Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ elevers attityder till matematik och om de kan senÄgon koppling mellan matematik i skolan och vardagen. För att uppfylla syftet har vi valt attgöra en enkÀtundersökning i tvÄ klasser i skolÄr 6. Resultaten ger bland annat en inblick i hureleverna tycker attityden till matematik Àr i klassen. Det visades inte minst att elevernaspersonliga Äsikter överlag Àr att matematik Àr ganska roligt fast ibland jobbigt, medan den allmÀnna attityden utÄt i klasserna Àr en annan.I bakgrund tittar vi pÄ tidigare forskning och olika styrdokument för skolan, exempelvis vadde sÀger om attityder till matematik och vardagskopplingen i undervisningen. I bakgrundentar vi Àven upp olika faktorer som pÄverkar eleverna till deras attityder, exempel pÄ dessafaktorer Àr familj, vÀnner och lÀrare..

Denna studies syfte Àr att undersöka om det finns ett samband mellan elever och förÀldrars attityder till naturvetenskap. Jag har ocksÄ undersökt i vilken utstrÀckning eleverna fÄr ta del av informell naturvetenskap utanför skolan. Elever pÄ en liten skola i SkÄne och deras förÀldrar deltog i undersökningen som genomfördes med hjÀlp av enkÀter och intervjuer. Jag intervjuade 5 elever och deras förÀldrar och jag fick in 17 enkÀter frÄn förÀldrar. Undersökningen visar att det finns ett visst samband mellan elevernas och förÀldrarnas attityder till naturvetenskap.

SAMMANFATTNING Syftet med studien Àr att undersöka grundskoleelevers attityder till NO med ett utomhuspedagogiskt arbetssÀtt. Studien Àmnar Àven undersöka hur eleverna ser pÄ sitt eget lÀrande i det utvidgade klassrummet. Det Àr en kvalitativ studie och för att besvara vÄra frÄgestÀllningar har empirin samlats in med semistrukturerade intervjuer och observationer. FrÄgestÀllningarna som stÀlls Àr: Vilka attityder har elever till NO i det utvidgade klassrummet? Hur upplever eleverna sitt eget lÀrande utomhus? Empirin har vidare analyserats genom en tematisering.

För att öka sin förstÄelse i ett Àmne mÄste man förstÄ de vÀsentliga delarna. NÀr ett nytt ÀmnesomrÄde ska lÀras in sÄ Àr det mycket nya ord och begrepp. MÄnga gÄnger sÄ behöver vi dessa begrepp för att sÄ smÄningom kunna förstÄ helheten. NO-Àmnen har en vÀldigt hög andel sÄdana begrepp och uttryck. TyvÀrr lÀrs begreppen mÄnga gÄnger in som glosor och dÄ tappas integrationen av orden.

SammandragHuvudsyftet med denna studie Àr att undersöka lÀrares och flersprÄkiga elevers attityder till flersprÄkighet. Studien gÄr ut pÄ att jÀmföra unga och vuxna flersprÄkiga elever och lÀrare vid tvÄ olika skolformer i den svenska skolan. Undersökningen bestÄr av intervjuer med lÀrare och elever. Studien omfattar fyra elever och en lÀrare frÄn grundskolans senare Är och fyra elever och en lÀrare frÄn den kommunala vuxenutbildningen.VÄr undersökning visar pÄ att det inte Àr nÄgra större skillnader mellan attityderna hos elever i grundskolans senare Är och hos elever i den kommunala vuxenutbildningen. Attityderna skiljer sig inte heller mellan de olika lÀrarna..

Syftet med denna studie har varit att undersöka om arbete med skönlitterÀra verk om mobbning kan pÄverka elevers attityder till mobbning. Studien genomfördes i en gymnasieklass Är 1, dÀr nio elever ingick. Efter att ha lÀst utdrag ur skönlitterÀra verk och sett en film, som alla behandlade Àmnet mobbning ur olika perspektiv, har eleverna samtalat om och i skrift reflekterat över begreppet mobbning och om sina egna erfarenheter om detsamma. Efter en serie pÄ fyra dubbellektioner, genomfördes tre intervjuer. Resultatet visade att eleverna inte upplever att deras attityder till mobbning förÀndras nÀmnbart efter att ha arbetat med texterna.

Syftet med denna studie var att underso?ka och kartla?gga den komplexa spra?ksituationen och - anva?ndningen hos en flersprÄkig person. Den underso?kta personen kallas fo?r Frida. Hon hade redan i ung Älder la?rt sig mer a?n tvÄ sprÄk och har sedermera varit i kontakt med sju sprÄk pÄ en signifikant kunskapsnivÄ.

Detta examensarbete syftar till att ge en o?vergripande uppfattning om hur man kan arbeta med barn fo?r att introducera flersta?mmighet. Jag har tagit del av relevant litteratur samt utfo?rt intervjuer av tre pedagoger med erfarenheter ba?de inom undervisning i vanlig skolklass samt musikklass och ko?r med antagningsprov.Jag har underso?kt hur man kan ga? tillva?ga i arbetet med flersta?mmighet, vilken betydelse den unisona sa?ngen har fo?r flersta?mmighet, och vad som avgo?r om undervisningen baseras pa? geho?rsinla?rning eller med hja?lp av noter.Av min underso?kning kan jag dra flera slutsatser. Den unisona sa?ngen anses vara en fo?rutsa?ttning fo?r flersta?mmighet, men flersta?mmighet tycks a?ven vara ett sa?tt att fo?rfina den unisona sa?ngen.

Varför minskar barn och ungdomars lust och intresse att lÀra naturvetenskap i skolan med stigande Älder och varför vÀljer fler och fler ungdomar att inte fortbilda sig inom det naturvetenskapliga omrÄdet? Detta Àr en problematik vi stÀlldes inför under vÄr lÀrarutbildning. Vilka attityder har ungdomar till den naturvetenskapliga undervisningen i skolan och pÄ vilka sÀtt kan dessa attityder förbÀttras? Syftet med föreliggande C-uppsats har varit att undersöka och problematisera vilka attityder elever har till den naturvetenskapliga undervisningen i biologi och kemi, samt att undersöka vilka faktorer i skolan eleverna sjÀlva anser pÄverkar dessa attityder. Dessutom undersöks och problematiseras vad eleverna anser bör förÀndras i den naturvetenskapliga undervisningen för att skapa positiva attityder till dessa Àmnen.

Syftet med arbetet har varit att försöka ta reda pÄ elevers attityder och instÀllningar till matematik. Detta för att fÄ en djupare förstÄelse för de faktorer som pÄverkar dem sÄ att undervisningen kan ta sin utgÄngspunkt hos eleverna och dÀrmed öka deras intresse för matematik. FrÄgestÀllningarna har varit: Vilka faktorer pÄverkar elevernas attityder till matematik? NÀr Àr matematiken rolig och nÀr upplevs den som trÄkig? Hur överensstÀmmer elevernas bild med vad lÀraren har för syn pÄ sina elevers attityder?För att söka svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag dels gjort en litteraturgenomgÄng dÀr jag tittat pÄ tidigare forskning om elevers attityder till matematikÀmnet. Jag har ocksÄ genomfört intervjuer med Ätta elever i Är 6 samt deras lÀrare i matematik.Det Àr mÄnga faktorer som pÄverkar elevernas attityder till matematiken.

Studien belyser utifrÄn ett designteoretiskt perspektiv hur nÄgra gymnasieelever designar sin förstÄelse för ett kunskapsomrÄde genom att analysera elevernas multimodala presentationer i ett kursmoment. I studien stÀlls frÄgor om hur eleverna vÀljer teckenresurser för sin kommunikation om ett kunskapsomrÄde, hur de förbereder och designar sin kommunikation och hur de gestaltar kunskapsomrÄdet med olika representationer i sina multimodala presentationer. För att fÄ svar pÄ forskningsfrÄgorna har presentationer filmats och elever intervjuats. Studien visar att eleverna vÀljer sprÄkliga teckenresurser och medier de Àr vana vid att anvÀnda i skolan. Eleverna visar ocksÄ en osÀkerhet i hur lÀrandet fungerar och drar inte sÀrskilt stor nytta av samspelet och kommunikationen i grupparbeten..

Detta examensarbete syftar till att ge en o?vergripande uppfattning om hur man kan arbeta med barn fo?r att introducera flersta?mmighet. Jag har tagit del av relevant litteratur samt utfo?rt intervjuer av tre pedagoger med erfarenheter ba?de inom undervisning i vanlig skolklass samt musikklass och ko?r med antagningsprov.Jag har underso?kt hur man kan ga? tillva?ga i arbetet med flersta?mmighet, vilken betydelse den unisona sa?ngen har fo?r flersta?mmighet, och vad som avgo?r om undervisningen baseras pa? geho?rsinla?rning eller med hja?lp av noter.Av min underso?kning kan jag dra flera slutsatser. Den unisona sa?ngen anses vara en fo?rutsa?ttning fo?r flersta?mmighet, men flersta?mmighet tycks a?ven vara ett sa?tt att fo?rfina den unisona sa?ngen.

I media debatteras ofta att elevers kunskaper i Àmnet matematik har försÀmrats. I detta arbete har vi undersökt elevers attityder och uppfattningar av matematikundervisningen. Arbetet omfattar en enkÀtundersökning med pÄstÄenden tillhörande Àmnet matematik i Ärskurs 7-9 pÄ en skola i Kristianstad kommun. Eleverna fick ta stÀllning till varje pÄstÄende genom att, svara med instÀmmer helt, instÀmmer delvis, tveksamt, tar delvis avstÄnd eller tar helt avstÄnd. VÄr undersökning visar pÄ att eleverna överlag tycker att matematik Àr intressant och viktigt.

 Detta Àr en studie om elevernas attityder till teoretiska och praktiska lÀxor. Intresset vaknadehos oss efter vÄr verksamhetsförlagda utbildning (VFU) och den egna skolgÄngen. Alla eleverhar olika sÀtt att lÀra sig och vi som pedagoger skall ju strÀva efter att individanpassaundervisningen. Vi tror att en praktisk lÀxa skulle kunna stimulera flera elevers sÀtt att lÀrasig. Det Àr bÄde en kvalitativ och kvantitativ studie.

Elevers motivation, lÀrande och deras psykiska skolmiljö ligger allt som oftast till grund för forskning i och kring skolans vÀrld. DÄ studier saknas pÄ omrÄdet kring hur elever pÄverkar eller pÄverkas av skolans fysiska miljö, har en enkÀtundersökning genomförts i grundskolans senare del. Resultaten visar att eleverna, i den undersökta skolan, inte prioriterar sin fysiska miljö i den utstrÀckningen som antogs. Elevernas reflektioner kring sin fysiska arbetsmiljö Àr sval och oklar. Ytterligare forskning pÄ omrÄdet elevers fysiska arbetsmiljö i relation till deras attityder till skolan föreslÄs.