Syftet med studien var att undersöka elevers erfarenheter och attityder till infÀrgning pÄ Hotell- och restaurangprogrammet. ForskningsfrÄgorna bestod av hur infÀrgning förÀndrar elevers intresse till kÀrnÀmnen och vilka kÀrnÀmnen de ansÄg var viktiga för karaktÀrsÀmnena samt om deras studieresultat pÄverkats av infÀrgningen och hur eleverna sÄg pÄ ett samarbete mellan olika Àmnen. Undersökningen gjordes av kvalitativa intervjuer med sex elever i Ärskurs tre. Resultatet visade att infÀrgning inte förekommit i sÄ stor omfattning. Eleverna antydde att undervisningen borde förÀndras för att intresset skulle öka för kÀrnÀmnena, de poÀngterade att intresset berodde pÄ dem sjÀlva.

Denna studie unders?kte effekten av en l?rarledd intervention om sj?lvreglerat l?rande (SRL) och metakognitiva f?rdigheter p? gymnasieelevers digitala fokus och distraktion. Med bakgrund i den ?kande anv?ndningen av digitala enheter i klassrummet, utforskades hur elever beskrev sin fokusf?rm?ga, vilka strategier de anv?nde och hur interventionen p?verkade deras l?rande och koncentration. Studien baserades p? Zimmermans SRL-modell och samlade in kvantitativ data (testresultat, skrivbeteende, fokusbortfall via Exam.net) samt kvalitativa data (elevanteckningar, sj?lvskattningar, fritextsvar).

Digital teknik och media har kommit att bli en del av samha?llet vi lever i idag. I Sverige har kommuner gjort stora satsningar na?r det ga?ller digital teknik, dock a?r det fa? skolor som lyckats integrera tekniken med la?randet pa? ett bra sa?tt. Samtidigt a?r den digitala tekniken en stor del av barn och ungdomars vardag.

Syftet med denna studie Àr att undersöka samband mellan attityder och betyg. Ett urval av 218 högstadieelever i Är Ätta och nio anvÀndes. Data bestÄr av svar pÄ en enkÀt bestÄende av 24 pÄstÄenden som mÀter attityder inom tre omrÄden, nÀmligen lÀrande, undervisning och betyg Ä ena sidan, elevernas betyg i tio Àmnen Ä andra. Statistiska analyser anvÀndes för att undersöka attityderna och betygen avseende kön och skoltillhörighet. DÀrefter anvÀndes faktoranalys och fem faktorer identifierades, Ambition, Entusiasm, Leda, Hanterbarhet och Begriplighet. Den sista visade sig ha ett samband med elevernas betygssumma i de utvalda Àmnena.

Detta examensarbete Àr gjort med syftet att undersöka elevers Äsikter och attityder angÄende matematiklÀxor. Följande frÄgestÀllningar har anvÀnts: Hur fungerar samarbetet mellan elever och förÀldrar vid matematiklÀxor? Vilka Àr elevers Äsikter och attityder angÄende matematiklÀxor? Skiljer sig Äsikter om matematiklÀxor mellan pojkar och flickor? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgestÀllningar har en litteraturstudie och en empirisk studie genomförts.Examensarbetet bestÄr av tvÄ delar. Den första delen Àr en litteraturstudie innehÄllande tidigare forskning inom omrÄdet Äsikter och attityder angÄende lÀxor och matematiklÀxor. Den andra delen Àr en kvantitiv och delvis kvalitiv empiriska studie studie baserad pÄ en elevenkÀt.

Syftet med detta arbete var att undersöka elevers attityder till lÀsning samt att titta pÄ skillnader och/eller likheter i attityd i förhÄllande till Älder och kön. VÄr studie byggde pÄ en kvantitativ undersökning och resultatet baserades pÄ en enkÀtundersökning som genomfördes i tvÄ skolor i en kommun i Norrlands inland under hösten 2006. FrÄn varje skola valdes en klass i skolÄr 6 och en klass i skolÄr 8 ut. Resultatet visade pÄ att det fanns en viss skillnad i attityd mellan pojkar och flickor samt mellan skolÄr 6 och skolÄr 8 eftersom pojkar i skolÄr 8 hade en nÄgot mer negativ attityd till lÀsning Àn de övriga urvalsgrupperna..

Denna uppsats handlar om alfabetiseringsundervisning av vuxna andrasprÄksinlÀrare. Undersökningens syfte Àr att ta reda pÄ nÄgra lÀrares pedagogiska val i sin alfabetiseringsundervisning, vad dessa val grundar sig pÄ samt vad lÀrarna anser vara befrÀmjande undervisning för dessa elever. Undersökningen har en fenomenologisk infallsvinkel och bestÄr av kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare pÄ tvÄ olika skolor. Resultatet visar att lÀrarna anser det vara viktigt med hemklassrum, att de utgÄr ifrÄn elevernas verklighet och anvÀnder helst autentiskt material och bilder, samt betonar att repetition och konkretisering Àr viktiga pedagogiska metoder liksom förmÄgan att sÀtta sig in i elevernas situation. LÀrarna anser att det som befrÀmjar elevernas inlÀrning Àr tillgÄng till modersmÄlslÀrare och speciallÀrare, en trygg arbetsmiljö och att lÀrarna ser eleverna som kompetenta individer.

Mot bakgrunden att matematikresultaten sjunker i svensk skola Àr det viktigt att lÀrare anvÀnder metoder som bygger pÄ evidensbaserad forskning. Denna systematiska litteraturstudie syftar till att bilda en djupare förstÄelse för utomhusmatematik genom att undersöka lÀrares och elevers attityder till metoden, samt om utomhusmatematik finner vetenskapligt stöd och kan rekommenderas som undervisningsmetod.Studiens resultat visar att bÄde elever och lÀrare överlag ser positivt pÄ utomhusmatematik dÄ metoden bidrar till ett autentiskt lÀrande. MÄnga lÀrares uppfattningar Àr att utomhusmatematik gynnar de yngre eleverna och att geometri och statistik Àr de delar av matematiken som Àr lÀmpligast att ta med utomhus. Utomhusmatematik motsÀger kursmÄlen i alla lÀnder dÀr forskning pÄ temat genomförts och metoden har svagt vetenskapligt stöd, dÄ för fÄ evidensbaserade studier pÄ omrÄdet utförts..

 Tidigare forskning har visat att attityden till matematik har försĂ€mrats. Är attityden dĂ„lig sĂ„ försĂ€mras Ă€ven motivationen till att lĂ€ra sig. Detta resulteras i en försĂ€mring i förstĂ„else inom matematiken. Tidigare forskning visar pĂ„ att det Ă€r lĂ€raren som hĂ„ller i matematikundervisningen. LĂ€raren ska vara elevernas förebilder och hjĂ€lpa dem till förstĂ„else och vidareutveckling.

Med den ha?r uppsatsen vill vi underso?ka vilka fo?rutsa?ttningar, samt vilka hinder och mo?jligheter, som finns fo?r multimediala presentationsformer av journalistik pa? svenska tidningars webbplatser. Vi har underso?kt vilka attityder som finns kring multimedia, pa? vilka sa?tt de underso?kta tidningarna arbetar med multimedia i dag och hur de vill arbeta med det i framtiden. Vi har ocksa? underso?kt hur de ta?nker kring sja?lva utformningen av de multimediala presentationsformerna.Vi har anva?nt oss av explorativa intervjuer med fem personer som har na?ra anknytning till den multimediaproduktion som bedrivs i dag, och analyserat dessa utifra?n Gunnar Nygrens studier av konvergens och divergens, Mark Deuzes teorier om onlinejournalistik, samt Richard E.

Denna uppsats behandlar elevers attityder och förstÄelse för lÀxor, Àven lÀrares Äsikter och motiveringar till lÀxor samt förÀldrars instÀllning till deras barns lÀxor. Syftet Àr att fÄ en insyn hur dagens sjÀtteklassare tÀnker kring Àmnet lÀxor och om de verkligen förstÄr varför de fÄr lÀxor av sina lÀrare. Uppsatsen tar Àven upp hur forskningen ser pÄ lÀxors för- och nackdelar, vad lÀxor har för positiv respektive negativ pÄverkan pÄ elevers utveckling och inlÀrning. En undersökning genomfördes i en mindre kommun i södra Sverige i form av elevintervjuer samt lÀrar- och förÀldraenkÀter. De tillfrÄgade elevernas instÀllning till lÀxor liknade varandras dÄ de inte bara ser lÀxor som nÄgot negativt utan Àven en viktig del till en bra framtid..

Detta examensarbete syftar till att ge en o?vergripande uppfattning om hur man kan arbeta med barn fo?r att introducera flersta?mmighet. Jag har tagit del av relevant litteratur samt utfo?rt intervjuer av tre pedagoger med erfarenheter ba?de inom undervisning i vanlig skolklass samt musikklass och ko?r med antagningsprov.Jag har underso?kt hur man kan ga? tillva?ga i arbetet med flersta?mmighet, vilken betydelse den unisona sa?ngen har fo?r flersta?mmighet, och vad som avgo?r om undervisningen baseras pa? geho?rsinla?rning eller med hja?lp av noter.Av min underso?kning kan jag dra flera slutsatser. Den unisona sa?ngen anses vara en fo?rutsa?ttning fo?r flersta?mmighet, men flersta?mmighet tycks a?ven vara ett sa?tt att fo?rfina den unisona sa?ngen.

Hur studenter klarar sina introduktionskurser i fysik pÄ universitetet beror till stor del pÄ deras attityder till fysik och fysikundervisning. Studenternas attityd pÄverkar hur dem arbetar med förelÀsningar, lektioner, laborationer och kurslitteratur, och avgör hur studenterna gör för att tolka, resonera och bygga förstÄelse kring kursinnehÄllet. Det finns utförliga studier gjorda om vilka attityder som Àr fördelaktiga för fysikstudier pÄ universitetsnivÄ. Men det finns vÀldigt lite forskning som visar om det Àr elever med fördelaktiga attityder som söker sig till fysikutbildningar. I detta arbete undersöks och karaktÀriseras ett samband mellan elevers fysikattityder och deras val av framtida studier..

Den största förÀndringen av gymnasieskolan var införandet av en kursutformad gymnasieskola vilket skedde 1994. Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur den valfriheten som införandet av den kursutformade gymnasieskolan i upplevs av elever och lÀrare. Vi har i detta arbete begagnat oss av den s.k. Likert-skala för att kunna mÀta elevers och lÀrares attityder till valfriheten i skolan. Den bestÄr av ett antal pÄstÄenden som elever och lÀrare skall instÀmma i eller ta avstÄnd frÄn pÄ en femgradig skala. Vi valde att genomföra vÄr enkÀtundersökning pÄ totalt fem gymnasieskolor i tre skÄnska kommuner. Eleverna i undersökningen uttrycker en positiv attityd till valfriheten i dagens gymnasieskola.

Elevers intresse för naturvetenskapliga Àmnen minskar. Larmrapporter med dessa slagord kom för första gÄngen för mer Àn 30 Är sedan och liknande pÄstÄenden dyker alltjÀmt upp inom nyhetsrapportering dÄ utbildning diskuteras. Behovet av kunskaper inom det naturvetenskapliga omrÄdet har stadigt ökat under samma tidsperiod. Dels behövs vÀlutbildade experter inom naturvetenskapens olika delar och dels Àr det viktigt att ge alla elever en god naturvetenskaplig utbildning. Min frÄga i detta examensarbete har varit hur forskningen inom naturvetenskaplig didaktik tagit sig an detta problem.