Syftet med denna studie är att ta reda på hur eleverna beskriver lärandet som sker i fritidshemmet och utgår från följande frågeställningar:Hur beskriver eleverna att de lä sig under sin vistelse påfritidshemmet?Vad uppfattar eleverna ä viktigt att läa sig påfritidshemmet?Studien är genomförd med en kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer har genomförts på ett fritidshem med tio elever i årskurs två.I resultatet framställs tre olika teman om elevers syn på lärande; sociala samspelet, härmar och upprepar samt kreativitet. Dessa teman visar hur synen på lärandet uppfattas av respondenterna samt vad som är viktigt att lära sig på fritidshemmet. Studien visade bland annat på att eleverna såg mer av sitt lärande än vad vi hade förväntat.

Svenska elevers matematikresultat försämras från mätning till mätning. Flera av de matematikprojekt som startats i syfte att förbättra undervisningen och därmed att utveckla elevernas matematikkunskaper innebär genomförande av en så kallad Learning Study (i detta arbete förkortat med LS). Processen i en LS är cyklisk och innebär utvecklande av lärares och elevers lärande.  Eftersom genomförandet av LS är tids-resurskrävande och lärares arbetstid ska rymma mycket var jag nyfiken på att studera om det går att använda redan funnen kunskap inom detta område. Därför genomförs/reproduceras, i en årskurs 6, en redan utvärderad LS.

SAMMANFATTNINGFöreliggande uppsats är en kvalitativ undersökning av elevers uppfattningar av människors lika värde. Studien, som har en fenomenografisk ansats, är gjord på en grupp gymnasieelever från ett yrkesförberedande program. Syftet är att finna hur elever beskriver kvalitativt skilda sätt att erfara människors lika värde. I förlängningen är tanken att denna kunskap ska kunna ge en grund för lärare att förstå elevers perspektiv inom området. Den övergripande frågeställningen är: På vilka kvalitativt skilda sätt beskriver gymnasieelever att de uppfattar människors lika värde? 10 elever har intervjuats individuellt utifrån en halvstrukturerad intervjuguide med frågor på såväl generell nivå som avseende specifika frågeställningar.I en teoretisk del ges en översikt över värdegrunden i den svenska skolan, där olika perspektiv på och tolkningar av värdegrunden redovisas och diskuteras.

Syftet med vår undersökning var att se om man med olika metoder kan öka elevers intresse för böcker och läsning. Undersökningen utfördes i samband med slutpraktken vid samma skola men i tre olika klasser. Eleverna vid praktikplatsen gick i skolår 1-3 och hade hunnit olika långt i sin läsutveckling. Arbetet under praktikperioden omfattade läsning i olika former, bokprat och integrering av bild och skrivande. Nyckeln till arbetet var att föra in mycket böcker i elevers närhet och förmedla att läsning är roligt.

I detta arbete har jag undersökt vad elever känner inför att befinna sig i omklädningsrummet innan och efter idrottslektionen. Jag har därmed undersökt om det förekommer oro hos eleverna inför situationen samt om det finns skillnader i flickors och pojkars föreställningar. Syftet har varit att undersöka elever i 10-12 års ålderns känslor inför intima situationer i slutna rum. Jag vill synliggöra elevers uppfattningar för pedagoger och vuxna inom skolan för att de ska kunna agera. Genusforskning har legat som grund för att se till flickor och pojkars upplevelser av omklädningsrummet.

Sammanfattning/AbstractEtt viktigt uppdrag som skolan har är att lära barn att läsa och skriva och på olika sätt hantera språket i vårt skriftspråkliga samhälle. Ett annat viktigt uppdrag som lärare har är att utgå från elevernas förkunskaper och tidigare erfarenheter.Vårt syfte har därför varit att belysa lärares förhållningssätt till elevers förkunskaper och tidigare erfarenheter i den tidiga läs- och skrivundervisningen. Tar lärarna tillvara på dessa och i så fall hur? Kan detta i sin tur ha att göra med den syn lärarna har på läs- och skrivlärande; går det att knyta till någon av två traditioner inom detta område, Phonics eller Whole Language?För att få svar på dessa frågor har vi genomfört en kvalitativ studie, där vi intervjuat fyra lärare. Med hjälp av vårt arbetes bakgrund har sedan dessa intervjuer analyserats och diskuterats.Vi kan se att lärarna i vår studie i olika grad knyter an till elevers förkunskaper och tidigare erfarenheter.

Vi lever i ett mångkulturellt samhälle och i dagens skola möter lärare många elever från olika länder. Elever Sverige får gå i en internationell klass för att kunna lära in ikapp sina jämnåriga kamrater som har svenska som sitt lärare medverkar. Fem av dessa lärare är Sva syfte att ta reda på vilka faktorer som kan påverka andra under intervjuerna har diskuterats och analyserats utifrån tidigare forskning och visar bland annat att modersmålsundervisning är gynnsam för elevers andraspråksutvecklin finns andra faktorer som påverkar andraspråkselevers inlärning och dessa är den sociokulturella bakgrunden (föräldrar, utbild kultur), elevers bakgrund och tidigare erfarenheter samt hur organiseringen av undervisningen ser ut..

Undersökningen handlar om att lyfta fram elevers åsikter om en bra och motiverande lärare och dessutom hur den läraren kan väcka deras lust eller motivation att lära sig det spanska språket. Den teori som ligger till grund för dataanalysen är didaktisk ämnesteori för motivationsarbete. I studien genomförs en enkätundersökning med elever i gymnasieskolan i år 3 och en kartläggning av elevernas utsagor med syfte att identifiera svarsmönster i deras beskrivningar. Mot bakgrund av litteraturen i denna studie kan man konstatera att i lärarens dagliga, praktiska arbetsliv ligger grunden för möjliga utvecklingsägar till elevers motivation inom språkinlärning. Resultatet av kartläggningen klargör flera faktorer hos lärarna, som har betydelse för elevers uppfattning om hur en språk lärare kan väcka deras motivation att lära sig det spanska språket som till ex.

Den p?g?ende nedg?ngen i svenska elevers l?sf?rst?else, dokumenterad i internationella studier som PIRLS och PISA, har v?ckt oro kring utbildningssystemets effektivitet. En aktuell utredning betonar att kognitionsvetenskap saknas i l?rarutbildningarna (SOU 2024:81). Denna metaanalys unders?ker om tr?ning av exekutiva f?rm?gor (EF), som arbetsminne, sj?lvreglering och kognitiv flexibilitet, kan f?rb?ttra elevers l?sf?rst?else.

Syftet med examensarbetet har varit att, med stöd av styrdokumenten, tidigare forskninng och två avhandlingar, försöka ge en bild över vad som lägger grunden till att bibehålla elevers intresse för matematiken. Forskningen visade att antalet elever som går ut grundskolan med icke godkänt i matematik har ökat de senaste åren. När eleverna börjar skolan är det intresserade och motiverade. Att få räkna, läsa och skriva tycker de är roligt. Allt eftrersom åren går avtar intresset, lusten och motivationen och framför allt då till matematiken.

Syftet med studien är att undersöka musiklärares syn på och hantering av elevers övning. Data har samlats in genom intervjuer med fyra instrumentalpedagoger som arbetar på kulturskola/gymnasiet/folkhögskola eller musikhögskola. Två av informanterna arbetar i huvudsak inom den klassiska genren och två arbetar inom både den klassiska och afro-genren. Intervjuformen var kvalitativ med en övergripande huvudfråga och sedan öppna följdfrågor. Analysen av data är gjord utifrån ett designteoretiskt perspektiv.

Som sjuksköterskor och blivande vårdlärare har syftet i detta arbete varit att finna didaktiska metoder, både praktiska och teoretiska, som kan utveckla/öka elevers empatiska förmåga. Genom en kvantitativ undersökning bland tio vårdlärare på två olika skolor i Malmö, och genom litteratur och publicerade artiklar har vi fått ökad kunskap om fenomenet empati samt vilka didaktiska metoder som kan användas inom omvårdnadsprogrammet. I vår undersökning framkom att samtliga vårdlärare ansåg att elevernas empatiska förmåga var mycket viktig för deras framtida yrkesroll, och de använder sig av olika didaktiska metoder för att uppnå detta. I litteraturen fann vi ytterligare värdefulla metoder..

Svenska elevers resultat i matematik har försämrats det senaste årtiondet. Forskning på området indikerar att undervisningen i matematik ofta byggs upp kring ett läromedel, som eleverna kan har svårt att ta till sig och förstå. Vidare visar forskningen att elevers emotioner vid matematikundervisning skapar ångest, vilket negativt påverkar deras förmåga att lära. Undersökningen syftar till att granska hur elevers läromedel, deras emotioner och deras lärande samspelar. Undersökningsmaterialet består av djupintervjuer med fem elever som förra året läste matematik A på gymnasial nivå.

När jag har varit ute i gymnasieskolan på praktik har jag mött elever med väldigt olika attityder och inställningar till matematik. Dessa attityder kan ha följt med eleverna länge, då de möter matematiken för första gången i förskolan. När eleverna sedan når gymnasiet är de olika motiverade för att lära sig matematik och som lärare kan det vara svårt att veta hur man ska motivera sina elever till att lära sig matematik. Syftet med denna litteraturstudie är att sammanställa och analysera vilka yttre- och intre faktorer som påverkar elevers motivation i ämnet matematik, för att sedan kunna diskutera vad dessa faktorer kan ha för inverkan på elever motivation på gymnasiet.Litteraturstudien visar att det finns flertalet yttre- och inre faktorer som kan påverka elevers motivation för att lära sig matematik under skolgången och att det finns olika teorier om när elevers motivation för att lära sig matematik sjunker. Dessa faktorer har olika stor påverkan på elevernas motivation på gymnasiet och de flesta av faktorerna kommer att kunna påverka eleverna även när de går på gymnasiet.

Den största förändringen av gymnasieskolan var införandet av en kursutformad gymnasieskola vilket skedde 1994. Syftet med detta arbete är att ta reda på hur den valfriheten som införandet av den kursutformade gymnasieskolan i upplevs av elever och lärare. Vi har i detta arbete begagnat oss av den s.k. Likert-skala för att kunna mäta elevers och lärares attityder till valfriheten i skolan. Den består av ett antal påståenden som elever och lärare skall instämma i eller ta avstånd från på en femgradig skala. Vi valde att genomföra vår enkätundersökning på totalt fem gymnasieskolor i tre skånska kommuner. Eleverna i undersökningen uttrycker en positiv attityd till valfriheten i dagens gymnasieskola.