Syftet med min studie var att undersöka medvetenhet hos lärare om elevers ordförståelse och om de strategier elever använder för att tolka ord som skapar svårigheter. Som metod har jag dels använt ett VKS-test på 35 ord från en text i samhällskunskap och en skattning från undervisande lärare om elevernas ordförståelse samt semistrukturerade intervjuer med elever och lärare utifrån resultatet på VKS-testet. Mina informanter var sex elever som gick språkintroduktion och deras lärare i samhällskunskap. Underlag för min undersökning var ord från en text om arbetslivet och har kategoriserats i ämnesspecifika ord, mindre frekventa ämnesoberoende ord samt partikelverb och kollokationer.                                                                                                             Undersökningen visade på att de ord som var svårast för eleverna var i kategorierna mindre frekventa ämnesoberoende ord samt partikelverb och kollokationer De ord som vållade minst svårigheter för eleverna var de ämnesspecifika orden. I kategorierna ämnesspecifika ord samt partikelverb och kollokationer stämde lärarens uppfattning väl överens med elevernas faktiska resultat.

Andersson Tannergård, Marie & Löfkvist, Birgitta (2011). Dyslexi och matematiksvårigheter - En kvalitativ studie om hur elever med dyslexi upplever skolarbetet. [Dyslexia and difficulties in mathematics - A qualitative study how students with dyslexia are experiencing schoolwork]. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet är att undersöka hur en grupp elever med dyslexi upplever skolan.

Detta examensarbete bearbetar resultatet från ett designpedagogiskt projekt där ungdomar arbetade med grafisk formgivning. Syftet var att få syn på elevernas visuella kompetens för att svara på regeringens förslag om att lägga ner estetisk verksamhet. Genom intervjuer och analyser av elevarbeten undersöker jag om det är möjligt att få syn på ungdomars kunskaper att läsa av och använda sig av de visuella kulturer som finns omkring dem. Frågan som ställs är: Hur ser ungdomars visuella kompetens ut idag, sett genom elevarbeten som behandlar grafisk design?För att få svar på detta har en workshop i formgivning av tidskriftsomslag genomförts ute på två skolor i närförorter till Stockholm.

Syftet med den här uppsatsen är att försöka förstå vad ungdomar och i synnerhet dagens elever har för tankar kring kristendomen och vad som anses vara relevant i religionsundervisning för eleven. Uppsatsen är uppdelad i två delar. För det första har jag med elevernas bilder och bilder från läromedel och jag ska göra en jämförelse för att se om det finns någon skillnad. För det andra finns en del angående urval av material som både elever och lärare kan använda sig av. I första delen ska jag se vilka urval som läraren har när de väljer undervisningsmaterial och jämföra med vad eleverna, den andra delen, vill ha för sorts material i kristendomsundervisningen.  Mina frågeställningar i del ett är: Vad har elever, på min partnerskola, för syn på religionen kristendomen? Hur skiljer sig elevernas bilder i jämförelse med läroböckernas bilder? Mina frågeställningar i del två är: Vilken sorts material kan man använda sig av i kristendomsundervisningen för att göra ämnet mer intressant? Vad vill eleverna använda för undervisningsmaterial och hur kan de vara med och påverka? .

Syftet med vår undersökning har varit att ta reda på i vilka sammanhang och hur fritidspedagoger använder sig av vardagsmatematik inom fritidsverksamheterna. Vi tittar om det är betydelsefullt för fritidspedagogen att skapa situationer som stödjer elevernas möjlighet att utveckla sina kunskaper inom vardagsmatematiken. Vi valde att genomföra vår undersökning genom att skicka ut enkäter till personal inom fritidsverksamheten och genom de returnerade svaren anser vi att vi fått en grund för hur fritidspedagoger arbetar med vardagsmatematik och hur de stödjer skolans lärande inom vardagsmatematiken. Resultatet av undersökningen visar att fritidspedagoger anser att det går att använda vardagsmatematik i många olika sammanhang . Aktiviteter som, handla med barnen, i samling, dukning, bakning, lekar, spelar spel, är exempel på hur pedagogerna använder sig av vardagsmatematiken.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Mellanösterns historia förmedlas i läromedel för historieundervisning. Vi har även undersökt om och i så fall hur lärarna arbetar med elevernas bakgrund i historieundervisningen, samt vilken historia som eleverna själva tycker är viktig. Vår undersökning bygger på en kvantitativ enkätundersökning riktad till eleverna i två klasser i årskurs 7 på Rosengårdskolan i Malmö och till två klasser i årskurs 3 på Latinskolan i Malmö, men även på två olika kvalitativa undersökningar. Den första kvalitativa undersökningen består av intervjuer med två yrkesverksamma lärare, varav en erfaren historielärare på Latinskolan i Malmö och en relativt nyutexaminerad SO-högstadielärare på Rosengårdskolan i Malmö. Den andra kvalitativa undersökningen är en läromedelsanalys med utgångspunkt från läromedel för högstadiet och gymnasiet. Huvudresultatet av vårt arbete är: 1. Att man inte nämner speciellt mycket om Mellanösterns historia i läromedel för historieundervisning och att denna historia skildras oftast som en egen historia och inte som en del av Västerlandets historia. 2. Att elever tycker att USA:s historia är viktigast att ta upp i historieundervisningen 3. Att lärare i mån av tid försöker att arbeta med elevernas etniska historiebakgrund.

Syftet med vårat examensarbete var att med en alternativ undervisningsform öka intresset, förståelsen och kunskaps inhämtningen hos eleverna. En annan del av syftet var att för egen del få ökade kunskaper om hur man kan gå tillväga för att förbättra studieresultaten och intresset hos en större andel av eleverna. Metoden som vi använde var att jämföra resultaten i våra grupper, från två skolor, med en referensgrupp både på avsnittet optik och ett annat referens avsnitt. Vi ville även kontrollera elevernas attityd till vårt arbete med en enkät. Resultatet som vi fick fram efter att ha genomfört undervisningen i grupperna var att de hade gjort en liten förbättring i resultat på proven, men deras attityd till hur de tyckte att de hade lyckats visade en svag försämring.

Målet med examensarbetet är att utreda hur grupparbeten inom matematik påverkar elevers intresse för ämnet. Valet att arbeta med grupparbeten för att uppnå ökat intresse för matematik hos eleverna ligger väl i linje med tidigare forskning samt med läroplanens mål och riktlinjer, som bland annat säger att skolan ska sträva efter att varje elev lär sig lyssna, diskutera, argumentera och använda sina kunskaper som redskap för att formulera och pröva antaganden och lösa problem. Eleverna ska också lära sig reflektera över erfarenheter och kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden, alla dessa egenskaper får eleverna möjlighet att utveckla då de arbetar i grupper för att lösa problem. Eleverna har arbetat med ett grupparbete som kallas Tema: Flytten och utvärdering av elevernas intresse för ämnet har gjorts genom kvalitativa intervjuer med fyra av de totalt 19 medverkande eleverna. Dessutom har observationer utförts för att ytterligare studera elevernas samarbete i grupperna.

Konventionen om barnets rättigheter gör anspråk på att vara universell och har ratificerats av majoriteten av världens stater. I artikel 28 och 29 i konventionen står det att barn har rätt till utbildning och att den ska syfta till att lära barn om deras rättigheter. Dessa artiklar tillsammans med konventionens fyra grundprinciper utgör grunden till denna undersökning.Studien genomförs på en privatskola i Etiopien. Med en kvalitativ etnografisk ansats har jag undersökt hur barns rättigheter realiseras i det pedagogiska arbetet på skolan.Studiens teoretiska referensram utgörs av sociokulturell inlärningsteori, Harts delaktighetsstege och hegemoni som maktstruktur. Vidare har jag tagit del av forskning inom barns rättigheter, delaktighet, relationer, disciplin i skolan och mångkultur.I studiens material framkom att relationerna mellan lärare ? elev och mellan elev ? elev har en stor betydelse för hur elevernas rättigheter realiseras.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur coachning kan ses som stöd för elevernas lärande på en gymnasieskola i Mellansverige. Studien belyser coachning utifrån perspektiv på lärande ur ett fenomenologiskt inspirerat angreppssätt. Insamling av data har gjorts med hjälp av kvalitativa intervjuer. Totalt intervjuades åtta personer varav dessa var 4 lärare och 4 elever i årskurs 3.Undersökningen visar att coachning kan ses som stöd för elevernas lärande dels genom att det medvetandegör elevens egen potential till att utveckla sig och dels att lärarna blir medvetna om vilka fungerande strategier eleven använder sig utav för att optimera bästa möjliga lärandesituation. Arbetssättet innebär att elever får stor frihet att välja kunskapsinnehåll utifrån kursplan.

Många studier behandlar ämnet om hur elevernas kunskapsinhämtning påverkas av gruppstorleken men få studier berör hur lärare påverkas av gruppstorleken. Den här studiens syfte är att undersöka hur gymnasielärare upplever att deras uppfattning av elevernas hälsa och kunskaper samt möjligheten att anpassa pedagogiken till eleverna påverkades av gruppstorlek och undervisningsmiljö.En kvantitativ enkätstudie genomfördes där 105 lärare på gymnasieskolor i nordvästra Skåne och södra Halland hade möjlighet att svara på 21 påståenden. Ett bekvämlighetsurval användes och frågorna i enkäten var slutna. 33 enkäter besvarades (31 %) och kodades för statistiska analyser.Majoriteten av gymnasielärarna var nöjda med sin undervisningsmiljö och tyckte sig ha en god uppfattning om kunskapsnivån hos sina elever. Få lärare tyckte sig kunna eller vilja ta ställning till elevernas hälsa, men alla lärare anpassade sin pedagogik till eleverna.

Huvudsyftet med denna undersökning var att ta reda på elevers attityder till matematik samt hur de uppfattar matematikundervisningen. Anledningen till att valet föll på just detta undersökningsområde beror på att elevers attityder spelar en avgörande roll för hur den matematiska inlärningen kommer att utveckla sig. Trots detta läggs ingen större vikt vid elevers attityder till matematiken och dess påverkan på elevernas prestationer i ämnet. För att få en inblick i detta har en enkätundersökning genomförts i fem högstadieklasser. Resultaten visade på att det råder en stor spridning kring elevers attityder till matematiken, där ungefär hälften av de responderande eleverna har en positiv attityd till ämnet.

Nya gymnasiereformen Gy11 har större skillnad mellan högskoleförberedande- och yrkes program än tidigare reformen Lpf 94, vilket gör gymnasievalet ännu viktigare för elevers framtida karriärutveckling. Syftet med denna studie är att kartlägga vilka faktorer eleverna anger påverkar dem när de väljer program till gymnasiet. Den socioekonomiska bakgrunden och studie- och yrkesvägledningens betydelse och andra signifikanta faktorer ur ett elevperspektiv belyses i frågeställningarna. Studien genomförs med hjälp av en kvantitativ metod och resultatet visar att eleverna själva och deras intresse och framtidsdrömmar är de mest betydelsefulla faktorerna. Vårdnadshavare har även en stor påverkan, det visas då eleverna tenderar att reproducera sina vårdnadshavares utbildningsväg.

Syftet med vår undersökning är att få kunskap om hur elever förhåller sig till läxor och vilkafaktorer som bidrar till att de anser sig motiverade att arbeta med läxor. Vi valde enhalvstrukturerad intervju för ändamålet. Till grund för undersökningen har vi tidigareforskning kring läxor samt olika motivationsteorier. Vi använder oss även av olikalärandeteorier samt skolans läroplaner för att se hur dessa berör motivation och läxor. Dehuvudsakliga resultaten av vår undersökning visar att elever ville ha och tycker om läxor.Läxorna ger eleverna en positiv identitet och en status.

Syftet med utvecklingsarbetet är att studera hur elever går tillväga när de arbetar med problemlösning samt att försöka få en uppfattning om vad som kan upplevas som svårt under problemlösningsprocessen. Arbetet har genomförts tillsammans med en grupp gymnasieelever i årskurserna 2 och 3 på handels- och administrationsprogrammet samt hantverksprogrammet. Eleverna löste ett matematikproblem och svarade därefter på ett frågeformulär som hörde till den aktuella uppgiften. I slutet av lektionen lämnades ett lösningsförslag in tillsammans med frågeformuläret. Hela undersökningen avslutades med en utvärdering av arbetssättet.