Abstract Malmberg, Linda (2010). Klassrumsmiljö och lärande. Malmö högskola Examensarbetet behandlar lärares och elevers syn på den fysiska klassrumsmiljön och betydelsen för lärandet. Studien är förlagd på en skola i Landskrona. Den fysiska miljön innefattar sådant som möblering, placering av elever och ljudnivå.

Att matematik inte är det mest populära ämnet i skolan är ingen nyhet. Flera undersökningar, nationella som internationella, visar på sjunkande attityder till ämnet. Detta arbete syftar till att undersöka grundskoleelevers attityder till matematik, samt om det förekommer skillnader i attityd mellan yngre och äldre elever. För att undersöka detta har enkäter besvarats av 334 elever i årskurs 3-9, det vill säga elever i åldrarna 9-15 år. Undersökningen genomfördes i tre skolor från två olika kommuner i mellersta Sverige.

Syftet med undersökningen är att se hur lärare uppfattar att undervisningen är organiserad och fungerar för elever med ett annat modersmål än svenska. I den empiriska studien har kvalitativa intervjuer gjorts med fyra lärare på skilda skolor för att skapa klarhet i hur de uppfattar sin undervisning. Resultatet visade att de inte skilde sig åt organisatoriskt. Däremot varierade de enskilda skolornas undervisningssätt marginellt, det som skilde var valet av arbetsmetoder i klasrummen. En av slutsatserna i undersökningen är att lärarna efterlyser mer samarbete med lärarna i svenska som andraspråk och modersmål.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer i svenskundervisningen som hos gymnasieelever främjar en positiv attityd till att arbeta med skönlitteratur på svenskan. Undersökningen utfördes vid två gymnasieskolor i Norrbotten och omfattade både lärare och elever från olika programinriktningar och årskurser. De mätmetoder vi använde var elevenkät och intervjuer med både lärare och elever. Litteraturstudier har använts för att ge oss en djupare insikt i ämnet. Genom vår undersökning kan vi urskilja tre faktorer som tydligt påverkar elevernas inställning till att arbeta med skönlitteratur på svenskan.

Bakgrund: Matematikundervisningen har varit debatterad i dagspressen den senaste tiden, detta har gjort att vi har valt att göra vår studie inom matematikområdet. Det vi har märkt från våra respektive VFU-platser (förskola och skola) är att elever får frågor där det intressanta för läraren är att de har rätt svar. Vår uppfattning är att lärare visar stort intresse för elevernas svar. De är inte intresserade av elevernas förståelse av den matematiska operationen, framförallt inte när svaret är rätt. Vi vill även se ifall eleverna löser additionsuppgifter på olika sätt beroende på om de har tillgång till laborativt material eller inte.

Syftet med studien är att ta reda på vad som får eleverna att söka sig till Fordonsprogrammets inriktning Transportteknik. Studien undersöker även hur utbildningen motsvarat elevernas förväntningar samt hur eleverna ser på sin motivation att slutföra studierna. Som metod har jag valt att göra en enkätundersökning bland elever i årskurs två och tre på Transportteknik på en gymnasieskola. Jag har lagt stor vikt vid att informanterna ska förbli anonyma. Enkäten hade till största delen öppna svar för att jag ville minska risken att styra elevernas svar och för att få reda hur eleverna ser på sina studier ur deras perspektiv.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med undersökningen är att se om det finns ett samband mellan gymnasieelevers inställning till ämnet idrott och hälsa och skolans lokala förutsättningar för att bedriva idrottsundervisningen. För att uppfylla syftet använder vi följande frågeställningar:? Vad har gymnasieelever för inställning till ämnet idrott och hälsa?? Vad har skolan för lokala förutsättningar för att bedriva idrottsundervisning?? Påverkar de lokala förutsättningarna elevernas inställning?MetodVi har använt oss av två metoder, enkäter och halvstrukturerade intervjuer. Enkäterna, 102 stycken sammanlagt, genomfördes med gymnasieelever på en skola i Mariehamn och en skola i Stockholm. Intervjuerna, 4 stycken, genomfördes med lärare verksamma vid dessa två skolor.

I detta arbete undersöker jag om kost, sömn och motion påverkar elevers vakenhet i skolan. Litteraturgenomgången behandlar aktuella rön kring näringslära, sömn, motion, riktlinjer för skolmat och skolfrukostförsök. Även Linköpings kommuns roll i skolmatfrågan behandlas. I en enkätundersökning bland 35 sjätteklassare kartläggs deras mat, sömn och motionsvanor under fyra dagar. Resultatet behandlas i en enkätanalys, där det framgår att kost och motion kan påverka elevernas vakenhet i skolan.

"A thousand flowers are better than one vegetable"-         A study of the pedagogical choices of teachers of religion studies and students' attitudes towards religious educationSyftet med uppsatsen är att, genom en kvalitativ intervju, undersöka de didaktiska valen hos religionslärarna, alltså vilka delar som lärarna anser, ska ingå i religionsundervisningen, samt vad dessa val grundar sig på. Det finns redan en del skrivet kring lärarnas didaktiska val men forskningen faller när det kommer till elevernas uppfattningar kring lärarnas didaktiska val samt elevernas attityder till religionsundervisningen. Med detta som utgångspunkt har vi som blivande religionslärare också valt att fokusera på just elevernas attityder. Syftet med uppsatsen är alltså även att utifrån enkäter med de intervjuade lärarnas elever undersöka vilka attityder eleverna har till religionsämnet samt de didaktiska valen som deras lärare väljer att ta upp i religionsundervisningen. Enkätunderökningen med eleverna visar att eleverna har en positiv inställning till religionsämnet och att deras engagemang framförallt grundar sig på deras egna intressen för religionsämnet men också lärarens engagemang.

Syftet med denna studie är att undersöka om elever i grundskolan och gymnasieskolan blir motiverade genom att arbeta på ett storylineinspirerat sätt. Med motivation menar vi i denna studie lusten att lära. I storyline utgår man från elevernas förförståelse, vilket stämmer väl överens med läroplanernas (lpo 94, lpf 94) tanke om att elevens lärande och utveckling skall ha sin utgångspunkt i dennes bakgrund och tidigare erfarenheter. Enligt läroplanerna skall skolan också verka för att främja elevernas motivation. Vi har genomfört vår undersökning under vår sista praktik i två olika skolor: dels på högstadiet i ämnet engelska i Överkalix kommun och dels på gymnasiet i ämnet svenska i Luleå kommun.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka elevernas förståelse för några utvalda matematiska begrepp och kartlägga vilka begrepp somvållar störst svårigheter i lösandet av matematikuppgifter. Rapportens syfte var även att ta reda på hur lärarna arbetar för att utveckla elevernas begreppsbildning.Studien var av jämförande art och utgick från ett elevtest som genomfördes i årskurs 3 och 5 där vissa utvalda matematiska begrepp testades. Testresultaten följdes upp av intervjuer med elever och klasslärare. Resultatet visar att det för eleverna sker en utveckling, gällande begreppsbildningen, från skolår 3 till skolår 5. Det begrepp som vållar störst svårigheter för eleverna är är lika med, vilket testresultat och intervjuer bekräftar..

En förutsättning för att elever ska kunna tillägna sig kunskap är att de förstår det som lärarna säger. I denna studie har en grupp gymnasieelever fått delge sina uppfattningar om sina lärares sätt att tala i undervisningen genom att besvara en enkät. Syftet har varit att undersöka elevernas uppfattningar om undervisningsspråket, vilka eventuella skillnader som finns mellan olika lärares språk och om lärarnas undervisningsspråk påverkar elevernas studier.Studien visar att eleverna generellt är positiva till lärares sätt att tala, men att många av dem inte alltid förstår vad lärarna säger. Eleverna ger därmed uttryck för att vara beroende av lärarnas undervisningsspråk och menar att det påverkar deras motivation, lust att lyssna och i slutändan också deras inlärning. .

En förutsättning för att elever ska kunna tillägna sig kunskap är att de förstår det som lärarna säger. I denna studie har en grupp gymnasieelever fått delge sina uppfattningar om sina lärares sätt att tala i undervisningen genom att besvara en enkät. Syftet har varit att undersöka elevernas uppfattningar om undervisningsspråket, vilka eventuella skillnader som finns mellan olika lärares språk och om lärarnas undervisningsspråk påverkar elevernas studier.Studien visar att eleverna generellt är positiva till lärares sätt att tala, men att många av dem inte alltid förstår vad lärarna säger. Eleverna ger därmed uttryck för att vara beroende av lärarnas undervisningsspråk och menar att det påverkar deras motivation, lust att lyssna och i slutändan också deras inlärning. .

Platsens betydelse i skolans pedagogiska rum diskuteras alldeles för lite. Den här studien visar att skolbyggnadens och skolgårdens utformning och dess innehåll har betydelse för elevens kunskapsinhämtning, välbefinnande, leklust och koncentrationsförmåga. I skolans värld finns det många elever som har speciella behov i form av svårigheter att bibehålla sin koncentrations- och uppfattningsförmåga. Många av de här eleverna har dessutom läsoch skrivsvårigheter. Studien har fokuserat på platsens betydelse i det pedagogiska rummet för elever med speciella behov, det vill säga studera om miljön i det pedagogiska rummet påverkar elevens koncentrationsförmåga och om miljön i sin tur kan förbättra elevens skrivförmåga. Sex elever har deltagit och alla är mellan 8 - 11 år gamla. De kommer från tre olika kommunala skolor i södra Sverige.

Den här uppsatsens syfte har varit att studera variationen av uppfattningar bland gymnasieelever på det naturvetenskapliga programmet om vad som bidrar till deras lust att lära. Detta eftersom att det i Skollagen (2010:800) står att utbildningen ska främja elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära.Studien har utförts som en allmänpedagogisk studie i form utav en enkätundersökning. Enkätundersökningens syfte var att fånga variation bland informanternas utsagor angående deras egna uppfattningar och erfarenheter om vad som bidrar till deras lust att lära. Undersökningen utfördes genom ett klusterurval bland gymnasieskolorna i Nordvästra Skåne och urvalet av informanter blev elever på det naturvetenskapliga programmet och totalt medverkande 110 elever från två gymnasieskolor i Nordvästra Skåne. Det är genom de medverkande elevernas utsagor som den här uppsatsen presenterat sitt empiriska material.