Syftet med studien var att undersöka om en matematisk diagnos kan användas för att bedöma hur likvärdigt betyg sätts. Studien visar att diagnosen indikerar skillnader i likvärdighet som ligger i linje med tidigare forskning. En mer detaljerad undersökning där diagnosen jämförs med nationella prov skulle ge ett säkrare svar angående diagnosens tillförlitlighet.Diagnosens förmåga att förutsäga elevernas betyg i första matematikkursen i gymnasiet var god. Sambandet mellan diagnos och gymnasiebetyg var starkare än sambandet mellan diagnos och grundskolebetyg. Detta kan ha flera orsaker: (i) gymnasielärarna som konstruerat diagnosen har endast tagit med uppgifter som sammanfaller med första? gymnasiekursen, (ii) grundskolor sätter betyg på olika grunder, (iii) elevernas matematikkunskaper förändras över sommarlovet..

Studiens övergripande syfte var att få kunskap om på vilket sätt tydlig och ömsesidig undervisning kan utveckla elevers förmåga att använda förståelsestrategier vid lärarens högläsning i förskoleklass. Syftet var dessutom att, genom att studera det en loggbok berättar, nå en förståelse för vad i ett undervisningssammanhang som medverkar till elevernas utveckling. Arbetet hade således fokus på två plan. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv var studiens syfte av en förebyggande karaktär.Genom att undervisningen gjordes tydlig eftersträvades att medvetandegöra eleverna om förståelsestrategier i syfte att förbereda för kommande läsförståelse. En kärnfråga i loggbokens berättelse var balansen mellan att å ena sidan visa ett på förväg bestämt innehåll och å andra sidan eftersträva det ömsesidiga samt ta utgångspunkt i elevernas erfarenheter.Vid 7 undervisningstillfällen i grupper om 6-11 elever från en förskoleklass tränades förståelsestrategier inför högläsning såsom att utifrån berättelsers titlar och bilder ställa frågor och förutsäga handlingen.

Syftet med denna studie är att förstå om Utbildningsdepartementets förslag om en ny betygsskala kan fungera i ljuset av elevernas föreställningar om betyg. Enligt förslaget ska fler betygssteg ge mer rättvisa, större tydlighet samt motivera eleverna att lära sig mera. Tanken med den föreliggande enkätundersökningen är att den ska kunna ge djupare insikter i elevernas förståelse och uppfattning av betyg och bedömning. Dessutom undersöker arbetet i vilken mån betyg kan skapa motivation och påverkar studieresultat hos eleverna. Deltagarna i denna enkätundersökning och våra pilotintervjuer är gymnasieelever från årskurs 2 som läser olika nationella program.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om vi kunde utveckla elevers läsförmåga genom intensiv skrivträning. Med läsförmåga menar vi inte bara själva förmågan att kunna läsa utan även elevernas självförtroende, hur de upplever läsning samt deras läsförståelse. Undersökningen genomfördes under vår slutpraktik, vilken innefattar sju veckor, hösten 2002. I undersökningen ingick sju elever i årskurs sju från en skola i Norrbotten varav fyra var pojkar och tre var flickor. Vi valde att arbeta med varierade former av skrivövningar för att försöka tillgodose alla elevers sätt att lära.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om litteratursamtalet som metod vid texttolkning utvecklade elevernas förståelse, om graden av självinsikt rörande den egna utvecklingen och om intresset för skönlitterära texter ökade samt vad eleverna själva ansåg om arbetsmetoden. Undersökningen gjordes i en grupp elever från den kommunala vuxenutbildningen i Luleå som alla läste Svenska på B-nivå. Metoderna som användes för att kunna dra slutsatser var tre enkäter, observationer och fyra intervjuer. Av resultaten att döma kan vi dra slutsatserna att litteratursamtalet som metod utvecklade både elevernas förståelse och grad av självinsikt, att deras intresse för skönlitterära texter inte ökade utan låg kvar på en relativt hög, konstant nivå samt att de tyckte att litteratursamtalet som metod varit givande..

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lässvaga elever på ett teoretiskt gymnasieprogram läser och tillägnar sig undervisningstexter. Jag utgår från ett dimensionellt synsätt på läskompetens, som innebär att det inte fanns någon definitiv gräns mellan lässvaga elevers och genomsnittliga läsares läsförmåga. Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen, som innebär att språkutveckling är beroende av tänkandets utveckling och tvärtom, tjänar också som utgångspunkt. Uppsatsen belyser elevernas förutsättningar att förstå texterna, hur texternas språk och strukturer möjliggör respektive hindrar dem att bli förstådda och hur didaktiken i klassrummet påverkar elevernas läsförståelse. Min fältstudie består av observationer och intervjuer, som jag analyserar tillsammans med undervisningstexterna på ett hermeneutisk, det vill säga förståelseinriktat sätt.

Det du håller i dina händer är en kvalitativ studie över gymnasieelevers definition av begreppet ?en bra lärare?. Undersökningen, vars syfte är att ge en inblick i elevernas perspektiv på fenomenet och därmed öka kunskapen för verksamma lärare, bygger på 6 respondenters redogörelser av sin syn på ämnet. Respondenternas delgivelser har efter insamlandet analyserats med hjälp av IPA-metoden (Interpretative Phenomenological Analysis), analyserats, tematiserats och slutligen syntetiserats i den text som utgör resultatet.Anledningen till ämnesvalet och dess inriktning bottnar i såväl ett eget intresse av att utreda saken närmare som att jag i mina efterforskningar inte har funnit någon forskning på området som tar upp just elevernas perspektiv.Resultatet slår för det första fast att lärares framtoning har en stor påverkan på elevernas studiemotivation (drivkraft) och ambition (målmedvetenhet). Vidare visar det på ett antal, enligt respondenterna, särskilt betydande drag hos en lärare, varav de flesta i varierande grad inverkar på elevernas attityd till och strävan i skolan och sina studier.

Syftet med min studie var att undersöka om elevernas matematiska förståelse i taluppfattning inom bråktal kunde förbättras med hjälp av Learning Study metoden.Learning Study är en metod som fokuserar på elevernas missförstånd (kritiska aspekter) i lektionens mål (Lärandeobjekt) samt lärarens professionella utveckling och lärarsamverkan i skolan.För att utföra studien behöver man minst två klasser med olika lärare. I metoden fokuserar man på två aspekter, lärarens undervisning och elevresultaten efter två planerade tester.De kortsiktiga studieresultaten ökade för de deltagande klasserna men i olika hög grad vilket talar för att metoden inte är ett sätt att nå alla elever. Metoden kräver mycket tid och ett långsiktigt arbete.Nyckelord: Learning Study, matematisk förståelse och bråktal..

Denna uppsats har velat belysa hur fem unga föräldrar utifrån egna erfarenheter har upplevt sin skolgång men även hur ett återupptagande av studier kan möjliggöras. Undersökningen baseras på elevernas egna livsberättelser där inte bara de direkt studierelaterade frågorna berörts, utan också en del allmänmänskliga/sociala aspekter. Även två professionella har blivit intervjuade: en kurator och en studie-och yrkesvägledare. Bemötandet från skolans professionella har framstått som viktigt eftersom detta påverkar elevernas självbild och härigenom också elevens förutsättningar att fullfölja utbildning. Resultaten visar att skolans organisation och samhällets övriga insatser är mycket viktiga när det handlar om att uppmärksamma denna elevgrupp och att erbjuda det särskilda stöd den kan behöva..

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare uppfattar att de bäst stimulerar elevernas intresse och motivation för matematik i skolår 4-6. Tidigare forskning visar att elevers bristande motivation för matematiken blir tydlig i skolår 4-5. Vi vill således undersöka hur lärare, som undervisar eller har undervisat i skolår 4-6, arbetar/arbetade för att bibehålla elevernas intresse och motivation för ämnet. I denna studie presenteras fem matematiklärares uppfattningar om hur de gör för att entusiasmera och engagera sina elever. För att besvara studiens frågeställning valde vi att intervjua samtliga av dessa lärare.

Inom yrkesprogrammen på gymnasieskolan tycks det råda en motsättning mellan karaktärs- och kärnämnena. Det kanske tydligaste och viktigaste exemplet på att det verkligen råder problem är synen på kärnämnena kontra karaktärsämnena hos elever och lärare vid de yrkesförberedande programmen. Elever som väljer något av yrkesprogrammen blir ofta besvikna över den stora andelen kärnämnen i utbildningarna. Undervisningen i kärnämnena upplevs av eleverna ofta som alltför abstrakt och teoretisk. Från lärarnas sida ser man bland annat problem med att för respektive kärnämne nå de för ämnet uppsatta målen.

Studien handlar om elevers tankar och upplevelser kring elevinflytande på fritidshem. Syftet är att se hur elevers tankar och upplevelser kommer till uttryck i verksamheten. Metoderna som har används i undersökningen är samtalspromenader där elevers tankar och upplevelser ska lyftas fram.Därför har vi valt demokrati och elevinflytande som argumenterande forskning för vår studie. Vårt teoretiska perspektiv är barns perspektiv som används för att se elevernas erfarenheter, uppfattningar och förståelse av sin livsvärld.I studien framgår det att eleverna har inflytande när det gäller vissa saker på fritidshemmet. Eleverna har även en viss förståelse kring begreppet inflytande och fritidslärarna har goda möjligheter att bygga vidare på detta utifrån elevernas perspektiv..

Transition to Non-Compulsory EducationScrutinizing flaws in Students? knowledge in Mathematics.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka om och hur man i grundskolans tidigare år arbetar med elevernas självbild under lektionerna i idrott och hälsa. För att få svar på detta använde vi oss av en kvalitativ metod i form av intervju med fem stycken lärare som alla undervisar i ämnet idrottt och hälsa i grundskolans tidigare år. Lärarna som blev intervjuade var alla utbildade lärare i idrott och hälsa och var från fyra stycken olika skolor från två olika kommuner.Resultatet visade att samtliga lärare tycker det är oerhört viktigt att jobba med elevernas självbild i idrott och hälsa men att de tyvärr känner att de har alldeles för lite tid till allt som ska hinnas med under lektionerna. Det framkom i undersökningen att alla lärarna ansåg att de ständigt jobbade med elevernas självbilder under lektionerna. Man jobbar med elevens självbild genom att försöka stärka eleven och lyfta fram den med positiv feedback.

En förutsättning för att elever ska kunna tillägna sig kunskap är att de förstår det som lärarna säger. I denna studie har en grupp gymnasieelever fått delge sina uppfattningar om sina lärares sätt att tala i undervisningen genom att besvara en enkät. Syftet har varit att undersöka elevernas uppfattningar om undervisningsspråket, vilka eventuella skillnader som finns mellan olika lärares språk och om lärarnas undervisningsspråk påverkar elevernas studier.Studien visar att eleverna generellt är positiva till lärares sätt att tala, men att många av dem inte alltid förstår vad lärarna säger. Eleverna ger därmed uttryck för att vara beroende av lärarnas undervisningsspråk och menar att det påverkar deras motivation, lust att lyssna och i slutändan också deras inlärning. .