Studiens övergripande syfte är att utvärdera en gymnasieskolas demokratiarbete genom att undersöka elevernas upplevelser av och syn på verksamheten. Som utgångspunkt för analysen nyttjas tre stycken olika demokratiperspektiv som även ligger till grund för en bedömning av skolan verksamhet. För det första inflytande utifrån verksamhetens innehåll och form. För det andra inflytande utifrån ett individ- och samhällscentrerat perspektiv. Slutligen inflytande ur ett nytto- och rättighetsperspektiv.

Syftet med arbetet är att undersöka vilken effekt massage har på skolbarn med sekundära koncentrationssvårigheter. Undersökningen bygger på observationer av en grundskoleklass med 23 elever i åk 5 med särskilt fokus på fem utvalda elever som alla visat tecken på sekundära koncentrationssvårigheter. Även enskilda intervjuer med de fem eleverna förekommer liksom en intervju med deras klassföreståndare. Observationer genomfördes enligt ett framtaget observationsschema före och efter en fyra veckor lång period där samtliga elever i klassen gav varandra daglig massage. Under dessa dagliga massagepass genomfördes dessutom observationer med hjälp av anteckningar.

Detta examensarbete handlar om att införa populärkulturen i den naturvetenskapliga undervisningen. Jag inriktade mig på att få eleverna engagerade i sagofilmen Narnia. På detta sätt fångade jag deras uppmärksamhet och förklarade naturvetenskapliga begrepp utifrån filmen. Genom att använda mig av frågeställningar utifrån filmen ville jag öka deras engagemang och intresse av naturvetenskap. Metoden jag använt är att utifrån ett kvalitativt angreppssätt försöka förstå hur eleverna tillgodogjorde sig undervisningen i naturvetenskap samt ett kvantitativt angreppssätt där jag analyserade elevernas skriftliga svar utifrån naturvetenskapliga frågeställningar. Resultat av undersökningen visar att genom att använda sig av sagofilm i relation till relevanta frågeställningar och diskussioner ökar elevernas engagemang och intresse för naturvetenskap..

I flera studier som gjorts under de senaste åren framkommer det att svenska grundskoleelever presterar allt sämre i matematik. Skolverkets granskningar pekar på ett flertal tänkbara orsaker som kan ligga bakom elevernas sjunkande resultat, däribland pedagogernas bristande kompetens. Åtgärder för att främja och förbättra situationen har bl.a. inneburit satsningar på kompetensutveckling för yrkesverksamma pedagoger, i syfte att förändra och förbättra matematikundervisningen.Syftet med denna kvalitativa studie är att belysa vilka faktorer som pedagoger anser vara stödjande respektive hindrande för att delta i kompetensutveckling. Dessutom är syftet att undersöka på vilket sätt kompetensutveckling bidrar till att utveckla det laborativa arbetssättet i matematik i förskoleklass, samt hur implementering och utvecklingsarbete är tänkt att ske.

Under vår utbildning på högskolan i Skövde har vi stött på Skolverkets Diagnostiska uppgifter i matematik - för användning i de tidiga skolåren. Genom användandet av materialet tror vi att elevernas inlärningsprocess blir synlig. Men hur ser lärarna på materialet? För att få svar på frågor om detta har vi intervjuat fem lärare i grundskolans tidigare årskurser. Den empiriska studien har en kvalitativ ansats där vi genom intervjuer försöker ta reda på lärarnas åsikter och uppfattningar om materialet.

Syftet med min undersökning har varit att undersöka om det finns en konflikt mellan lärarens val av kursinnehåll och elevernas intressen i årkurs 9. För att göra detta har jag intervjuat två religionslärare om deras didaktiska urvalsprocess med speciell tyngd på elevinflytande. Eleverna har svarat på enkäter om deras intressen för ämnen och områden inom religionskunskap. Sammanlagt deltog två lärare och 51 elever i undersökningen. Som bakgrund finns kursplan för religionskunskap och styrdokument rörande elevinflytande, samt didaktisk teori.

Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka hur undervisningen kan utvecklas med hj?lp av elevers reflektion i aktionsforskning, vilka hinder och m?jligheter som uppst?r n?r nya kulturella redskap pr?vas och inf?rs i undervisning, samt att f? en f?rst?else f?r elevernas kommunikativa processer och upplevelse av sitt intresse och sin delaktighet som kan bidra till l?rande och utveckling i NO undervisning. Teori: Studien antar ett sociokulturellt perspektiv och teori som resonerar elevers l?rande, intresse och delaktighet. Perspektivet fokuserar p? kommunikativa processer och reflektioner i l?rande utifr?n S?lj? och Illeris teorier. Det syns?ttet och perspektivet inneb?r att l?rande sker ofta ihop med andra genom deltagande i ?msesidiga aktiviteter, d?r l?rande fokuserar mest p? det sociala samspelet. Metod: Studien baserar och utg?r fr?n en aktionsforskningsansats som en kvalitativ metod f?r att unders?ka och besvara forskningsfr?gorna.

BAKGRUND: Bakgrunden till detta examensarbete om just elevers inställning till läsning är för att jag själv alltid har funnit läsning som något roligt och som snart färdig lärare inser jag vikten av att läsa för varje elev och varje medborgare i vårt samhälle. Därför ville jag undersöka vad ett antal elever hade för inställning och vanor när det gäller läsning. Elevernas föräldrars inställning är en viktig påverkande bakgrundsfaktor för elevernas läsvanor och därför också viktig att undersöka.SYFTE: Syftet med denna undersökning är att ta reda på vad ett antal elever i årskurs 3-5 har för inställning till läsning.? Hur ser elevernas läsvanor ut, vad, var, när och hur ofta läser de?? Vilken betydelse har läsningen i skolan?? Finns det någon skillnad mellan pojkars och flickors läsvanor?? Vilken betydelse har läsningen på fritiden?? Hur ser föräldrarnas läsvanor ut, vad och hur ofta läser de?? Hur stor andel av föräldrarna läste för sina barn när barnen var yngre och hur stor andel läser fortfarande?METOD: Vid denna undersökning har enkät använts som metod. Eleverna har fått svara på en enkät och deras föräldrar har fått svara på en annan enkät.RESULTAT: Resultatet av studien visar att många av eleverna läser mycket både i skolan och på fritiden.

Inkludering är en politisk ide och tolkningen av vad inkludering innebär är komplex och varierar från skola till skola. Syftet med vår studie är, ur ett elevperspektiv, att undersöka hur eleverna eventuellt kan påverkas av det politiska beslutet inkludering. För att kunna uppfylla detta syfte utförde vi observationer och kvalitativa intervjuer på en grundskola i södra Sverige. Detta empiriska material analyserade vi sedan ur ett sociokulturellt perspektiv med utgångspunkt i relevant litteratur och forskning där vi utgick ifrån specifika tolkningar av begreppen inkludering och delaktighet. Vi tolkade att alla elever inte var inkluderade i undervisningen och att de inte heller var delaktiga. Vi menar att eleverna utvecklade en stigmatiserad självbild och de kände inte att de utvecklades inom matematiken. Från elevernas intervjuer kunde vi finna faktorer som gynnar deras delaktighet.

Vårt syfte med detta arbete har varit att undersöka om pedagogen utvecklar elevens kunskapsbearbetning genom att ställa öppna frågor. Vår undersökning bygger på en fallstudie vi genomförde i två klasser i skolår 3. För att få resultat, har vi i fallstudien genomfört deltagande observationer samt konstruerat ett test som eleverna fått utföra vid tre tillfällen. För att synliggöra elevernas kunskapsbearbetning har vi i den ena gruppen använt av oss öppna frågor utan givna svar, och i den andra gruppen av slutna frågor med givna svar. Vår frågeställning var: ? Kan pedagoger utveckla elevers kunskapsbearbetning i ett givet ämne genom att ställa öppna frågor? Med resultatet från observationerna och elevernas testresultat har vi med hjälp av analys och vald litteratur kunnat besvara vår frågeställning; Att pedagoger kan utveckla elevers kunskapsbearbetning genom att ställa öppna frågor..

Syftet med denna studie var att undersöka vad i de naturorienterande ämnena som intresserar elever och varför. Syftet var även att undersöka vad elever finner intressant inom andra skolämnen och om detta kan användas i undervisningen i de naturorienterande ämnena, samt utifrån elevernas intresse få fram undervisningsinnehåll inom de naturorienterande ämnena. För att besvara dessa frågor användes en kvalitativ metod baserad på intervjuer. Studien utgick ifrån ett elevperspektiv där ambitionen var att elevernas egna åsikter skulle komma fram. Nio parintervjuer genomfördes med elever i årskurs sex i en och samma klass på en mellanstor skola i Västsverige.

Syftet med min undersökning är att bidra till kunskap om hur elevernas skriftspråkliga utveckling kan främjas under året i förskoleklass. Jag har valt att genomföra en kvalitativ intervjustudie av två förskollärare i en förskoleklass i en småstad i Mellansverige. Urvalet baseras på att de båda pedagogerna sedan några år aktivt valt metoder och arbetssätt för att främja den läs- och skriftspråkliga utvecklingen hos sina elever. Mottagande lärare i år 1 har uppmärksammat att förskoleklassens elever visar goda läs- och skrivfärdigheter.I min undersökning berättar förskollärarna att de arbetar mycket medvetet med olika övningar som syftar till att öka elevernas språkliga och fonologiska medvetenhet. De beskriver att allt bokstavsarbete sker genom lek.

Uppsatsens syfte var att beskriva hur elever uppfattar sin psykiska hälsa och hur de uppfattar den psykosociala skolmiljön och om den påverkar deras psykiska hälsa. Syftet var även att ta reda på om elever upplever att de själva kan påverka sin situation i skolan och arbetet på skolan. Studien hade en kvantitativ design och utgick från en enkätundersökning som gjordes på en skola med elever i årskurs sju. Resultaten presenterades under tre teman: elevernas uppfattning kring sin hälsa, elevernas syn på den psykosociala skolmiljön och elevernas möjlighet att påverka deras situation i skolan. Uppsatsen hade en positivistisk vetenskapsfilosofisk position och analysen utgick från Antonovskys och Lazarus perspektiv på Copingteori.

Detta utvecklingsarbete har utförts som en aktionsforskning med fokus på att genom praktiska samt teoretiska övningar kunna sätta sig in i funktionsnedsattas vardagssituation. Utifrån ett inkluderande perspektiv och demokratiskt samspel har fokusområdet utforskats med hänsyn till de medverkande barnens och elevernas erfarenheter och intressen. Med detta utvecklingsarbete har vi syftat till att skapa förståelse för funktionsnedsatta barns vardag. De metoder som nyttjats är observationer, samtal, fokusgrupper samt texter och bilder. Aktionsforskningen utfördes på en kommunal förskola samt en kommunal grundskola belägna i mellersta Sverige.

Studien handlar om elevers tankar och upplevelser kring elevinflytande på fritidshem. Syftet är att se hur elevers tankar och upplevelser kommer till uttryck i verksamheten. Metoderna som har används i undersökningen är samtalspromenader där elevers tankar och upplevelser ska lyftas fram.Därför har vi valt demokrati och elevinflytande som argumenterande forskning för vår studie. Vårt teoretiska perspektiv är barns perspektiv som används för att se elevernas erfarenheter, uppfattningar och förståelse av sin livsvärld.I studien framgår det att eleverna har inflytande när det gäller vissa saker på fritidshemmet. Eleverna har även en viss förståelse kring begreppet inflytande och fritidslärarna har goda möjligheter att bygga vidare på detta utifrån elevernas perspektiv..