Syftet med vårt examensarbete är att undersöka vilken geografisk omvärldsbild elever har, dvs. vilken inre karta de har av världen, och hur den formas. Vi har använt oss av en metod bestående av en enkät med både allmänna frågor om elevens erfarenheter samt tre kunskapsbaserade uppgifter om kartan. Den första av dessa tre är en öppen uppgift där eleven ombeds rita världskartan på ett blankt papper. Det görs sedan kopplingar mellan Elevernas erfarenheter, kunskaper och den mentala kartan.

Denna studie behandlar elevinflytandets effekter på engagemanget. Undersökningen genomfördes under ett projekt där två gymnasieklasser fick delta i en inflytelserik arbetsform. Under projektet fick Eleverna inflytande över planering, målsättning, arbetssätt och innehåll. Genom enkäter, intervjuer och observationer undersöktes hur Elevernas engagemang påverkades. Observationerna undersökte Elevernas beteende under projektet.

Vi har valt att studera hur studie- och yrkesvägledare som arbetar på vägledningscentrum i Göteborg förhåller sig till gymnasieskolornas marknadsföring. Yrkesetiken för studie- och yrkesvägledarna är att de ska vara neutrala i sina samtal med Eleverna. Gymnasieskolornas marknadsföring fokuserar inte enbart på Eleverna utan även på studie- och yrkesvägledarna. Vi vill i vårt arbete se hur studie- och yrkesvägledarna förhåller sig till de etiska riktlinjerna om att vara neutral i sin vägledning med Eleverna när gymnasieskolornas marknadsföring även riktas till dem. Vår frågeställning är: ? Vad anser studie- och yrkesvägledare om marknadsföringen? ? Hur upplever studie- och yrkesvägledare marknadsföringen och dess effekter? ? Hur förhåller sig studie- och yrkesvägledare till marknadsföringen mot Eleverna? Vi har valt att genomföra en kvalitativ intervjustudie med nio studie- och yrkesvägledare.

Slang är starkt förknippat med ungdomar och deras vardagsspråk, men frågan är om dagens ungdomar även tar med sig slang in i klassrummet? Syftet med studien är att undersöka elevers och lärares uppfattningar om slang inom gymnasieskolan, deras användning av slang på fritiden och i skolan samt deras attityder till slang. Studien genomfördes med hjälp av kvantitativa enkäter som delades ut både till elever och lärare inom några gymnasieskolor i Norrbotten. Resultatet visade att Eleverna och lärarna verkar ha en liknande uppfattning om vad slang egentligen är och att Eleverna använder mer slang på fritiden slang mer än vad lärarna. Resultatet visade även att lärarna uppfattar att Eleverna använder slang ibland eller ofta i alla undervisningssammanhang, Eleverna själva menade dock att de sällan eller aldrig gör det i dessa situationer.

Syftet med denna uppsats är undersöka elevers och lärares syn på vetenskap kontra ickevetenskap eller pseudovetenskap. Detta har vi ju gjort genom en kvalitativ undersökning där vi intervjuat fem elever och fyra lärare.Elever anser att det är viktigt att veta vad vetenskap är och de anser att de kommer ha nytta av denna kunskap även utanför skolans dörrar. Anledningen till att det är obligatoriskt att läsa naturkunskap på gymnasiet är att Eleverna skall få ett vetenskapligt synsätt. Med hjälp av läraren skall Eleverna kunna inhämta den kunskap som behövs för att få rätt uppfattning gällande vetenskapsbegreppet. Enligt både elever och lärare så tas inte vetenskapsbegrepp upp i undervisningen.

Med hjälp av postmodernistisk och sociokulturell teori, understödd av forskning kring begreppen demokrati och elevinflytande har ett fritidshem, med metoderna intervju och observation, studerats under fyra dagar. Studien har ämnat hitta svar på frågor kring vad elever tycker om sitt inflytande, den demokrati som erbjuds i verksamheten samt personalens arbete med demokrati och elevinflytande. I analysen ser vi att Eleverna blivit så pass invaggade i fritidshemmets dominerande verksamhet, den fria leken, att andra moment - till exempel råd och demokratiska samtal - blir till ett hinder för just den fria leken, snarare än till något intressant och berikande. Detta identifierar vi som problematiskt då fritidshemmet i likhet med skolan ska förbereda Eleverna för det demokratiska samhället. Vi kommer fram till att Eleverna bör tränas i demokrati, men att denna träning även bör präglas av faktisk demokratisk makt för att ge demokratiska moment relevans och lust för Eleverna..

Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som är av betydelse för gymnasieelevers motivation till att studera i skolan. Forskning visar att motivation oftast undersöks via ett vuxenperspektiv och att Eleverna sällan tillfrågas vad som motiverar dem att studera i skolan. man menar att Eleverna själva bör tillfrågas om huruvida de anser sig motiveras eller vad som hindrar dem från att känna motivation i skolan. Tidigare forskning visar också att många elever motiveras och lär för andras skull och inte för sin egen. Studien har en fenomenologisk ansats där resultatet visar Elevernas uppfattning av hur de motiveras i skolan.

Hur upplever Eleverna på skolan hälsoundervisningen inom ämnet idrott och hälsa? Finns det ett samband mellan deras svar och det som står i Lpo 94?   Syftet med uppsatsen är att undersöka den upplevda hälsoundervisningen ur ett elevperspektiv. Vi vill genom en kvalitativ intervjustudie ta reda på vad Eleverna lär sig under de senare åren på grundskolan därför har vi valt att intervjua 16 elever i årskurs 9. Anledningen till att vi valt att koppla Elevernas svar till Lpo 94 är att de under hela sin skoltid följt den läroplanen.   Mycket av hälsoundervisningen sker utanför ämnet idrott och hälsa vilket resulterar i att Eleverna inte upplever det som en del i hälsoundervisningen.

Syftet med denna studie var att undersöka och beskriva vad elever i årskurs 2 har för syn på en skogsträdgårds innehåll och dess användningsområden. Vad anser de alltså är viktigt att ha med i en skogsträdgård och vad uppskattar de mest med sin vistelse i den miljön. Forskningsfrågorna är: Vad ska en skogsträdgård innehålla enligt Eleverna och vad vill Eleverna använda en skogsträdgård till? För att få svar på dessa frågor genomfördes kvalitativa intervjuer med elva elever i årskurs 2 och de kompletterades med fotografier tagna av Eleverna. Fyra teman har identifierats i det empiriska materialet: estetiska upplevelser, trädgårdsarbete, förtäring samt trivsel och umgänge.

Jag har i denna studie valt att titta på hur textilslöjdslärare beskriver sitt arbete med materiallära. Syftet har varit att skapa kunskap om textilslöjdslärares undervisning i materiallära och vilka läromedel de använder sig av. Undersökningen utfördes genom litteraturstudier som knyter an till ämnet och fem kvalitativa intervjuer med utbildade textilslöjdslärare. Det som framkom var att materialläran läggs in i samband med det Eleverna slöjdar med. Det framkom även att, om man gör undervisningen mer praktisk, så blir Eleverna mer intresserade.

Vad gör att Eleverna känner sig anställningsbara efter Hotell & restaurangprogrammet, och vad tycker eleven är viktigast för att vara anställningsbar? Undersökningen har gjorts med hjälp av intervjuer med elever i årskurs tre på gymnasiets Hotell & Restaurangprogram. Respondenterna kommer från tre olika gymnasieskolor i sydöstra Sverige och är intervjuade några veckor innan de slutar sin utbildning. Eleverna anser att det viktigaste för anställningsbarheten är att vara trevlig, social, flexibel och anpassningsbar. På frågan om vad det är som gör att Eleverna känner sig anställningsbara efter tre år på Hotell & Restaurangprogrammet anser de flesta att deras stora styrka är att de är trevliga och sociala..

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare och elever upplever exkursioner i ämnet biologi och frågeställningarna i denna studie är: Vilka mål har lärarna med exkursioner? Vilka möjligheter och begränsningar upplever de att de har för att uppnå dessa mål? Hur upplever Eleverna exkursioner? Vilka mål tror Eleverna att lärarna har med exkursioner? Tycker Eleverna att de lär sig något under exkursionerna? Detta undersöks genom kvalitativa intervjuer av både lärare och elever på en medelstor högstadieskola i södra Sverige. Lärarnas mål är att få Eleverna att känna sig bekväma i naturen samt att de ska förstå hur naturen hänger ihop i ett sammanhang. Samtidigt som de vill att exkursioner ska vara ett roligt sätt att variera undervisningen på. Eleverna upplever exkursioner som roliga och omväxlande samtidigt som de känner en viss rädsla för skog och småkryp.

Vilka föreställningar har elever i slutet av grundskolan kring vattnets väg genom kroppen? I undersökningen fick 23 elever genomföra en kombinerad rit- och skrivuppgift och sex elever valdes även ut för intervjuer. Flertalet elever beskrev endast ett av de berörda organsystemen (matspjälkningssystemet) och endast ett fåtal samordnade det här systemet med något annat organsystem eller kroppen i övrigt. Det var ingen av Eleverna som ritade ut njurar och endast två elever beskrev urinblåsan, vilken de valde att integrera med matspjälkningssystemet. Flera av Eleverna löste vattnets utsöndring genom att förbinda urinröret direkt till matspjälkningssystemet.

Syftet med vår undersökning var att ta reda på hur läraren och Eleverna ser på användandet av laborativt material i förskoleklassens matematikundervisning. Undersökningen genomfördes med hjälp av observationer och intervjuer av tre lärare och nio elever i samma kommun. Resultatet visar att lärarna och Eleverna ser olika på användandet av laborativt material. Lärarna förhåller sig positiva till användandet och menar att de alltid har stöd av laborativt material i undervisningen. Eleverna däremot visar en osäkerhet kring syftet med användandet av materialen och har svårt att se det matematiska innehållet..

I den svenska skolan idag har ca 15 % av Eleverna utländsk bakgrund. Enligt Skolverketsstatistik så klarar de utländska Eleverna sig sämre i de nationella proven i matematik än svenska elever. Syftet med studien är att se hur fyra elever med invandrarbakgrund klarar av problemlösning i en gruppdiskussion i matematik på gymnasienivå. Eleverna i studien är allafödda i Sverige med invandrade föräldrar.Den empiriska datan består av observation av en gruppdiskussion, när Eleverna löser ett matematiskt problem, samt efterföljande enskilda intervjuer. Observationen analyserades utifrån problemlösningsprocessens fyra ingående delar: Förstå, Planera, Genomföra och Värdera.