Syftet med det här examensarbetet har varit att jämföra en dramapedagogisk undervisningsmetod med en traditionell undervisningsmetod. För att uppnå studiens syfte har vi utgått ifrån fyra frågeställningar.1. Vilka skillnader går att se i Elevernas kunskaper inom ett ämne om de har fått arbeta med dramapedagogik respektive traditionell undervisning som metod för lärande?2. Hur upplever Eleverna de olika arbetssätten?3.

Barn börjar skolan med olika erfarenheter av läsning samt olika sorters literacy. För att vi på bästa sätt ska kunna möta våra elever är det av stor vikt att ta hänsyn till detta och använda Elevernas erfarenheter i undervisningen. Syftet med den kvalitativa studien är att undersöka åtta elevers relation till läsning. Vi vill förstå vilket förhållningssätt till texter Eleverna i undersökningen har och hur detta tas tillvara på i skolan. För att uppnå vårt syfte har vi observerat två klassrum, intervjuat åtta elever i år tre och deras två klasslärare samt lämnat 16 enkäter till Elevernas föräldrar.

SAMMANFATTNING I detta arbete jämför vi fyra olika lektioner där vi använder olika sätt att undervisa. Vi vill besvara frågorna när Eleverna tycks känna lust och engagemang och när Eleverna är mest/minst synbart aktiva. Vi vill även ta reda på om det finns någon, ur Elevernas synvinkel upplevd skillnad mellan de olika undervisningssätten. För att kunna svara på studiens frågeställningar vilka är, när tycks Eleverna känna lust och engagemang? När tycks Eleverna vara mest/minst synbart aktiva? Och slutligen finns det någon, ur Elevernas synvinkel, upplevd skillnad mellan de olika undervisningssätten? I så fall vilken?, har vi valt att göra en kvalitativ undersökning som byggs på fem lektioner (varav en av dessa var en s.k. diktering med Eleverna).

Syftet med vår studie är att studera utlandsfödda elevers uppfattningar av interkulturellt arbete i den dagliga skolverksamheten, med följande frågeställningar:-      Hur beskriver Eleverna sina erfarenheter av interkulturellt arbete?  Hur beskriver Eleverna att lärarna arbetat med förståelsen av text och innehåll i den dagliga verksamheten?-      För att vi skulle få svar på vårt syfte och våra forskningsfrågor använde vi oss av den kvalitativa forskningsansatsen fenomenografi samt halvstrukturerade intervjuer. Vi intervjuade åttondeklassare i en skola med ett mångkulturellt elevunderlag.Vi lever i ett mångkulturellt samhälle där skolan har styrdokument som påvisar att lärare ska arbeta interkulturellt. Idag vet man också betydelsen av att få utveckla sitt språk och låta Eleverna ta in sin bakgrund och sina erfarenheter i klassrummet (Utbildningsdepartementet, 1998).Resultatet har visat att Eleverna inte har så mycket erfarenheter av interkulturellt arbete i den dagliga verksamheten. Samtidigt uttrycker många elever att de inte har behov av att delge andra om sin bakgrund eller att använda sitt modersmål medans andra menar att det kan stärka självförtroendet.

Alla lärare jag intervjuat anser att laborationerna framförallt ökar förståelsen av abstrakta begrepp inom ämnet. En demonstration är bra typ av experiment eftersom en sådan kan göra en lektion mer intressant och nyttig för Eleverna men det är också viktigt att Eleverna laborerar själva och får laborativa färdigheter. Lärarna använder sig mest av slutna laborationer i sitt arbete och det kan förklaras med vanan att genomföra sådana och att öppna laborationer är betydligt mer tidskrävande. Fördelen med slutna laborationer är att de lätt kan belysa hur någonting fungerar i praktiken. Nackdelen är att de inte är så stimulerande för Elevernas tänkande och utveckling.

Syftet med min undersökning har varit att ta reda på med vad estetiska uttrycksformer bidrar till vid lärande i matematik. Det var främst elevperspektivet jag var intresserad av. Min undersökning gjordes i årskurs 6 med 25 elever på en skola som ligger på landsbygden i Skåne. Jag gjorde två olika undervisningsförsök som även utvärderades för att få underlag till kvalitativa observationer och kvalitativa intervjuer. I undervisningsförsöken fick Eleverna möjlighet att pröva bild med matematik och även musik med matematik med ett inslag av rörelse/drama.

I en sjundeklass utfördes ett projekt som gick ut på att utföra en HIV/AIDS-kampanj där Eleverna skulle delta genom produktionen av kortfilmer som sedan skulle läggas ut på den nätverksbaserade mötesplatsen, på YouTube. Det centrala syftet var att på prov använda Internet och film som hjälpmedel i undervisningen och samtidigt att nå fram med information gällande ämnet. Jag ville granska bland annat vilken ny kunskap samt vilka nya tankar och funderingar Eleverna kan få kring HIV/AIDS-ämne genom detta projekt och som metod använde jag bland annat en kort nätverkbaserad enkät. Eleverna tyckte att projektet var underhållande och svarade att man lär sig på ett bättre och roligare sätt när man arbetar med datorn. Även om projektet var kort kan man summera att genom sitt aktiva deltagande i projektet väcktes det hos Eleverna känslor och funderingar och de fick en hel del ny kunskap om HIV/AIDS-ämnet..

Den här uppsatsen handlar om mötet mellan lärarens och Elevernas uppfattningar om målen för en laborativ lektion. Studien genomfördes i en årskurs 8 på en skola i norra Sverige. Vi har observerat en lektion samt intervjuat sex elever och läraren i de naturorienterande ämnena. Arbetet är en fallstudie av kvalitativ natur. Undersökningen genomfördes före, under och efter ett laborationstillfälle under vårterminen 2008.

Syftet med min studie är att undersöka några elevers uppfattningar om samt attityder till matematik samt vilka användningsområden de anser att matematik har. Jag har undersökt sju elevers affektiva matematikrelaterade faktorer genom att intervjua dem enskilt, med en semi-strukturerad intervjuform. Studien har en fenomenografisk ansats, vilket innebär ett fokus på att ta reda på vilka olika föreställningar elever har om ett specifikt fenomen och har ingenting att göra med vad som är rätt eller fel. Studien visade att Eleverna beskrev ordet matematik med de fyra räknesätten, på så vis kan slutsatsen dras att Eleverna verkar tro att matematik är detsamma som aritmetik. Elevernas uppfattning var att matematik består av att använda sig av huvudräkning och att räkna ut svåra tal.

Syftet med det här utvecklingsarbetet har varit att pröva olika metoder att arbeta med dansimprovisation på gymnasieskolans estetiska program dansinriktningen. Jag har upplevt att detofta har varit svårt i början för Eleverna att släppa hämningar och krav och att våga utforskaegna rörelser i tid, rum och kraft. I det här utvecklingsarbetet prövades som metod tre olikauttryck: rörliga bilder, en text eller ett musikstycke. Därför var jag nyfiken på hur Elevernaupplevde de olika estetiska inspirationskällorna och om någon kunde öka elevens motivationatt arbeta med dansimprovisation. Samtidigt ville jag knyta ihop några moment ur kursernascentrala innehåll med förhoppning om att Eleverna skulle få en ökad förståelse för denskapande processen i dans.

Syftet med denna undersökning är att studera gymnasieelevers attityd till ämnena svenska och svenska som andraspråk. Om dessa elever tycker att ämnena är jämlika studeras också. Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkät där Eleverna besvarade frågor om attityd och inställning till påståenden som berörde de båda ämnena. Studies resultat visar att Eleverna har en relativt positiv attityd till det egna ämnet, trots att många av Eleverna vill se ett gemensamt svenskämne för alla elever oavsett modersmål. Vidare speglar resultatet att majoriteten av informanterna inte anser ämnena svenska och svenska som andraspråk vara jämlika..

Uppsatsen hade som syfte att beskriva hur elevers hälsomedvetenhet ser ut för de elever som går en hälsoprofileringsinriktning. I studien har vi använt oss av intervjuer, en kvalitativ metod. För att uppnå vårt syfte, har vi vänt oss till ett antal individer för att få svar på våra frågor. Resultaten av studien visar att medvetenheten varierar mellan Eleverna, mycket beroende på deras förkunskaper och intressen. Det vi kom fram till i vår undersökning var att de flesta Elevernas hälsomedvetenhet handlade om kost och motion.

I skolverkets rapport 353, som kom 2011, där utvärdering av befintliga antimobbningsprogram har gjorts kan de ej rekommendera något av programmen. Trots att fler elever påpekar att skolorna har blivit bättre på att arbeta aktivt mot mobbning, så minskar inte antalet mobbade på skolorna (Socialstyrelsen, 2009). Vår studie syftar till att kartlägga hur en skola lyckas nå ut med sin antimobbningsplan till Eleverna. Skolan där studien är gjord har ett eget utformat antimobbningsprogram där vi via enkäter tar reda på om och hur Eleverna uppfattar skolans förebyggande arbete mot mobbning och kränkande behandling. Dessa enkäter har innehållit öppna frågor i förhoppning om att få Eleverna att tänka efter på hur de svarar.

Syftet med studien var att undersöka vilken eller vilka strategier gymnasieelever använder sig av vid multiplikation mellan två heltalsfaktorer. Genom både den kvalitativa och kvantitativa val av metod har jag tagit del av gymnasieElevernas tankar vid multiplikation och de samband som finns mellan multiplikationstabellen och faktorisering av ett tal. Slutsatsen av det är att Eleverna har olika sätt att lära sig produkten av två heltal. Undersökningen visar att elever som har mindre kunskaper i multiplikationstabell har också svårigheterna med faktorisering av ett heltal. Eleverna har olika erfarenheter av multiplikationstabellen och har lärt sig den olika snabbt.

Det övergripande syftet med denna studie är att analysera högstadieelevers upplevelser av elevdemokrati i skolan. Studier från tidigare forskare har inriktat sig på hur lärarna upplever att Eleverna får vara med och påverka i skolan. Vi ansåg därför att det var behövligt att genomföra en studie om hur Eleverna upplever sin situation. Studien genomfördes genom att åtta elever deltog i kvalitativa intervjuer om deras upplevelser om elevdemokrati. Intervjuerna genomfördes hösten 2012 och var uppbyggda efter en semistrukturerad metod, vilket gav Eleverna möjligheten att utveckla sina svar samt gav oss utrymme att ställa följdfrågor.