Denna studies syfte var dels att undersöka om experiment som hemuppgift underlättar för tvåspråkiga elever att förstå naturvetenskap dels att undersöka om dessa upplever att no-hemuppgiftens utformning påverkar deras möjligheter att bättre klara av hemuppgiften. Elever i årskurs 5 intervjuades vid två tillfällen, före och efter att de fått experimentera dels i hemmet med någon vuxen dels i skolan med andra elever i smågrupper. Undersökningen visar att en majoritet av eleverna föredrar att få experiment som hemuppgift framför en faktatext som behandlar experimenten som de gjort i skolan. Så gott som samtliga av de intervjuade eleverna uttryckte glädje över att få göra experimenten hemma. Eleverna visade vid det andra intervjutillfället ökad förståelse för de naturvetenskapliga begrepp, som behandlades i undersökningen.

Syftet med undersökningen var att ta reda på hur skolorna och Barn- och utbildningsnämnden i en kommun formulerar sig i skriftliga dokument till de styrande organen i kommunen samt Skolverket när det gäller målstrategier för att så många som möjligt av eleverna ska nå de nationella målen. Ett delsyfte var också att belysa på vilka grunder elever ska få eller får stöd. Metoden som användes var en deskriptiv studie med kvalitativ, hermeneutisk, tolkande inriktning, där vi använde årsredogörelser, kvalitetsbeskrivningar från de olika skolorna i kommunen samt Barn- och utbildningsnämndens årsredogörelser för åren 2000-2004. Resultatet visar att elever som ej når målen får ett specialpedagogiskt stöd samt att skolan arbetar med bakomliggande faktorer som miljö och värdegrundsarbete för alla elever. Skolorna arbetar systemteoretiskt med en blandning av det kompensatoriska/kategoriska perspektivet och det relationella perspektivet..

Alla elever i dagens skola, oberoende av inlärningskapacitet, skall ges likvärdiga möjligheter till progressivitet av befintliga kunskaper i det egna lärandet. Iakttagelser under bland annat VFU indikerade en problematik i enskilda lärares förmåga till att förse samtliga elever med kunskapsmässiga utmaningar. En förbigången elevgrupp utgjordes här av klassens snabba inlärare; elever med hög potential. Syftet med undersökningen har varit att ur ett lärarperspektiv, söka reda på fungerande arbetsmetoder för att nå och tillgodose samtliga elevers kunskapsmässiga behov i undervisningen. För att belysa aspekter, specifika ur yrkesverksamma lärares synvinkel, valdes en kvalitativ intervjumetod av semistrukturerad art för undersökningen.

Utbildning blir allt viktigare. För dem som saknar en gymnasial utbildning har det blivit svårareatt få ett jobb. Läsåret 2009/2010 var 88,2 procent behöriga till gymnasieskolans nationellaprogram. För den som är obehörig är Individuella programmet ett alternativ, där elever under ettår kan skaffa sig behörighet. Det har visat sig att elever som går ett år på det Individuellaprogrammet (IV) och sedan studerar på ett nationellt program i högre grad än andra, görstudieavbrott.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur skönlitteratur kan vara en bidragande del i att elever känner läslust. Vi vill undersöka vilka arbetssätt som gör det meningsfullt och intressant för elever att läsa skönlitteratur. Vi har genom semistrukturerade intervjuer med fyra lärare och frågeformulär till tre av de intervjuade lärarnas elever, fått en inblick hur lärarna bedriver sin undervisning med skönlitteratur. Genom litteraturläsning, intervjuer och frågeformulär har vi kommit fram till att ett varierat arbetssätt där eleverna själva till stor del får styra bokvalet ökar läslusten. En trevlig klassrumsmiljö med stort bokförråd, samt att undervisningen bedrivs individanpassat är positiva faktorer för utveckling av elevernas läslust..

Syftet med denna studie var att ta reda på skillnaderna i elevernas kunskap beroende på om de fick visa den skriftligt eller muntligt. Ämnet valdes för att synliggöra en mycket central del i lärarens roll i skolan, d.v.s. bedömning. Bedömningen av elever kan innebära svårigheter och orättvisor. Genom att ta reda på om det finns skillnader i elevernas kunskaper beroende på bedömningsform, kan jag skapa bättre förutsättningar för en rättvis bedömning i min kommande lärarprofession.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur elever med annat modersmål än svenska presterar på lucktestet i läsförståelsedelen i nationella provet i engelska jämfört med elever med svenska som modersmål. En kvantitativ undersökning av 80 nationella prov visade att resultaten på lucktestet var mycket lägre än på läsförståelsedelen i elevgruppen med annat modersmål, medan dessa båda resultat överensstämde i elevgruppen med svenska som modersmål.  En slutsats av resultatet är att lucktester inte bara mäter läsförståelse, det vill säga reception av text, utan även formell grammatisk kompetens, det vill säga egen skriftlig produktion. Detta ställer större krav på behärskningen av språket i fråga och tidigare forskning kring tredjespråksinlärning och lucktester har visat att dessa orsakar tredjespråksinlärare problem..

Syftet med denna undersökning var att beskriva och ge en förståelse för hur elever med olika betyg uppfattar sitt elevinflytande. I bakgrunden beskrivs olika aspekter av elevinflytande och hur demokratin ska genomsyra den svenska skolan. Vidare nämns elevinflytandets effekter på elevernas betyg och lärande. Definitionen av elevinflytande som använts är det informella elevinflytandet det vill säga inflytandet som rör den egentliga undervisningssituationen. Två kvantitativa informationshämtande metoder, litteraturstudie och enkät, har använts.

De högpresterande eleverna har enligt tidigare forskning inte varit en prioriterad grupp inom svensk skola. Enligt flera undersökningar har de inte fått stimulerande undervisning på en för dem relevant nivå. Syftet med denna studie var att undersöka hur högpresterande elever uppmärksammas och stimuleras då de börjar i grundskolan. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem undervisande lärare för att få en bild av detta. Resultatet från dessa intervjuer visade, tvärtemot vad tidigare forskning säger, på en bild av lärare som var positivt inställda till de högpresterande eleverna, men som trots detta tyckte sig måsta prioritera de svagare eleverna i sina klasser.

Bakgrund: Den psykiska ohälsan ökar hos barn och unga. De ökade psykiska besvären hos elever kan knytas till den individualisering som är en del av den moderna utvecklingen. Att så tidigt som möjligt upptäcka och behandla psykisk ohälsa är angeläget. Skolsköterskan är central för skolhälsovården då hon är tillgänglig i elevernas vardagsmiljö.Syfte. Att belysa skolsköterskans upplevelse av psykisk ohälsa hos elever.Metod: Som metod valdes semistrukturerad intervju.

Studiens syfte var att ta reda på hur fyra lärare arbetar med läs- och skrivinlärning med de elever som behöver längre tid på sig att erövra läs- och skrivkoden. Med i studien finns också hur skolan som organisation hjälper och stöttar dessa elever. Studien är av en kvalitativ forskningsmetod där intervjuer med lärarna har varit grunden till arbetet. Resultatet visar att lärarna anser att bokstavsinlärningen är den viktigaste delen för eleverna att kunna då den är grunden för vidare läs- och skrivutveckling. Slutsatsen är att alla lärare använder sig av olika metoder i sin pedagogiska verksamhet vilket visar att utbudet är stort när det gäller att kunna skapa sin egen undervisningsmodell..

Abstrakt Studiens syfte är att undersöka vilka faktorer som är avgörande för om elever i läs- och skrivsvårigheter får hjälp i form av datorstöd. Detta speglas mot bakgrund av pedagogernas rektorsområde, undervisningsnivå, kön, ålder, egen datoranvändning, antal undervisningsår, fortbildningsbenägenhet och eventuell ITiS-utbildning. Studien bygger på en enkätundersökning av alla vuxna som arbetar med elever i den pedagogiska verksamheten i grund- och särskolan, år 1-9, i en hel kommun. Enkätfrågorna begränsas till frågor om den egna användningen av datorn, tillgänglighet till olika programvaror och behärskandet av dessa, inställning till datorstöd och åtgärder i form av träningsprogram, talböcker, talsynteser, scanner, OCR-program, anpassning av dokument samt eget fortbildningsbehov i aktuella programvaror. Sammanfattningsvis visar resultaten i undersökningen att såväl tillgänglighet som behärskande och användande av datorstöd till elever i läs- och skrivsvårigheter är lågt bland personalen. Däremot finns en mycket positiv attityd och tilltro till datorstöd av olika slag som hjälp för elever i läs- och skrivsvårigheter. Dessutom är en stor del av personalen intresserad av att fortbilda sig inom aktuella programvaror..

Engelskan är ett dominerande världsspråk och ett av tre kärnämnen i grundskolan där betyget godkänt krävs för vidare studier. Lärare för yngre elever måste vara beredda att ta ansvar för starten i engelska, men i lärarutbildningen antingen saknas obligatorisk engelskutbildning eller så omfattar den några veckors studier. Detta arbete handlar om lärares och lärarstuderandes syn på sin beredskap att undervisa yngre elever i engelska. Den baseras på enkätfrågor till lärare och lärarstuderande och visar att få lärarstuderande väljer engelska som specialisering. Vidare undersöks attitydskillnader till engelskundervisning i skolan mellan lärare och lärarstuderande, med respektive utan utbildning i engelska.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka vad som påverkar elever att välja handbollshögstadium. Min undersökning har jag utfört på en kommunal högstadieskola i Skåne med handbollsprofilering. Jag har använt mig av en kvalitativ metod med personliga intervjuer. Intervjuerna utförde jag på 16 elever som går handbollsprofilerad skolgång i årskurs sju. I mitt examensarbete har jag valt att använda mig av Pierre Bourdieus teori och hans begrepp kapital, habitus och fält. Mina intervjusvar i min undersökning har hjälpt mig att bekräfta och arbeta fram påverkningsfaktorerna familjens påverkan, vänner och lagkamraters påverkan, skolans påverkan och eget intresse och framtidsplaner som påverkan inför val av skolgång.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur klasslärare arbetar med de elever som har läs och skrivsvårigheter. Intervjuer har gjorts med fyra undervisande pedagoger i årskurs 3-5 för att få deras syn på vilka arbetssätt de använder sig av i undervisningen.Arbetet inleds med en litteraturgenomgång vad styrdokumenten säger samt vad tidigare forskning tar upp om bland annat arbetssätt för pedagoger och elevers självförtroende.Undersökningen visar att lärarna är medvetna om vilka kompensatoriska hjälpmedel det finns och att de trots resursbrist gör så gott de kan för att stötta sina elever. Våra slutsatser av undersökningen är att det viktiga i arbetet med elever med läs- och skrivsvårigheter är att de får det stöd de behöver så att de kan genomgå skolan med gott självförtroende. Det visade sig att den hjälp eleverna fick var beroende av resurser och den tid läraren kunde ge dem..