Syftet med denna studie var att se om en undervisning uppbyggd av bollekar kunde öka den fysiska intensiteten hos elever under idrott och hÀlsa lektionerna i jÀmförelse med en traditionell bollsportsundervisning. Fokusen i denna potentiella förÀndring lÄg pÄ hur elever utan en föreningsidrottsligbakgrund inom bollsport pÄverkades. I studien anvÀndes ett testbatteri bestÄende av pedometer och pulsmÀtare för att kunna uppmÀta elevernas fysiska intensitet under en idrottslektion i tre klasser pÄ tvÄ olika skolor. Lektionen Àr uppdelad i tvÄ aktiviteter dÀr den ena Àr en traditionell basketbollmatch och den andra en egentillverkad bollek vid namn attackboll. Dessa har jÀmförts med hjÀlp av antalet steg samt de pulskurvor klockorna som eleverna bar under lektionen genererade.

Enligt tidigare studier frĂ„n (skolverket) har man konstaterat att var tredje elev pĂ„ fordons/transportprogrammet inte fĂ„r nĂ„got slutbetyg med grundlĂ€ggande behörigheter. Varför Ă€r det sĂ„? Är det skolans fel, eller Ă€r det eleverna som Ă€r dĂ„ligt motiverade? Jag vill dĂ€rför försöka ta reda pĂ„ varför elever vĂ€ljer transportprogrammet. Vidare vill jag ta reda pĂ„ varför det Ă€r sĂ„ fĂ„ flickor som söker till transportprogrammet. Jag har anvĂ€nt mig av tvĂ„ undersökningsmetoder som jag tycker kompletterar varandra vĂ€ldigt bra, och som Ă€r mest kvalitativa för just min undersökning. Det Ă€r enkĂ€tmetoden och intervjumetoden.

Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ om och i vilken grad elever, och lÀrare i ensemble och musikteori, upplever att eleverna integrerar musikteori och ensemble samt ifall bakgrund i musik- eller kulturskola pÄverkade integrationen. Jag anvÀnde mig av en kvantitativ undersökningsmetod, det vill sÀga enkÀtundersökning i mitt datainsamlande. Fyra skolor i olika storlek och olika delar av Sverige deltog i undersökning som genomfördes med ett ?emic? insider- och ?epic? outsiderperspektiv, det vill sÀga elev- och lÀrarperspektiv.I min bakgrund visar jag att musiklÀra kurs A enligt kursplanen ska ligga till grund för det egna musicerandet. Ensemblekursen har frÀmst för avsikt att ge grundlÀggande fÀrdigheter relaterade till sÄng eller instrument, men pÄvisar koppling i B-kursen.

Syftet med föreliggande examensarbete har varit att undersöka vilka orsakerna Ă€r till att elever pĂ„ ett gymnasium i Halmstads kommun vĂ€ljer att göra ett program omval till Fordonsprogrammet. Uppsatsen bygger pĂ„ Ă„tta kvalitativa intervjuer med elever samt en intervju med en studie- och yrkesvĂ€gledare.Ett antal orsaker till omval har framkommit i undersökningens resultat. Eleverna saknade intresse för det program de kom in pĂ„ eller var osĂ€kra. Även skoltrötthet och bristfĂ€llig information angavs som skĂ€l.Tydligen Ă€r det ocksĂ„ sĂ„ att eleverna har en för vag bild utav hur gymnasieskolan Ă€r uppbyggd. Flera av eleverna uttrycker att det Ă€r först nĂ€r man börjat pĂ„ gymnasieskolan som man förstĂ„r innebörden av hur mycket teori som finns och hur de praktiska Ă€mnena Ă€r upplagda.

Syftet med arbetet var att undersöka om kreativa arbetsmetoder kan inspirera elever i skrivandet. Vi avgrÀnsade oss till att arbeta med sagor, videofilm och Àmnet bild. Undersökningen genomfördes i en förstaklass med 18 elever under den verksamhetsförlagda utbildningen som varade i fem veckor. I undersökningen anvÀnde vi oss av bÄde kvantitativa och kvalitativa metoder i form av enkÀter och intervjuer. EnkÀterna besvarades av samtliga elever i klassen medan intervjun endast skedde med fyra elever.

SammanstÀllningen som Socialstyrelsen utfört visar att det blir vanligare att elever fÄr genomgÄ utredningar samt diagnostiseras med ADHD. Studien syftade till att undersöka om lÀrare omedvetet tillskriver negativa egenskapsattribut till elever med ADHD. TvÄ olika webenkÀter fördelades pÄ 71 respondenter. EnkÀterna innehöll inledande vinjetter vilka beskrev den fiktive eleven ?Simon?, vilken skulle komma att anlÀnda till en ny skola.

Jeanette Törnell (2012) En litteraturstudie inom autismspektrum ? En studie om undervisningsstrategier för elever med Aspergers syndrom. Examen i lÀrarutbildningen Högskolan i GÀvle. Den hÀr studien har för avsikt att undersöka vilka undervisningsstrategier som anvÀnds i klassrummet nÀr en elev har diagnosen Aspergers syndrom. Elever med diagnoser ökar i klassrummen och klassrumsundervisningen mÄste enligt lÀroplanen anpassas efter de behov som finns. Att alla elever fÄr en likvÀrdig utbildning Àr skolans ansvar, hypotesen Àr att det mÄste finnas strategier för att möjliggöra detta.

Syftet med vÄrt arbete har varit att undersöka hur elever i en femteklass uppfattar och upplever fyra olika lektioner, som vi utformat utifrÄn fyra av Howard Gardners intelligenser, sÄsom verbal/ lingvistisk, logisk/ matematisk, visuell/spatial och kroppslig/kinestetisk. I vÄrt arbete presenterar vi den teoretiska bakgrund och forskning som Àr relevant för vÄr undersökning. VÄr materialinsamling har skett genom skriftligt besvarade frÄgor, lektionsobservationer, elevarbeten och elevintervjuer. I arbetets resultatdel har vi sammanstÀllt och analyserat elevernas svar och arbeten, vi har utifrÄn dessa tolkat hur de har uppfattat respektive upplevt lektionerna. I diskussionen resonerar vi vidare kring vÄra resultat och analyser. Eleverna som deltagit i vÄr studie var överlag positiva till alla de olika lektionsmomenten oavsett hur de var utformade. Det de lade störst vikt vid var huruvida lektionerna var varierande eller inte.

Undersökningen Àr inriktad mot arbetsmetoder och upplevelser av it och alternativa verktyg i klassrumspedagogiska sammanhang. Elever med dyslexi samt lÀs- och skrivsvÄrigheter ligger till grund. Denna studie utgÄr frÄn tvÄ övergripande syften. Dels handlar det om att undersöka hur specialpedagoger och speciallÀrare i skolan anvÀnder sig av it och alternativa verktyg. Dels handlar det om att undersöka hur samarbetet mellan dessa aktörer och Skoldatateket ser ut.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilken betydelse klasstorlek har för elever och lÀrare utifrÄn deras egna upplevelser mot bakgrund av faktorer som trivsel, miljö, gruppdynamik, stress, lÀrande samt prestation och motivation. VÄra frÄgor var sÄledes: Hur upplever elever och lÀrare att det Àr att befinna sig i en liten respektive stor klass? Vilka för- och nackdelar upplever elever och lÀrare i den befintliga klassen? och Finns det nÄgot samband mellan klasstorlek och elever och lÀrares upplevelser? Som metod anvÀndes en kvalitativ metod i form av intervjuer dÄ vÄr önskan var att komma informanterna pÄ djupet genom att ta del av deras upplevelser, erfarenheter och sociala vÀrld. Det genomfördes Ätta intervjuer pÄ tvÄ olika skolor, varav fyra intervjuer pÄ varje skola. Sex av intervjuerna var elevintervjuer och tvÄ var lÀrarintervjuer.

Det huvudsakliga syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ vad det innebÀr att lyckas i skolan, som elev, samt vilka faktorer som kan tÀnkas pÄverka detta. Vi misstÀnkte att mÄnga mÀnniskor ser betyg som ett sÀtt att mÀta att lyckas i skolan. Som bakgrund till undersökningen presenterar vi vad nÄgra författare skriver om kunskap, inlÀrningsförmÄga, olika faktorers pÄverkan pÄ inlÀrningen samt aktuell debatt. Vi intervjuade och lÀmnade enkÀter till yngre och Àldre elever, pedagoger samt andra vuxna om vad det innebÀr att lyckas, om alla kan lyckas och vilka faktorer som pÄverkar om man lyckas eller inte. VÄr undersökning visar att det finns en viss samstÀmmighet mellan de olika grupperna, men Àven stora skillnader.

Syftet med det hÀr arbetet var att jag ville undersöka vad lÀrare och elever i tvÄ olika textilslöjdsalar pÄ en och samma skola tycker om sin sal och om de blir inspirerade av den. För att fÄ svar pÄ mina frÄgor har jag gjort kvalitativa intervjuermed lÀrare och elever pÄ en 1-9 skola i norra Kalmar lÀn. Jag har ocksÄ lÀst litteratur för att se vad som redan finns skrivit om inspiration och arbetsmiljö. I mitt arbete har jag kommit fram till att eleverna i det stora hela Àr nöjda med hur deras textilslöjdsal ser ut. Det Àr frÀmst nÀr det gÀller inspirationen i salen som de vill att det ska ske förÀndringar.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilken betydelse klasstorlek har för elever och lÀrare utifrÄn deras egna upplevelser mot bakgrund av faktorer som trivsel, miljö, gruppdynamik, stress, lÀrande samt prestation och motivation. VÄra frÄgor var sÄledes: Hur upplever elever och lÀrare att det Àr att befinna sig i en liten respektive stor klass? Vilka för- och nackdelar upplever elever och lÀrare i den befintliga klassen? och Finns det nÄgot samband mellan klasstorlek och elever och lÀrares upplevelser? Som metod anvÀndes en kvalitativ metod i form av intervjuer dÄ vÄr önskan var att komma informanterna pÄ djupet genom att ta del av deras upplevelser, erfarenheter och sociala vÀrld. Det genomfördes Ätta intervjuer pÄ tvÄ olika skolor, varav fyra intervjuer pÄ varje skola. Sex av intervjuerna var elevintervjuer och tvÄ var lÀrarintervjuer.

Denna studies syfte var att öka kunskapen om de elever som ej deltar i gymasieskolans idrottsundervisning. Perspektivet var kultursociologiskt och syftade till att försöka urskilja om den sociala positionen, som i denna undersökning frÀmst utgÄtt frÄn elevernas val av gymnasieprogram, har nÄgon betydelse för elevernas instÀllning till idrottsÀmnet. Som idrottslÀrare Àr det viktigt att ha kunskap om dessa elever för att kunna medverka till att fÄ dem aktiva i undervisningen.(Hela sammanfattningen finns i uppsatsen.).

Bakgrunden till denna rapport Àr ett gemensamt intresse av motivationsarbete med understimulerade elever. Syftet med rapporten Àr att undersöka hur pedagoger i grundskolans tidigare Är motiverar understimulerade elever till kunskapsinhÀmtning. Detta för att blivande lÀrare skall fÄ flera verktyg att motivera elever till att kÀnna lust att lÀra och ta in kunskap. Det förekommer understimulerade elever i grundskolan. Dessa stimuleras inte att arbeta med tillrÀckligt intressanta och utmanande uppgifter utifrÄn den enskilda elevens proximala zon.