Delaktighet anser vi Àr ett viktigt begrepp för att kunna skapa bra förutsÀttningar för jÀmlikhetoch inflytande för elever med funktionshinder inom skolan. Hur delaktighet kan skapas fördessa elever pÄverkas av samspelet med andra och av miljön i omgivningen. Att vara delaktigÀr att vara respekterad i sin omgivning och detta kan höja sjÀlvkÀnslan. Detta kan i sin turskapa en positiv utveckling för dessa elever, som gör att det Àr de som individer och intefunktionshindret i sig som Àr det huvudsakliga.Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur pedagoger i skolans verksamhet uppfattar att dekan skapa förutsÀttningar för delaktighet för elever med funktionshinder utifrÄn vadLÀroplanen 94 skriver om delaktighet och hur delaktigheten fungerar för dessa elever ijÀmförelse med elever utan funktionshinder. De metoder vi har anvÀnt Àr intervju ochobservation, dÀr observationerna ska ses som ett komplement till intervjuerna.

Denna undersökning handlade om lĂ€rares attityder till eurocentrism i kurserna historia 1b och historia 1a1 i svensk gymnasieskola. Är undervisningen i dessa kurser eurocentrisk och tror lĂ€rare att en eurocentrisk undervisning kan pĂ„verka elever med annan kulturell bakgrund Ă€n svensk? Vilka faktorer styr lĂ€rares innehĂ„ll, planering och genomförande av kursmoment i historia 1b och historia 1a1? Hur kan lĂ€rare arbeta med utomeuropeiska perspektiv och fenomen i dessa kurser? Dessa Ă€r nĂ„gra frĂ„gor som diskuterades i denna undersökning. MetodmĂ€ssigt utgick undersökningen frĂ„n intervjuer med sex yrkesverksamma lĂ€rare. Dessa lĂ€rare intervjuades med hjĂ€lp av nĂ„gra intervjufrĂ„gor och intervjuerna Ă€mnade att se till deras tankar och attityder om Ă€mnet i frĂ„ga. Det framgĂ„r av undersökningen att de intervjuade lĂ€rarna till stor del sĂ„g sin egen undervisning som eurocentrisk. Flera lĂ€rare menade att undervisningen till övervĂ€gande del var eurocentrisk medan nĂ„gra menade att det rĂ„dde en ganska jĂ€mn balans mellan europeisk och utomeuropeisk historia.

Elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter Àr ofta normalbegÄvade, men pga. sina svÄrigheter har de problem att anpassa sig inom ramen för den vanliga grundskolans verksamhet. Det som utmÀrker dem Àr, att de har svÄrt att finna sig tillrÀtta i den vanliga klassrumssituationen och dÀrför Àr de i behov av extra stöd, menar Kullberg (1995). Syftet med denna undersökning har varit att se hur tvÄ olika skolor arbetar för att sÀkra en god utvecklingsmiljö, för de elever som lider av lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi. Detta har vi tagit reda pÄ genom kvalitativa intervjuer och observationer med rektorer, specialpedagoger, klasslÀrare och elever ute pÄ skolorna.

Elever Àr olika och skolans styrdokument sÀger att de dÀrför ska bemötas utifrÄn sina specifika behov och förutsÀttningar. Vissa elever har svÄrare Àn andra att passa in i ett klassrum och leva upp till skolans krav pÄ ordning och reda. Vi har utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv valt att belysa hur elever upplever lÀrares tillrÀttavisningar i skolan. Vi har gjort en fallstudie dÀr vi anvÀnt oss av enkÀter och kvalitativa intervjuer för att belysa detta fenomen utifrÄn ett elevperspektiv. Vi har intervjuat fem elever, sÄvÀl med som utan koncentrationssvÄrigheter.

I denna litteraturstudie har vi Àmnat undersöka vad inkludering innebÀr, med fokus pÄ elever med autism, asperger syndrom och ADHD. Vi har ocksÄ undersökt vad effekten blir av att ha elever med dessa diagnoser i det vanliga klassrummet samt sökt strategier för att hjÀlpa dem. Genom att samla in data frÄn vetenskapliga artiklar har vi nÄtt vÄrt syfte som vi sedan analyserat utifrÄn ett specialpedagogiskt perspektiv. Resultatet visar att inkluderad undervisning innebÀr att alla elever ska undervisas tillsammans och att det Àr skolans uppgift att möta alla elevers olikheter och anpassas efter olikheterna. Effekterna av den inkluderande undervisningen har visat sig vara bÄde positiva och negativa.

Litteraturstudiens syfte Àr att undersöka betydelsen av det specialpedagogiska arbetet med elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd i undervisningen. Fokus i studien Àr att ur ett specialpedagogiskt perspektiv undersöka lÀrarens betydelse för att alla elever inkluderas i en skola för alla. Att undersöka vilka metoder som förekommer i arbetssÀtten med elever som krÀver sÀrskilt stöd i undervisningen. I resultatet och diskussionen undersöks pedagogens specialpedagogiska kompetens och vilken betydelse den har i verksamheten. HÀr undersöks Àven hur lÀrare och elever möter olika arbetssÀtt och metoder dÀr de förhÄller sig ur ett inkluderande, integrerande, segregerande eller exkluderande perspektiv..

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur undervisning drivs nÀr man har elever med diagnosen autism i klassen och pedagogers syn pÄ hur de arbetar för att inkludera dessa elever. Syftet Àr ocksÄ att undersöka om klassrumsmiljön pÄ skolan spelar en sÀrskild stor roll för elever med autism. De frÄgestÀllningar som vi har anvÀnt oss av Àr: Hur arbetar pedagogerna med elever som har diagnosen autism? Vad anser de vara av betydelse för att dessa elever ska kunna inkluderas i klassrumsarbetet? Undersökningen i detta arbete bygger pÄ tvÄ kvalitativa metoder. Vi har anvÀnt oss av metoderna observation och intervju.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hur elever i skolÄr tre resonerade kring likhetstecknet nÀr de löste pre- algebraiska uppgifter. För att kunna besvara vÄr frÄgestÀllning valde vi att göra en observationsstudie dÀr eleverna fick sitta i grupp och lösa de olika uppgifter vi givit dem. Sju grupper observerades med tre elever i varje grupp och resultatet frÄn vÄr studie visade att det fanns tre dominerande sÀtt att se pÄ likhetstecknet. Det fanns de elever som sÄg likhetstecknet som ett resultattecken, de som kopplade ihop likhetstecknet med ett rÀknesÀtt och de som menade att likhetstecknet stod för ekvivalens. Vidare visade det sig att de elever som uppfattade likhetstecknet som ett resultattecken eller ett tecken som var kopplat till ett rÀknesÀtt hade svÄrt att lösa flertalet av de uppgifter vi givit dem..

Denna studie syftar till att ge fördjupad kunskap genom litteratur, intervjuer och observationer hur pedagoger möter flersprÄkiga elever i matematikundervisningen. FlersprÄkiga elever har ett annat modersmÄl som i sin tur kan medföra att behovet av speciella insatser behövs i undervisningen i matematik. Att lÀs- och skrivförstÄelsen har betydelse inom matematiken för flersprÄkiga elever Àr tÀmligen kÀnt. I PISA rapporten (2013) och Statistiska centralbyrÄns rapport (2014) visar statistiken att flersprÄkiga elever inte uppnÄr mÄlen i matematik i den omfattning som elever med svenska som modersmÄl.Detta Àr en kvalitativ studie som utförts pÄ tvÄ 4-6 skolor i en specifik kommun. Skolorna har stor andel flersprÄkiga elever.

Vi har under utbildningen stött pÄ olika Äsikter kring rÀttning vilket ledde till att vi ville undersöka hur lÀrare beskriver vad som ligger till grund för deras avgöranden gÀllande rÀttning samt pÄ vilket sÀtt eleverna uttrycker att de reagerar pÄ lÀrares rÀttning/icke rÀttning. I arbetet presenteras tvÄ olika syner pÄ inlÀrning, nÄgra skrivundervisningsteorier samt teorier angÄende tal- och skriftsprÄkets relation. Som metod valde vi att anvÀnda oss av personliga intervjuer med tre lÀrare samt tre fokusgrupper med sex stycken av lÀrarnas respektive elever i varje grupp. Resultaten visade att lÀrarna anvÀnde sig av beprövad erfarenhet snarare Àn teoretisk bakgrund. Det förekom Àven motsÀgelser och dubbla budskap mellan lÀrarna och elevernas uttalanden.

Syftet med detta arbete Àr att skapa en applikation som ska hjÀlpa och gynna Sunnerbogymnasiet nÀr det gÀller att locka till sig elever som gÄr pÄ högstadiet. För att göra detta har gruppen anvÀnt sig av bland annat VR (Virtual Reality) och Panorama som metoder till att göra applikationen attraktiv för mÄlgruppen. För att fÄ fram vad som kan locka elever till att anvÀnda applikationen utfördes enkÀtundersökningar pÄ mÄlgruppen som Àr elever i Ärskurs 8-9. Genom undersökningarna fick gruppen fram vad för information applikationen bör innehÄlla för att locka till sig elever. Med hjÀlp utav intervjuerna som utfördes pÄ elever som gÄr pÄ Sunnerbogymnasiet, framkom det vilka platser som eleverna ansÄg vara populÀrast pÄ skolan.

VÄr C-uppsats handlar om vilka utmaningar lÀrare stÀlls inför i matematik undervisning av flersprÄkiga elever. I vÄr kvalitativa undersökning har vi intervjuat Ätta pedagoger som samtliga arbetar med flersprÄkiga elever. UtifrÄn lÀrarens perspektiv har vi tolkat och analyserat vilka svÄrigheter eleverna möter och hur detta överensstÀmmer med den forskning som gjorts inom omrÄdet. Vi har i vÄr litteraturstudie tittat pÄ vilka centrala faktorer som har betydelse för matematikinlÀrning för flersprÄkiga elever. Av litteraturstudien kan vi konstatera att matematikÀmnet inte Àr nÄgot kulturellt neutralt Àmne.

VÄr C-uppsats handlar om vilka utmaningar lÀrare stÀlls inför i matematik undervisning av flersprÄkiga elever. I vÄr kvalitativa undersökning har vi intervjuat Ätta pedagoger som samtliga arbetar med flersprÄkiga elever. UtifrÄn lÀrarens perspektiv har vi tolkat och analyserat vilka svÄrigheter eleverna möter och hur detta överensstÀmmer med den forskning som gjorts inom omrÄdet. Vi har i vÄr litteraturstudie tittat pÄ vilka centrala faktorer som har betydelse för matematikinlÀrning för flersprÄkiga elever. Av litteraturstudien kan vi konstatera att matematikÀmnet inte Àr nÄgot kulturellt neutralt Àmne.

Bakgrund:Vi har under vÄr VFU-tid hört frÄn bÄde elever och lÀrare att intresset för svenskÀmnet avtagit nÄgot pÄ senare Är frÄn elevernas sida. Svenska Àr ett stort och övergripande Àmne och lÀrarna mÄste hela tiden komma pÄ infallsvinklar som gör det intressant för eleverna. De mÄste hitta Àmnen som kan inspirera eleverna till att utvecklas. Ett mÄtt pÄ om de har lyckats Àr de nationella proven i svenska. Syfte: Syftet med vÄr studie var att undersöka om teman och texter i de nationella proven i svenska pÄ gymnasienivÄ Àr relevanta för eleverna och om de kan relatera till och kÀnna igen sig i teman och texter samt huruvida detta inverkar pÄ elevernas prestation.

Syftet med vÄrt arbete var att undersöka samt tydliggöra vad tre tysklÀrare och ett antal elever med bosniska som modersmÄl och svenska som andrasprÄk hade för instÀllning vid inlÀrning av moderna sprÄk, i det hÀr fallet tyska. Vi valde en kvalitativ metod och genomförde tre lÀrarintervjuer, utförde skriftliga enkÀter med elva elever samt djupintervjuade tvÄ elever. De intervjuade lÀrarna ansÄg att modersmÄlsundervisningen var av en vÀsentlig grund för vidare utveckling av andra sprÄk, medan de intervjuade eleverna hittade den bÀsta kopplingen till svenskan pga. att eleverna kunde det svenska sprÄket bÀst. Innan vi pÄbörjade vÄr undersökning var vi av den Äsikten att bosniska elever skulle anvÀnda sig av modersmÄlet i tyskundervisningen, men vÄr undersökning visade att det var det svenska sprÄket som underlÀttade för de hÀr eleverna vid inlÀrningen av det tyska sprÄket..