Syftet med denna studie Àr att undersöka vilken betydelse klasstorlek har för elever och lÀrare utifrÄn deras egna upplevelser mot bakgrund av faktorer som trivsel, miljö, gruppdynamik, stress, lÀrande samt prestation och motivation. VÄra frÄgor var sÄledes: Hur upplever elever och lÀrare att det Àr att befinna sig i en liten respektive stor klass? Vilka för- och nackdelar upplever elever och lÀrare i den befintliga klassen? och Finns det nÄgot samband mellan klasstorlek och elever och lÀrares upplevelser? Som metod anvÀndes en kvalitativ metod i form av intervjuer dÄ vÄr önskan var att komma informanterna pÄ djupet genom att ta del av deras upplevelser, erfarenheter och sociala vÀrld. Det genomfördes Ätta intervjuer pÄ tvÄ olika skolor, varav fyra intervjuer pÄ varje skola. Sex av intervjuerna var elevintervjuer och tvÄ var lÀrarintervjuer.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilken betydelse klasstorlek har för elever och lÀrare utifrÄn deras egna upplevelser mot bakgrund av faktorer som trivsel, miljö, gruppdynamik, stress, lÀrande samt prestation och motivation. VÄra frÄgor var sÄledes: Hur upplever elever och lÀrare att det Àr att befinna sig i en liten respektive stor klass? Vilka för- och nackdelar upplever elever och lÀrare i den befintliga klassen? och Finns det nÄgot samband mellan klasstorlek och elever och lÀrares upplevelser? Som metod anvÀndes en kvalitativ metod i form av intervjuer dÄ vÄr önskan var att komma informanterna pÄ djupet genom att ta del av deras upplevelser, erfarenheter och sociala vÀrld. Det genomfördes Ätta intervjuer pÄ tvÄ olika skolor, varav fyra intervjuer pÄ varje skola. Sex av intervjuerna var elevintervjuer och tvÄ var lÀrarintervjuer.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilken betydelse klasstorlek har för elever och lÀrare utifrÄn deras egna upplevelser mot bakgrund av faktorer som trivsel, miljö, gruppdynamik, stress, lÀrande samt prestation och motivation. VÄra frÄgor var sÄledes: Hur upplever elever och lÀrare att det Àr att befinna sig i en liten respektive stor klass? Vilka för- och nackdelar upplever elever och lÀrare i den befintliga klassen? och Finns det nÄgot samband mellan klasstorlek och elever och lÀrares upplevelser? Som metod anvÀndes en kvalitativ metod i form av intervjuer dÄ vÄr önskan var att komma informanterna pÄ djupet genom att ta del av deras upplevelser, erfarenheter och sociala vÀrld. Det genomfördes Ätta intervjuer pÄ tvÄ olika skolor, varav fyra intervjuer pÄ varje skola. Sex av intervjuerna var elevintervjuer och tvÄ var lÀrarintervjuer.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur arbetsplatsförlagdutbildning (APU), arbete och skola hÀnger ihop. Samt att utifrÄn elevernas kÀnslor och tankar försöka identifiera risk och skyddsfaktorer vad gÀller den arbetsplatsförlagda utbildningen för elever som lÀser hotell och restaurangprogrammet pÄ en skola med 400 elever. Den övergripande hypotesen för uppsatsen Àr att meningsfullheten, relationer och om eleven tidigare haft arbete ökar chanserna för en lyckad APU. Undersökningen genomfördes genom enkÀter och intervjuer. Tanken var att intervjuerna skulle hjÀlpa till att klargöra enkÀtresultaten.

Syftet med arbetet var att belysa hur lÀrare arbetar förebyggande mot lÀssvÄrigheter, samt hur de arbetar med elever som hamnat i lÀssvÄrigheter. I vÄr undersökning har vi intervjuat fem lÀrare som arbetar pÄ lÄgstadiet, dock med olika utbildningar. Resultatet visade att lÀrarna anvÀnder sig av varierande arbetssÀtt och material till elever i lÀssvÄrigheter. MÄnga lÀrare tar hjÀlp av specialpedagogen vid utformningen av undervisningen till elever i lÀssvÄrigheter. Vidare visade undersökningen att lÀrarna anvÀnder sig av LUS- lÀsutvecklingsschemat för att kontinuerligt följa upp elevernas lÀsutveckling och med hjÀlp av detta schema kan de sÀtta in hjÀlp vid rÀtt tillfÀlle.

Det finns rapporter om att elever dagligen hoppar över skollunchen. En del Àter nÄgot annat istÀllet andra Àter inget alls. Syftet med undersökningen Àr att studera lunchvanorna hos elever i Ärskurs nio i GöteborgsomrÄdet. En enkÀtundersökning genomfördes pÄ totalt 148 elever frÄn Ätta olika klasser. EnkÀterna kompletterades av tvÄ parintervjuer och en gruppintervju för att fÄ utförligare information.

LÀrare har ett ansvar att stötta sÀrbegÄvade elever och elever med sÀrskilda förmÄgor i matematik, ofta förvÀntas de klara sig sjÀlva. Skollagen fastslÄr dock att "den [utbildningen] ska frÀmja alla barns och elevers utveckling och lÀrande" (SFS 2010:800, kap 1, 4 §), alltsÄ att alla har rÀtt att utvecklas efter sin förmÄga. Syftet med denna litteraturstudie Àr att undersöka vad forskning sÀger om dessa elevers egenskaper, behov och vad som pÄverkar deras prestation. Studien visar att sÀrbegÄvade elever och elever med sÀrskilda förmÄgor behöver utmaning för att motiveras och prestera efter sin potential. MÄnga faktorer verkar ocksÄ pÄverka motivation och prestation, bland annat sjÀlvförtroende, kÀnsla av ansvar, verklighetsbaserade uppgifter, lÀraren, vÄrdnadshavare och Àven den fysiska klassrumsmiljön.

Denna uppsats handlar om elever som spelar ett instrument generellt har lÀttare för matematik, Àn de elever som inte spelar nÄgot instrument. Den försöker ocksÄ ta reda pÄ om det Àr nÄgon skillnad pÄ de elever som spelar efter noter och de som inte spelar efter noter.Metoden jag anvÀnt Àr att jag har lÄtit 180 elever i Ärskurs 1 pÄ gymnasiet kryssa i vilket slutbetyg frÄn Ärskurs nio de fÄtt i matematik, svenska och engelska. 59 av dessa elever lÀser pÄ ett studieförberedande program och 121 elever lÀser pÄ ett yrkesförberedande program, vilket ungefÀr motsvarar den procentuella fördelningen totalt i Uppsala. De har ocksÄ fÄtt ange om de spelar nÄgot instrument och i sÄ fall Àven hur lÀnge de spelat samt om de spelar efter noter.Resultatet visar att betygen Àr betydligt högre för de elever som spelar ett instrument efter noter Àn vad det Àr för sÄvÀl de elever som spelar ett instrument utan att lÀsa noter samt för de elever som inte alls spelar nÄgot instrument. Det visar ocksÄ att i den hÀr undersökningen blir betygen bÀttre ju lÀngre eleven spelat sitt instrument, samt att den ökningen Àr större för tjejerna Àn för killarna.

Syftet med vĂ„rt arbete Ă€r att finna vĂ€gar att stĂ€rka och utveckla sjĂ€lvförtroende och sjĂ€lvkĂ€nsla hos elever med lĂ€ttare intellektuella funktionshinder i gymnasiesĂ€rskolan, med hjĂ€lp av en kvalitativ intervjustudie med elever och deras förĂ€ldrar. Resultatet av vĂ„r undersökning visar, att ungdomarna upplevt sin tidiga skolgĂ„ng problematisk, i större eller mindre omfattning. ÖvergĂ„ngen till gymnasiesĂ€rskolan har genomgĂ„ende varit en positiv erfarenhet. Den kritik som elever och förĂ€ldrar framför mot skolan Ă€r att det stĂ€lls för lĂ„ga krav och att man saknar utmaningar och variation i undervisningen. För att möta dessa krav och för att bemöta eleverna pĂ„ ett riktigt sĂ€tt behövs ett specialpedagogiskt förhĂ„llningssĂ€tt hos alla som arbetar i skolan..

Studien har utvecklats som en del av ett samarbete mellan Taiwan, Finland och Sverige dÀr avsikten Àr att jÀmföra elever i olika Äldrars uppfattningar angÄende elektriska kretsar. Syftet med den hÀr kvalitativa studien Àr att ta reda pÄ vilka uppfattningar svenska elever i olika Äldrar har angÄende den elektriska kretsen. Studien har genomförts med hjÀlp av semi-strukturerade intervjuer. Totalt har nio elever i Är 5, i Är 9 och pÄ gymnasiets 3:e Är intervjuats. Intervjuerna har analyserats dels utifrÄn KÀrrqvists (1985) förklaringsmodeller som elever har uppvisat angÄende elektriska kretsar och dels med hjÀlp av en fenomenografisk metod.

Arbetets syfte Àr att utreda de hjÀlpinsatser som utformas för elever i specifika matematiksvÄrigheter. Den metod som anvÀnds för att uppfylla syftet Àr kvalitativa intervjuer pÄ tre skolor med en specialpedagog, en rektor och en matematiklÀrare pÄ vardera skola. Resultatet baseras dock pÄ Ätta intervjuer pÄ grund av ett bortfall. Studien av de tre skolorna visar att pÄ de skolor dÀr pedagoger har ett gemensamt synsÀtt pÄ specialpedagogik utformas hjÀlpinsatser för elever i specifika matematiksvÄrigheter. DÀr det rÄder motsÀttningar mellan pedagogers syn pÄ specialpedagogik utformas inte relevanta ÄtgÀrder för elever i specifika matematiksvÄrigheter.

BAKGRUND:Vi har i vÄr bakgrund lyft fram tidigare forskning som kan vara relevant för att finna relationermellan lÀrare och elever. I den tidigare forskningen har vi funnit ett flertal aspekter sombeskriver hur elevernas instÀllning kan frÀmjas. Dessa aspekter har vi sedan utgÄtt ifrÄn nÀr vihar analyserat och kommit fram till vÄrt resultat. FrÄgorna i vÄr enkÀt grundar sig i det tidigareforskningsavsnittet.SYFTE:Studiens syfte Àr att undersöka relationer mellan lÀrares arbetssÀtt, instÀllning respektivekompetens och elevers instÀllning till matematikundervisningen.METOD:Vi har valt att anvÀnda oss av en kvantitativ metod med vissa kvalitativa redskap. Studienomfattar enkÀtundersökningar i 8 olika sjÀtteklasser i en normalstor stad.

LÀrare ska enligt styrdokumenten förmedla de grundlÀggande demokratiska vÀrderingarna som det svenska samhÀllet vilar pÄ. Om elever med aktivt okoncentrerat beteende oftare fÄr positiv uppmÀrksamhet av lÀrare Àn elever med passivt okoncentrerat beteende kan det leda till att elever kÀnner sig orÀttvist behandlade. Det innebÀr att elever inte fÄr rÀtt bild av det svenska samhÀllets demokratiska vÀrderingar som skolans ska förmedla. UtifrÄn tidigare erfarenheter upplever vi att elever inte fÄr lika mycket positiv uppmÀrksamhet av lÀrare nÀr de beter sig okoncentrerat, det vill sÀga elever med aktivt okoncentrerat beteende fÄr oftare positiv uppmÀrksamhet av lÀrare Àn elever med passivt okoncentrerat beteende. Elever saknar förklaring till varför lÀrare frÄngÄr det vanliga hjÀlpsystemet och vÀljer att uppmÀrksamma vissa elever oftare Àn andra.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur loggboken kan anvÀndas i skolan och vilka attityder lÀrare och elever har till loggboken. Intervjuer genomfördes med tio elever och fyra lÀrare i skolÄr sju till nio. De tio eleverna delades in i tvÄ grupper, fem elever som skriver i loggboken och fem elever som inte skriver i loggboken. I resultatet fann vi olika mönster kring elevers och pedagogers attityder samt motivation till loggboksskrivande. Pedagogernas attityder till loggboken verkar Àven pÄverka elevernas instÀllning till loggboken.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att undersöka om lÀrares sÀtt att undervisa och valet av innehÄll skapar positiva upplevelser av fysisk aktivitet hos eleverna.Hur resonerar lÀrarna kring lektionsinnehÄll och dess syfte eller mÄl?Hur upplever elever med olika erfarenheter av föreningsidrott innehÄllet och utformandet av idrottslektionerna?MetodJag valde att ha en kvalitativ ansats i den studien, och genom intervjuer samla in data. Jag valde att ha en intervjuguide som intervjutyp. En mindre strukturerad intervju hade lett till att jag hade fÄtt svÄrigheter att jÀmföra data frÄn de olika intervjuerna. Om jag istÀllet valt en mer strukturerad intervju hade jag fÄtt svÄrigheter att förstÄ den intervjuades tankar dÄ intervjun blir lÄst till frÄgor och intervjupersonens egna utsagor hade blivit tillbakahÄllna.