Syftet med den här studien är att undersöka om DLS Läsförståelsetest är ett bra redskap för att upptäcka elever i behov av särskilt stöd när det gäller läsförståelse. Detta undersöks genom att sambandet mellan DLS Läsförståelsetest och det nationella provets läsförståelsedel studeras. Studien görs på 59 elever i år 9. Studiens resultat visar på ett visst samband mellan testen men många elever med lågt resultat på DLS Läsförståelsetest klarar ändå det nationella provets läsförståelsedel. Elever med högt resultat på DLS Läsförståelse får i studien även högt resultat på det nationella provet.

Syftet med denna studie är att undersöka om elever i grundskolan och gymnasieskolan blir motiverade genom att arbeta på ett storylineinspirerat sätt. Med motivation menar vi i denna studie lusten att lära. I storyline utgår man från elevernas förförståelse, vilket stämmer väl överens med läroplanernas (lpo 94, lpf 94) tanke om att elevens lärande och utveckling skall ha sin utgångspunkt i dennes bakgrund och tidigare erfarenheter. Enligt läroplanerna skall skolan också verka för att främja elevernas motivation. Vi har genomfört vår undersökning under vår sista praktik i två olika skolor: dels på högstadiet i ämnet engelska i Överkalix kommun och dels på gymnasiet i ämnet svenska i Luleå kommun.

Föreliggande studie har behandlat problem som kan uppstå när elever på grundskolan gör sitt gymnasieval. Elever som ska välja till gymnasiet befinner sig i en brytpunkt i livet och efter som ungdomar kan uppleva det svårt att värdera olika alternativ så finns det bland annat en förväntning på att studie- och yrkesvägledaren ska ge information och vägledning som är lätt för eleverna att ta till sig och förstå. Syftet med vårt examensarbete är att få en bild av vilka faktorer som påverkar eleverna i deras gymnasieval. Vi vill ta reda på vilka personer som elever i årskurs nio pratar med om sitt gymnasieval och vilka yttre faktorer som påverkar dem i sitt väljande. Därför ställer vi frågor om intresse, kompisars och föräldrars åsikter samt andra faktorer påverkar eleverna samt hur eleverna ser på könsfördelningen på gymnasieprogrammen.

Uppsatsens ämne är ?Tempusanvändning i skrift ? en jämförelsestudie av första- och andraspråkselever?. Informanterna är sammanlagt 14 elever, varav fyra elever är födda i Sverige samt har minst en svensk förälder; fyra elever är födda i Sverige men vars föräldrar är födda utomlands; fyra elever kom till Sverige innan skolan började; fyra elever kom i år 1-5 och två elever kom i år 6-9. Syftet är att undersöka tempusanvändning i skrift bland första- och andraspråkselever på nationella provet i svenska i år 9. Särskilt undersöks de fyra tempusformerna: preteritum, presens, pluskvamperfekt och perfekt.

Alla pedagoger möter någon gång elever som har primära koncentrationssvårigheter. Många står frågande och söker efter ett förhållningssätt för att kunna hantera dessa elever. Syftet med den här studien var att undersöka hur pedagoger arbetar med elever, som har primära koncentrationssvårigheter och är utåtagerande. Eleverna kan ha diagnos, men i första hand koncentreras studien på de elever, som inte är diagnostiserade. I litteraturgenomgången beskrivs vad primära koncentrationssvårigheter är och hur pedagogen kan bemöta de eleverna och vilka insatser som kan göras under lektionerna. Klassrumsmiljöns vikt diskuteras och även motorikens betydelse för koncentrationen.

Studien undersöker vilken uppmärksamhet elever i behov av stöd får av sina ordinarie lärare under vanliga lektioner. Med hjälp av klassrumsobservationer studerades interaktionen mellan lärare och elever i och utan behov av stöd. Studien är huvudsakligen kvantitativ och bygger på strukturerade observationer av 11 lektioner i årskurs fem på en kommunal skola. I studien ingick 23 elever och två lärare. Det är framför allt den enskilda kommunikationen mellan lärare och elev som studerats.

Examensarbetets syfte är att lyfta fram hur matematiklärare bemöter och stimulerar elever med matematiska talanger och hur dessa elever har känt sig bemötta och blivit stimulerade av sina lärare. Undersökningen har genomförts som en intervjustudie på fyra elever, två lärare och en universitetsadjunkt och dessa personer representerar grundskolans senare år och gymnasiet. I intervjuerna kom det fram att tre av eleverna har blivit bra bemötta i grund-skolans senare år genom acceleration och berikning, medan den fjärde eleven inte visste om sin talang och inte heller blev uppmärksammad för den. En av lärarna arbetar enbart med enstaka åtgärder för enskilda elever och den andra läraren arbetar med klassintegrerad nivågruppering med enstaka åtgärder för extremfall. Uppfattningen som universitets-adjunkten har är att det generellt arbetas för lite med talangfulla elever samt att dessa elever sällan blir bra bemötta från början.

Syftet med min uppsats var att undersöka hur elever med dyslexi i grundskolans senare år och deras IT-användning påverkas av att den svenska grundskolan arbetar med att inkludera dem i det vanliga klassrummet.I denna undersökning har jag valt att använda mig av en litteraturstudie där jag studerat vad andra forskare har skrivit samt rapporter som publicerats på Skolverkets hemsida. Tidigare och nyare skollagar har även de studerats.I resultatet har det kommit fram att elever med dyslexi känner sig stressade att bli klara fort med sina arbetsuppgifter om de måste dela på en dator. Det har även visat sig att det går i genomsnitt sex elever per dator, vilket leder till att elever med dyslexi kan hamna i stressade situationer. Negativa attityder från klassläraren kan påverka dem negativt på ett sätt som gör att IT-användningen uteblir för elever med dyslexi om de inkluderas i klassrummet. Men en del av lärarna anser att datorn hjälper dem att anpassa sin undervisning efter elever i behov av särskilt stöd..

Lärare får allt svårare att orka med sitt arbete. De som drabbas värst ärelever i behov av särskilt stöd. Dessa elever är extra resurskrävandeoch lärarna får svårt att mäkta med eleverna i den arbetsrelateradestress de känner idag. Syftet med denna studie var att undersöka hurarbetsrelaterad stress styr lärarnas bemötande av elever i behov avsärskilt stöd. En enkätundersökning med 119 deltagande lärare från tiogrundskolor i mellansverige utfördes.

Det här är en undersökning om hur man undervisar och planerar undervisningen för elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi på två skolor på en mindre ort i Skåne. Genom nio kvalitativa intervjuer kom vi fram till att elever gärna går till specialläraren för att få enskild undervisning. Skolorna försöker utefter de resurser de fogar över göra sitt bästa för att tillgodo se elevernas behov av extra hjälp. Arbetslagen ute på skolorna samarbetar och använder sina olika erfarenheter för att på bästa sätt undervisa de elever som har läs- och skrivsvårigheter/dyslexi..

Introduktion/bakgrund: Ämnet Idrott och Hälsa är viktigt ur många synpunkter. Det är ett ämne som ger kunskap inom fysisk aktivitet, hälsa och välbefinnande. Dessutom ges denna kunskap till ungdomarna för att de även ska behålla detta senare i livet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vad gymnasieelever på ett yrkesgymnasium med låg respektive hög närvaro hade för upplevelse av skolämnet Idrott och Hälsa samt om det fanns något samband mellan elevernas fysiska självkänsla och deras närvaro och om ämnet var till någon nytta för dem.  Metod: Semistrukturerade intervjuer gjordes med åtta elever på ett yrkesgymnasium, fyra tjejer och fyra killar.

Jag har i min undersökning tittat närmare på hur pedagoger i dagens skolor arbetar för att hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter. Pedagogerna i de lägre stadierna har ett stort ansvar att lära sina elever läsa och skriva, men hur hjälper pedagogen de elever som inte knäcker läskoden innan de slutat årskurs två. Jag har valt att intervjua två pedagoger för att se hur de arbetar med läs- och skrivsvårigheter. Jag har också valt att diskutera med några elever och höra deras åsikter om att lära sig läsa och skriva.Jag har kommit fram till att pedagogerna arbetar på liknande sätt med alla elever, oavsett svårigheter eller inte. Undervisningen är anpassad till varje individ, pedagogerna använder olika inlärningsmetoder för att hjälpa sina elever.

SammandragHuvudsyftet med denna studie är att undersöka lärares och flerspråkiga elevers attityder till flerspråkighet. Studien går ut på att jämföra unga och vuxna flerspråkiga elever och lärare vid två olika skolformer i den svenska skolan. Undersökningen består av intervjuer med lärare och elever. Studien omfattar fyra elever och en lärare från grundskolans senare år och fyra elever och en lärare från den kommunala vuxenutbildningen.Vår undersökning visar på att det inte är några större skillnader mellan attityderna hos elever i grundskolans senare år och hos elever i den kommunala vuxenutbildningen. Attityderna skiljer sig inte heller mellan de olika lärarna..

Syftet med studien är att undersöka elevers attityder till lärares roll i att hantera interpersonella elevkonflikter. Uppsatsens forskningsfrågor är: Vilken roll anser elever att lärare har i att hantera konflikter mellan elever? Vilket ansvar anser elever medföljer den roll de tillskriver lärare? Studien är utförd mot bakgrund av att forskning inom området främst fokuserar på konflikthanteringsmetoder eller lärarperspektiv. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer där fokusgrupper användes. Fokusgrupperna utfördes på en och samma skola där två elevgrupper i år nio intervjuades och grupperna bestod av fyra elever varav två var killar och två var tjejer.

Föreliggande examensarbete handlar om yttre koncentrationsstörande faktorer i skolår 9 och hur elever och lärare definierar och handskas med dessa. Syftet med arbetet är att undersöka om definition och strategier överensstämmer mellan elever och lärare och om elever i koncentrationssvårigheter definierar och handskas med yttre koncentrationsstörande faktorer på ett annat sätt än sina kamrater.För att uppnå syftet har intervjuer gjorts med fem lärare och 30 elever i skolår 9. Resultatet visar att prat är den vanligaste yttre koncentrationsstörande faktorn enligt elever och lärare i undersökningen. Elever använder i första hand mentala strategier för att komma till rätta med koncentrationsstörande faktorer. En annan sak som elever gör för att hålla koncentrationen är att säga till sina kamrater att sluta störa.