Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur eleverna i Äk 8 och 9 uttrycker sitt intresse för samhÀllsfrÄgor och vilka frÄgor som intresserar samma mÄlgrupp. För att komma fram till svar pÄ dessa frÄgestÀllningar har jag anvÀnt mig av enkÀter med 98 respondenter. Jag har dessutom genomfört en gruppintervju med 6 elever. Som verktyg för min analys och som bakgrund har jag anvÀnt mig av relevant litteratur och tidigare forskning i form av tvÄ undersökningar genomförda av Ungdomsstyrelsen kring attityder och vÀrderingar. Detta har tillsammans med ett hermeneutiskt angreppssÀtt utgjort grunden för mina tolkningar av resultaten.

Oskuldsnormen Àr ett begrepp som stÄr för att bevara sin oskuld fram till Àktenskapet och Àr ett överordnad vÀrde inom hederstraditioner. Vissa motsÀgelser och förestÀllningar har kretsat kring strukturen av mödomshinnan. I denna studie ville man undersöka svenska gymnasieelevers attityd till oskuldsnormen och sambandet mellan mödomshinnans struktur. Deltagarna bestod av 93 gymnasieelever i Äldrarna 17-21. En enkÀtundersökning genomfördes, dÀr attityden till oskuldskraven och förÀldrars förvÀntningar pÄ oskuldsnormen tillfrÄgades Àven kunskapsnivÄn om mödomshinnans struktur.

I augusti 2013 talades det mycket i nyheterna om elever med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter och hur pengar till specialundervisning för dessa elever dragits in av Stockholms kommun. Efter dessa nyheter började tankar komma kring hur lĂ€rarna nu i skolorna skulle stödja och utveckla dessa elever i den ordinarie undervisningen, dĂ„ lĂ€roplan för grundskola, förskoleklass och fritidshem (2011) sĂ€ger att miljön skall anpassas till eleverna. Mot bakgrund av denna problematik har denna studie bedrivits med syfte att, utifrĂ„n fyra klasslĂ€rares undervisningspraktik undersöka, om och i sĂ„ fall hur inkludering sker för elever med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter i Ă„rkurs tvĂ„. För att belysa detta syfte anvĂ€ndes en kvalitativ metodansats dĂ€r fyra klasslĂ€rare intervjuades om deras syn pĂ„ inkludering och hur de sĂ„g pĂ„ detta begrepp i förhĂ„llande till sin undervisning med elever med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter. Även tvĂ„ lektionsobservationer gjordes hos varje klasslĂ€rare för att ta reda pĂ„ om och i sĂ„ fall pĂ„ vilket sĂ€tt det fanns en inkluderande undervisning.

Vi lever i ett mÄngkulturellt samhÀlle och i dagens skola möter lÀrare mÄnga elever frÄn olika lÀnder. Elever Sverige fÄr gÄ i en internationell klass för att kunna lÀra in ikapp sina jÀmnÄriga kamrater som har svenska som sitt lÀrare medverkar. Fem av dessa lÀrare Àr Sva syfte att ta reda pÄ vilka faktorer som kan pÄverka andra under intervjuerna har diskuterats och analyserats utifrÄn tidigare forskning och visar bland annat att modersmÄlsundervisning Àr gynnsam för elevers andrasprÄksutvecklin finns andra faktorer som pÄverkar andrasprÄkselevers inlÀrning och dessa Àr den sociokulturella bakgrunden (förÀldrar, utbild kultur), elevers bakgrund och tidigare erfarenheter samt hur organiseringen av undervisningen ser ut..

I det multietniska samhÀllet som Sverige Àr idag, figurerar det mÄnga olika historier i klassrummet. Mitt syfte med denna uppsats Àr att genom undervisning och undersökning granska hur lÀrare i det multietniska klassrummet kan arbeta med elevers egen historia pÄ en friskola i Malmö. Genom begreppen historiemedvetande, identitet och litteratur granskade jag hur elever med invandrarbakgrund upplever sig sjÀlva utifrÄn sin historiska bakgrund. Jag har valt att utföra min undersökning dels genom enkÀter som elever och lÀrare har fÄtt besvara, dels genom intervjuer med fyra elever pÄ skolan. Min undersökning visar att historiemedvetande Àr en förutsÀttning för att utveckla en identitet som eleverna Àr medvetna om och sjÀlva fÄr möjligheten att vÀlja.

I den hÀr uppsatsen har vi studerat hur en film aktiverar mÀnniskors sociala och kulturella positioner. Vi visade filmen Crash för Ätta komvuxelever, vilket följdes av en kvalitativ intervju med dem. Eleverna fick svara pÄ frÄgor om sin egen bakgrund, filmens budskap och rollfigurer, hur de uppfattade filmen och den föreslagna verkligheten i filmen, samt frÄgor kring sin egen framtid. Informanternas svar har hjÀlpt oss att synliggöra hur det görs över- och underordningar i filmen. Med hjÀlp av vÄr bakgrund och analytiska verktyg har vi interagerat med vÄra informanter och de har bidragit med perspektiv som vi aldrig hade kunnat se med tillÀmpning av enbart teorier.

Syftet med detta examensarbete har varit att fÄ kÀnnedom om hur pedagoger och elever kÀnner för skÀll i skolan. Vi har dÄ sett till kollektiva respektive individuella utskÀllningar, betydelsen av vem som skÀller och vad som hÀnder nÀr parterna blir arga och tar till skÀll. Vi har genom kvalitativa intervjuer kommit fram till likheter och skillnader mellan pedagoger och elever. Dessutom har vi valt att intervjua en psykolog vars svar kan kopplas samman med nÄgra av de teorier vi uppmÀrksammat i vÄr kunskapsbakgrund. Det har visat sig att sÄvÀl elever som pedagoger har ett gemensamt synsÀtt pÄ vad skÀll innebÀr för dem.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om och i sÄ fall hur det interkulturella perspektivet kan anvÀndas i historieundervisningen. Vidare Àr syftet att fördjupa frÄgestÀllningen till att ocksÄ omfatta hur historieundervisning kan utformas sÄ att ett historiemedvetande utvecklas i en elevgrupp med mÄngkulturell bakgrund. Den metod jag har anvÀnt mig av Àr kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare som samtliga undervisar i historia i Ärskurs 4-9. Elever med annan kulturell bakgrund kan berika historieundervisningen för hela klassen genom att berÀtta om egna erfarenheter och upplevelser. Det kan göra en historisk hÀndelse verklig och konkret för alla eleverna.

Alla pedagoger möter nÄgon gÄng elever som har primÀra koncentrationssvÄrigheter. MÄnga stÄr frÄgande och söker efter ett förhÄllningssÀtt för att kunna hantera dessa elever. Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur pedagoger arbetar med elever, som har primÀra koncentrationssvÄrigheter och Àr utÄtagerande. Eleverna kan ha diagnos, men i första hand koncentreras studien pÄ de elever, som inte Àr diagnostiserade.I litteraturgenomgÄngen beskrivs vad primÀra koncentrationssvÄrigheter Àr och hur pedagogen kan bemöta de eleverna och vilka insatser som kan göras under lektionerna. Klassrumsmiljöns vikt diskuteras och Àven motorikens betydelse för koncentrationen.

Föreliggande examensarbete handlar om yttre koncentrationsstörande faktorer i skolÄr 9 och hur elever och lÀrare definierar och handskas med dessa. Syftet med arbetet Àr att undersöka om definition och strategier överensstÀmmer mellan elever och lÀrare och om elever i koncentrationssvÄrigheter definierar och handskas med yttre koncentrationsstörande faktorer pÄ ett annat sÀtt Àn sina kamrater.För att uppnÄ syftet har intervjuer gjorts med fem lÀrare och 30 elever i skolÄr 9. Resultatet visar att prat Àr den vanligaste yttre koncentrationsstörande faktorn enligt elever och lÀrare i undersökningen. Elever anvÀnder i första hand mentala strategier för att komma till rÀtta med koncentrationsstörande faktorer. En annan sak som elever gör för att hÄlla koncentrationen Àr att sÀga till sina kamrater att sluta störa.

Syftet med studien var att undersöka om utövandet av ramadan pÄverkar muslimska elevers prestation i skolan. Vi som blivande lÀrare ville med denna studie fÄ mer kunskap och erfarenhet kring ramadans inverkan pÄ elever med syfte att skapa ett positivare undervisningsklimat. Sverige Àr ett mÄngkulturellt land och i nÀstan varje klass finns det elever med annan kulturell bakgrund Àn den svenska. Det Àr viktigt i skolan att kunna anpassa och ge varje elev sÄ bra förutsÀttningar som möjligt. Detta uppnÄs, enligt undersökningen, bÀst genom förstÄelse för varje elevs kulturella och religiösa bakgrund.

PÄ inbjudan av Blackebergs gymnasium har vi medverkat som deltagande lÀrare och forskare under ett projekt för integration. Detta projekt utgörs av mötet mellan en klass med elever av invandrarbakgrund och en klass med elever av företrÀdesvis svensk bakgrund. Rent praktiskt innebÀr detta att eleverna under en veckas tid har varit frikopplade frÄn ordinarie schemabunden undervisning och istÀllet deltagit i en serie evenemang med tema integration. Under denna vecka har vi handlett elever och efter bÀsta förmÄga dokumenterat projektet. VÄr metod har varit aktionforskning.

Vi vill med vÄr uppsats ta reda pÄ om vad mobbning egentligen Àr, hur den uppkommer, vad som kÀnnetecknar mobbare, mobboffer och medlöpare samt hur man kan förebygga och ÄtgÀrda mobbning. VÄrt syfte med uppsatsen Àr ocksÄ att ta reda pÄ hur elever uppfattar mobbning. Anledningen till att vi valt att skriva om mobbning Àr vi vill fÄ ökad kunskap om detta inför vÄr kommande yrkesroll och vi anser att elever har en viktig roll i arbetet mot mobbning. I uppsatsen tar vi del av hur litteraturen beskriver mobbning och vi gör en undersökning genom kvalitativa intervjuer med elever i Ärskurs 3 och 7. Det vi fÄr ta del av kopplar vi till vÄrt resultat.

Syftet med vÄr studie var att se hur pedagoger stimulerar elever med utlÀndsk bakgrund i svenska som andra sprÄk vid förskolor och förskoleklasser i Hudiksvall och Boden. Vi ville Àven se i vilken utstrÀckning modersmÄlet stimulerades och förekom i dessa verksamheter. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor genomfördes kvalitativa intervjuer med förskollÀrare som arbetar inom förskolan och förskoleklass vid de tvÄ kommunerna. VÄr studie visar att pedagogerna i de tvÄ kommunerna stimulerar barnen i deras sprÄkutveckling efter bÀsta förmÄga, men de saknar utbildning inom svenska som andrasprÄk. Vi har vidare kunnat se att modersmÄlsundervisning och undervisning i svenska som andra sprÄk förekom i mycket liten grad..

Uppsatsen behandlar vilka konflikter som kan förekomma mellan elever i tio- tolvÄrsÄldern under lektioner och raster, utomhus respektive inomhus samt hur dessa hanteras av eleverna sjÀlva och lÀrarna. För att fÄ en bakgrund till Àmnet har jag fördjupat mig i litteratur pÄ omrÄdet och för att undersöka hur det ser ut i praktiken har elever och lÀrare intervjuats. Undersökningen visar att de flesta konflikter uppstÄr under raster och större delen av de konflikter som existerar i klassrummet Àr de som medtas frÄn rasterna. Den typ av konflikt som Àr vanligast bÄde under lektioner och raster, inomhus respektive utomhus, Àr relationskonflikter. De som Àr involverade i konflikten ogillar nÄgot hos motparten.