I Sverige finns en skollag som ska garantera alla elever likva?rdig utbildning oavsett social bakgrund men a?nda? pa?visar statistik fra?n Skolverket att utbildningsniva?n verkar ga? i arv. Detta bekra?ftas a?ven i tidigare studier av Mikael Palme som visade att elever fra?n den o?vre medelklassen, vars fo?ra?ldrar hade eftergymnasial utbildning, hade blivit utrustade med kunskaper i hemmiljo?n som sedan premierades i skolan, vilket ledde till att de bland annat uppfattades som bega?vade av la?rare. Studien syftar till att studera om vilka faktorer som pa?verkar elevers skolprestationer och pa? vilket sa?tt fo?ra?ldrars utbildningsniva? inverkar pa? elevers betyg. Vidare syftar underso?kningen till att fa? en uppfattning om elevers syn pa? utbildning och hur de ta?nker kring sin skolga?ng.

Denna studie belyser hur nÄgra lÀrare och elever i grundskolans senare Är upplever arbetet med högpresterande elever i Àmnet matematik. Vilket stöd och vilka utmaningar skolan ger till dessa elever för att de kan utvecklas och utmanas i sitt lÀrande. VÄr undersökning grundar sig i tidigare forskning och litteratur i detta ÀmnesomrÄde samt lÀrares och elevers perspektiv. BÄde kvalitativa och kvantitativa metoder har anvÀnts för att uppfylla studiens syfte och frÄgestÀllningar. Resultaten visar att de utvalda fyra grundskolorna saknar bÄde en gemensam och individuell strategi för att frÀmja högpresterande elever i Àmnet matematik. Ansvaret för att utveckla och utmana dessa elevers matematikkunskaper bygger pÄ lÀrarens eget initiativ, men p.g.a.

Huvudsyftet med denna uppsats Àr att beskriva mottagandet för nyanlÀnda elever, i Är 6-9, vad gÀller utbildning i en kommun i Sverige. Studiens avsikt har dÀrmed varit att belysa, med utgÄngspunkt i tidigare forskning, vilka förutsÀttningar för en positiv skolutveckling som den nuvarande organisationen erbjuder. För att uppnÄ detta syfte har jag genomfört en kvalitativ studie som baserats pÄ intervjuer med fem informanter frÄn skolans kontext, en rektor, en modersmÄlslÀrare, en lÀrare i förberedelseklass samt tvÄ kÀrnÀmneslÀrare. Resultaten frÄn de genomförda intervjuerna har tolkats och analyserats och visar att förutsÀttningar för positiv skolutveckling finns i form av medvetenhet bland undervisande lÀrare samt rektor om vad som behövs för detta. Det finns behöriga lÀrare i svenska som andrasprÄk som försöker se till de nyanlÀnda elevernas utbildningsbehov samtidigt som det finns andra lÀrare som har svÄrt att anpassa undervisningen för dessa elever.

Den hÀr uppsatsen belyser problematik kring stadieövergÄngen mellan högstadiumöch gymnasium. Den behandlar vilka kunskaper betrÀffande ördklasser högstadie- respektivegymnasielÀrare i svenska förvantar sig att elever ska behÀrska för att fÄbetyget godkÀnt i svenska i Ärskurs nio och pÄ sÄ sÀtt vara förberedda införgymnasiet. LÀrarnas Äsikter har framkommit genom en kvantitativenkÀtundersökning dÀr svaren visar att gymnasielÀrarna har nÄgot högreförvÀntningar gÀllande elevers kunskap i detta sammanhang. DÄ lÀrarna gavsmöjlighet att fritt Äterge sina synpunkter i enkÀten under rubriken övrigt Àrundersökningen i viss mÄn Àven kvalitativ. Vidare redovisas styrdokumentensdirektiv nÀr det gÀller grammatik pÄ högstadiet.

Abstract I denna uppsats undersöker jag hur instĂ€llningen till slöja varit bland tvĂ„ grupper i den svenska skolan. De gruppers attityder kring slöja jag inriktat mig pĂ„ att studera, Ă€r muslimska flickor som bĂ€r slöja samt pedagoger. Att fĂ„ bĂ€ra slöja kan för mĂ„nga flickor vara ett viktigt uttryckssĂ€tt för den kulturella identitet, vilket individen garanteras genom olika lagreformer sĂ„ som skollagen. Följaktligen stĂ€lls krav pĂ„ en anpassning av skolans miljö, bĂ„de pedagogiskt och praktiskt. Uppsatsen syfte har varit att studera hur pedagoger arbetar nĂ€r olika beteenden, tankar och vĂ€rderingar krockar med varandra? Vilka praktiska hinder finns det i skolan som gör att flickor med slöja inte kan delta i all undervisning?  Hur anpassar lĂ€rare sin undervisning sĂ„ att alla elever kan delta efter sina förutsĂ€ttningar?Uppsatsen bygger pĂ„ en hermeneutisk metod dĂ€r jag utfört kvalitativa intervjuer pĂ„ en skola i södra Sverige.I resultatet framkom att de olika gruppernas syn pĂ„ slöja var beroende av den kultur de vuxit upp i.Ämnesord: Islam, slöja, svenska skolan, genus.

Bakgrund: I skolans styrdokument och i tidigare forskning anges elevers kÀnnedom om delagar och regler som gÀller vid exempelvis betygsÀttning som en förutsÀttning för att de skakunna utöva det inflytande över undervisningen de har rÀtt till, ett inflytande forskning visar iregel inte ges tillrÀckligt utrymme i skolan. KÀnnedom om skolans spelregler krÀvs ocksÄ föratt eleverna ska ha möjlighet att upptÀcka brott mot dem, till exempel i form av betygsÀttningpÄ felaktiga grunder. Forskning visar att dessa brott mot föreskrifterna kring betygsÀttninginte sÀllan förekommer i den svenska skolan och elevernas kunskaper blir dÀrmed en viktigrÀttsÀkerhetsfrÄga.Syfte: Uppsatsens huvudsyfte Àr att undersöka huruvida svenska gymnasieelevers kÀnnedomom vad som enligt styrdokumenten ska ligga till grund för deras betyg Àr tillrÀcklig för att deska kunna delta i planeringen av arbetet och Àven kunna upptÀcka om deras lÀrare sÀtter betygpÄ felaktiga grunder. Dessutom undersöks om det finns skillnader i kÀnnedom mellan olikagrupper av elever. Detta görs genom följande frÄgestÀllningar:1.

Arbetets syfte var att undersöka hur vi som lÀrare kan anvÀnda oss av laborativa uppgifter nÀr eleverna arbetar med areabegreppet inom matematikens geometriomrÄde. Intervjuer med sex elever och observationer av 36 elever valdes frÄn tvÄ klasser i Ärskurs sju. Resultatet visade att mÄnga elever ansÄg att det var positivt om man kunde variera undervisningen genom att bÄde anvÀnda sig av laborativa uppgifter och arbeta i lÀroboken samt att vissa elever Àven fick ökad förstÄelse för areabegreppet nÀr de fick arbeta laborativt..

Syftet med detta arbete har varit att ta reda pÄ hur lÀrare och skolledare pÄ en grundskola uppfattar begreppet elever i behov av sÀrskilt stöd och om detta stöd Àr kopplat till en diagnos. Vi valde att genomföra en kvalitativ studie dÀr vi intervjuade Ätta pedagoger och tvÄ rektorer pÄ en skola. IntervjufrÄgorna var baserade pÄ vÄra forskningsfrÄgor och vi ville ta del av informanternas personliga Äsikter. VÄr studie resulterar i att de elever som inte nÄr skolans mÄl fÄr sÀrskilt stöd. Vidare visar studien att pojkar fÄr mer stöd Àn flickor.

Syftet med vÄr undersökning var att undersöka om varierande skrivövningar i skolan kan fÄ elever att upptÀcka och utveckla skrivlust. Undersökningen gjordes i skolÄr sex i LuleÄ kommun under en sjuveckors period. Under dessa veckor genomfördes skrivövningar av olika slag vad gÀller svÄrighet och lÀngd. Parallellt med skrivövningarna genomfördes ocksÄ ett antal vÀrderingsövningar. Undersökningsklassen bestod av 22 elever, 10 flickor och 12 pojkar.

Syfte med studien var att undersöka elevers tankar och uppfattningar kring nyttan med att kunna lÀsa. För att fÄ svar pÄ följande frÄgestÀllningar; Vad Àr lÀsning, enligt elever, vilka uppfattningar har elever om att kunna lÀsa och nÀr upplever elever att de har anvÀndning för sin lÀskunskap.  Vi beslöt oss för att genomföra en enkÀtundersökning. Samtliga elever som ingick i vÄr kvalitativa studie gÄr i Ärskurs tre. Eleverna gick i tvÄ olika skolor i tvÄ skilda kommuner.Resultatet som framkom visar att eleverna inte har en klar uppfattning av varför det Àr bra att kunna lÀsa. De anser dock att lÀsning Àr ordförstÄelse, kunskap och ord.

Syftet med vÄr undersökning Àr att fÄ fram vilka metoder elever och pedagoger anvÀnder vid lÀsinlÀrningen. För att kunna fÄ veta detta valde vi att intervjua olika pedagoger och elever frÄn tvÄ skolor i SkÄne lÀn. Undersökningen visar att de flesta eleverna anvÀnder sig av ljudmetoden, den syntetiska, men det finns Àven de elever som anvÀnder helordsmetoden, omedelbar igenkÀnning av orden. Det som ocksÄ framkommit i undersökningen Àr att pedagogerna anvÀnder sig av olika trÀnings- och inlÀrningsmaterial sÄsom LÀsning pÄ Talets Grund (LTG), Storbok och Lillbok, Witting, Bornholmsmodellen, Att skriva sig till lÀsning och Storyline vid lÀsinlÀrningen. Resultatet visar Àven pÄ att pedagogerna anvÀnder en variation av olika metoder dÀr de anvÀnder det som de anser vara bra och relevant..

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vilken motivationsorientering, integrativ eller instrumentell, som Àr den mest framtrÀdande bland svenska som andrasprÄkselever samt vilken motivationsfaktor Àr den som Àr mest avgörande för detta. Uppsatsen undersöker Àven vilka strategier lÀrarna tar sig till för att vÀcka och upprÀtthÄlla elevernas motivation. Studien Àr genomförd pÄ en högstadieskola och baseras pÄ bÄde kvantitativ och kvalitativ metod dÀr elevernas enkÀtssvaren kompletteras med lÀrarintervjuer. I undersökningen anvÀndes Àven första- och andrasprÄksinlÀrningsteorier samt teorier om integrativ och instrumentell motivation vid andrasprÄkinlÀrning.  Resultatet visar att eleverna drivs frÀmst av den instrumentella motivationen och att betyget Àr den mest framtrÀdande motivationsfaktorn.

Detta examensarbete Àr en fallstudie i hur tre elever med annan etnicitet Àn den svenska ser pÄ vÀrdegrunden och hur det arbetas med vÀrdegrunden pÄ en gymnasieskola. Undersökningen bygger pÄ intervjuer med en lÀrare och tre elever om deras erfarenheter av vÀrdegrunds arbete och deras tankar kring vÀrdegrunden. Undersökningen innehÄller Àven observationer som gjort pÄ den gymnasieskola som eleverna och lÀraren tillhör. Undersökningen har sociokulturell teori som utgÄngspunkt. Resultatet visar att eleverna inte kÀnner till vÀrdegrunden som ett begrepp men att dess vÀrderingar stÀmmer vÀl överens med deras eget sÀtt att tÀnka. Resultatet visar att det enbart arbetas aktivt med vÀrdegrunden i vissa Àmnen pÄ skolan men att vÀrderingarna dock genomsyrar undervisningen och lÀrarnas och elevernas förhÄllningssÀtt..

Syftet med studien var att undersöka skolledares samverkan med specialpedagoger och hur det specialpedagogiska arbetet sker med elever som behöver sÀrskilt stöd pÄ gymnasienivÄ. Jag valde att belysa frÄgor om skolledares mandat och hur de motiverar sina möjligheter att förverkliga en skola för alla. Den teoretiska bakgrunden presenterar en historisk framvÀxt av den svenska skolan med pÄverkan av samhÀllet och de förÀndringar som sker. En del gestaltade förÀndringen i samhÀllssynen kring elever med sÀrskilt behov, hur specialpedagogiken har vuxit fram och vilka lagar och förordningar som ligger till  grund för elever i behov av sÀrskilt stöd samt begreppet en skola för alla. HÀr Ätergavs Àven vilka normativa krav som stÀlls pÄ skolledare och hur ett framgÄngsrikt pedagogiskt ledarskap ser ut för att möta dagens behov i skolverksamheten. Metoden som anvÀnts för empirisk insamling Àr den kvalitativa metoden i form av semi/öppna intervjuer. Urvalet har varit tvÄ skolledare pÄ tvÄ olika gymnasieskolor.I resultatdelen framkom det att skolledarna samverkar med specialpedagoger och att de ser den specialpedagogiska yrkesrollen som vÀldigt viktig i verksamheten för bÄde elever, lÀrare och rektorer.

Syftet med detta arbete var att fÄ kunskap om vad nÄgra elever i Är 9 anser motiverar dem i skolarbetet och vad som fÄr dem att anstrÀnga sig och göra sitt bÀsta i skolan samt att försöka ta reda pÄ om det verkar finnas nÄgra skillnader i uppfattningar om motivation mellan elever med höga betyg och elever med lÄga betyg. Som undersökningsmetod anvÀndes kvalitativa intervjuer med nio elever i Är 9, varav fem med höga betyg och fyra med lÄga betyg. Resultaten visar att elevernas motivation pÄverkas av flera faktorer. Eleverna drivs av bÄde yttre motivation i form av betyg och inre motivation dÀr kÀnslan av att lyckas och förstÄ Àr viktig liksom att det man arbetar med kÀnns meningsfullt och intressant. LÀraren har ocksÄ en stor betydelse för elevernas motivation.