1SammandragDetta arbete innehåller en kvantitativ studie av elevtexter från årskurs 9 och Svenska B i gymnasiet. Undersökningen är komparativ och elevtexterna från respektive årsgrupp jämförs med varandra. Det är totalt 20 elevtexter från nationella provet i svenska VT 2011 som analyseras.Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka skillnader i språklig kvalitet i ett antal elevtexter, av liknande uppgiftstyp, som är skrivna av elever i högstadiet respektive gymnasiet. Undersökningen ska redogöra för hur ungdomars skrivutveckling kan åskådliggöras under skolåren mellan årskurs 9 och Svenska B i gymnasiet. Det visar sig att elevtexterna från Svenska B i jämförelse med årskurs 9-texterna i genomsnitt innehåller fler ord, längre meningar, fler långord, högre ordvariation, längre fundament samt färre subjektsfundament.

Syftet med vårt arbete har varit att få förklaringar till hur motivationen fungerar hos elever som valt olika intresseinriktningar under sina senare grundksoleår. Vi ville veta vad som gör att elever klarar av både det oridnarie skolarbetet samt förlängda skoldagar. I studien som är av kvalitativ karaktär har vi intervjuat högstadieelever med frågor angående om de upplever att deras motivation påverkas av att de studerar på en utbildning med profilerad inriktning. Då motivation är centralt i vårt kommande yrke som lärare anser vi att vi fått många tankar om hur vi som lärare kan stödja elever att hitta sina drivkrafter för att klara studierna..

Denna studie syftar till att fördjupa förståelsen för skolsituationen hos elever i behov utav särskilt stöd, de elever som utgör diskussion i elevhälsoteam samt de elever som har någon form av diagnos. Studien antar en kvalitativ forskningsansats. Skolsituationen hos elever i behov utav särskilt stöd undersöks utifrån ett lärarperspektiv. Resultaten visar att elevernas identitetsskapande kännetecknas av individualitet. Centrala aspekter av elevernas identitetsskapande är vilken typ av svårigheter som eleven har och vilket stöd eleven får.

SammanfattningAlla former av kränkning är förbjudna i den svenska skolan enligt lag, men i skolan förekommer maktutövning på flera plan, exempelvis mellan lärare och elever, elever emellan och personal emellan. Hur begreppen makt och kränkning definieras och hur maktutövningen påverkar de somverkar i skolan är subjektivt. Att makt och skola hör ihop är självklart men samtidigt motsägelsefullt, eftersom makt och kränkning är två så nära besläktade begrepp att de går in ivarandra. När övergår makt i kränkning?Föreliggande examensarbete analyserar, via diskursanalytisk metod, olika texter från Skolverkets styrdokument, hjälpdokument samt intervjutranskriptioner från en grupp lärare och en grupp elever på en gymnasieskola.

Vårt syfte med studien var att undersöka vilka naturvetenskapliga begrepp elever i år 9 väljer att använda för att förklara begreppen materia, fotosyntes och förbränning. En litteraturstudie förklarar vad kunskap är, hur barn lär sig, hur begreppsbildning sker och vad tidigare forskning säger om ämnet. Datainsamling skedde med hjälp av halvstrukturerade öppna intervjuer med elever i år 9. Efter analys av materialet redovisas resultatet i form av tabeller och kategorier. Vårt resultat överensstämmer i stora drag med tidigare forskning som gjorts inom området.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den svenska gymnasieskolans förändringar sedan början av 1970-talet har påverkat en enskild lärares yrkesliv. Frågeställningarna lyder som följer; Vilka förändringar har skett i den svenska gymnasieskolan sedan början av 1970-talet? Hur har dessa förändringar påverkat en enskild lärares yrkesliv? För att uppnå mitt syfte och besvara mina frågeställningar har jag använt mig av en muntlig källa och av flera skriftliga källor. Mitt teorikapitel innefattar tre avsnitt; undersökningen Nära gränsen, gjord av Arbetslivsinstitutet, samt begreppen oral history och livshistoria. Förändringarna i den svenska gymnasieskolan sedan 1970-talet fungerar som en bakgrundsteckning.

Denna studie undersöker vilken syn elever har på den skrivna responsen de får av svenskläraren. Responsgivandet är en stor del av lärarens arbetsuppgifter, och det är därför viktigt att veta hur eleverna mottar och förstår kommentarerna. Det är också viktigt för läraren att veta hur synen skiljer sig mellan olika elever. Studien undersöker även vilken erfarenhet elever i en klass på gymnasiet har av ett processinriktat arbetssätt. Studien har gjorts utifrån följande frågeställningar:Hur upplever elever i gymnasiet respons och kommentarer från lärare- Vad kommenteras i texterna och vad tycker eleverna om kommentarerna?- På vilket sätt tar eleverna till sig kommentarerna?Vilken erfarenhet har eleverna av ett processinriktat arbetssätt?För att svara på frågeställningarna gjordes en kvalitativ enkätundersökning, vilken gav 21 svar, och 4 kvalitativa intervjuer.

Denna uppsatts handlar om elever som visar ett explosivt beteende d.v.s. de elever som helt enkelt saknar spärrar när de blir upprörda på grund av olika anledningar. Syftet med studien var att skapa en fördjupad kunskap om vilka strategier som de erfarna pedagogerna har stött på under sin yrkesverksamma tid och undersöka hur de fungerar. De forskningsfrågor jag kommer att söka svar på handlar om förhållningsättet hos pedagoger, som arbetar med elever som visar ett explosivt beteende i skolan. Studien bygger på intervjuer med tretton yrkeserfarna pedagoger som har kommit i kontakt med elever som visar ett explosivt beteende.

Syftet med studien är att kartlägga vad som serveras, vad elever väljer för mat och huruvida riktlinjerna följs i en svensk respektive engelsk skola. Undersökningen gjordes i form av observationer på vad som serverades i matsalen och elevernas val av mat. Valet av mat observerades vid ett lunchtillfälle och med en klass på 20 elever. Forskning visar att vart femte barn i Sverige har tendenser till övervikt. Denna siffra är vart fjärde i England som också räknas till ett av de länder i Europa med högst andel överviktiga barn och ungdomar.Resultatet av undersökning visar att man i den svenska skolan serverar en mer hälsosam kost med ett stort utbud av grönsaker.

Studiens syfte är att undersöka hur elever tänker när de löser matematiska problem inom området division. Eleverna går i årskurs två och de ska lösa två olika divisionsuppgifter med hjälp av laborativt material. I vår undersökning har vi inspirerats av forskningsmetoden fenomenografi och sammanlagt har vi genomfört 16 kvalitativa intervjuer. Av analysen framgår det att elever har många olika tankar kring division och vi har totalt kunnat urskilja sju olika tillvägagångssätt i de båda divisionsuppgifterna. Det framkom även att det laborativa materialet har en stor betydelse för eleverna när de löser uppgifterna.?.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken betydelse och påverkan samtalet med studie- och yrkesvägledaren har för utlandsfödda elever med icke svenska föräldrar som är sent anlända till Sverige. En kvalitativ forskningsmetod har används. Fakta har inhämtats via elevintervjuer bestående av åtta informanter från en mindre kommun. Urvalet utgjordes av grundskoleelever i årskurs nio som gjort sitt gymnasieval samt gymnasieelever från årskurs ett och årskurs tre. Resultat och analys indikerar att eleverna tycker att samtalet är betydelsefullt, eleverna får svar på frågor, får faktainformation och detta leder till ett bättre beslutsunderlag i valsituationer.

Syftet med studien är att belysa lärares arbetssituation när det gäller arbetet med elever med diagnosen utvecklingsstörning som är inkluderade i grundskoleklasser. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med två lärare som har jobbat med eller jobbar med inkludering av elever med utvecklingsstörning. Resultatet visade att de två lärarnas elever var kopplade till särskolans läroplan och de var på olika sätt inkluderade i grundskoleklasser. Lärarna använde sig av olika hjälpmedel för att underlätta i elevernas vardag. Det fanns även extra resurser i form av personal.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera om, och i så fall hur, undervisningen i två av grundsärskolans teoretiska ämnen, matematik och svenska, förändrats sedan Lgrs11 infördes.Vi har utgått från en kvalitativ ansats i vår studie. Vi intervjuade tolv lärare som har undervisat i svenska och matematik inom grundsärskolan i minst fem år. Vi ville ta reda på om/hur de har förändrat sin undervisning och vad de har för syn på den senaste läroplanen Lgrs11. Utifrån insamlade data ville vi förstå världen från de intervjuade lärarnas synvinkel och utveckla mening ur deras erfarenheter.Vi kan konstatera att lärarna i studien är inlästa på och undervisar utifrån den senaste läroplanen, Lgrs11, som upplevs som tydlig och strukturerad. Lärarna känner sig stärkta av läroplanens påtagliga kunskapsfokus, då de upplever att deras uppdrag har blir tydligare.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur två grundskolors lärare och elevhälsoteam arbetar för att stödja elever i förorten till ökad måluppfyllelse. 1. Hur resonerar lärare kring vilket stöd elever i förorten behöver för ökad måluppfyllelse?2. Hur resonerar skolans elevhälsoteam kring vilket stöd elever i förorten behöver för ökad måluppfyllelse?3. Vilken typ av stöd ger lärare och elevhälsoteam i förortens skola?Teori:Som teoretisk bakgrund används det sociokulturella perspektivet på lärande. Det innebär att lärande sker med utgångspunkt i sitt sammanhang. Vidare beskrivs även specialpedagogik och dess olika perspektiv.

Syftet med denna studie är att undersöka om elever i densenare delen av grundskolan känner sig utanför ellermobbade då ett annat språk än svenska talas. Ytterligareett syfte med studien är att se på vilket sätt man kan skapaett språkförbud som passar in på en skola för alla. För attuppnå syftet används en kvantitativ metod, i form avenkäter, samt en kvalitativ metod, i form avensemistrukturerad intervju. Urvalet bestod av 60 elever iskolår nio samt två rektorer på två olika grundskolor.Resultatet av studien visar att, större delen av elevernamed mer än ett språk använder det i skolan och att deandra eleverna känner sig utanför då de inte förstår. Detvisar även att skolorna arbetar aktivt mot att elever skakänna sig utanför på grund av detta problem.