Högskolan i GÀvle    Examensarbete C Akademin för utbildning och ekonomi   15 hp LÀrarprogrammet     VÄrterminen 2011Titel: SprÄket i första eller andra hand? En uppsats om sprÄkutveckling, modersmÄl och svenska som andrasprÄk.   Författare: Kajsa Hjelmblom Handledare: Daniel PetterssonSammanfattning Studiens syfte Àr att undersöka om lÀrare i grundskolans tidigare Är kÀnner till hela skolans sprÄkutvecklande uppdrag och ta reda pÄ hur klasslÀrare arbetar med att frÀmja elevernas sprÄkutveckling. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ om arbetet med elevernas sprÄkutveckling skiljer sig mellan skolor med fÄ eller mÄnga elever med invandrarbakgrund samt att undersöka om det finns nÄgot samarbete mellan klasslÀrare och modersmÄlslÀrare. Studien Àr en kvantitativ studie i liten skala.

BAKGRUND: Forskning visar att skolan bemöter elever med olika social bakgrund pÄ olika sÀtt. Detta fÄr konsekvenser för hur elever kan tillgodogöra sig skolan som en resurs inför framtiden. I vÄr studie har vi belyst problemet genom att dels ÄskÄdliggöra hur elever med skiftande social bakgrund ser till framtida val av utbildning och yrke, dels hur de gör bruk av det svenska sprÄket som en resurs inför deras framtidsval.SYFTE: Undersökningens syfte Àr att belysa hur elever frÄn tvÄ skolor med skilda sociala förutsÀttningar resonerar kring sin framtida utbildning och yrkesmöjligheter, samt hur de nyttjar sprÄket dÄ de kommunicerar.METOD: Undersökningen Àr genomförd enligt kvalitativ undersökningsmetod och med en fenomenografisk ansats. Det redskap som har anvÀnts Àr fokusgruppintervjuer.RESULTAT: Sju kilometer gör skillnad. Resultatet visar att de olika elevgruppernas resonemang och argumentation skiljer sig pÄ flera punkter.

BAKGRUND:I bakgrunden beskrivs sprÄket och dess roll i mÀnniskans liv. LÀsaren ges en inblick i hurförstasprÄk - och andrasprÄksinlÀrning sker samt vad som skiljer dessa Ät. Ur ett pedagogisktperspektiv beskrivs skolans roll och ansvar för att hjÀlpa elever att utveckla ett fungerandeandrasprÄk. Olika metoder och arbetssÀtt som undervisningen kan utgÄ frÄn tas upp ibakgrunden. Andra faktorer sÄsom modersmÄlets och familjens roll för andrasprÄksutvecklingbehandlas i slutet av bakgrunden.SYFTE:Syftet Àr att undersöka vad lÀrare har för upplevelser av att undervisa och möta elever medsvenska som andrasprÄk (SVA).

Den hĂ€r magisteruppsatsen skrivs inom forskningsfĂ€ltet Svenska med didaktisk inriktning. Syftet Ă€r att undersöka hur tio elever ur en klass 9 uppfattar den svenskundervisning de deltagit i under sin högstadietid. ForskningsfrĂ„gorna fokuserar hur de förhĂ„ller sig till Ă€mnet, vad de förvĂ€ntar sig och vad de anser att de lĂ€rt sig. Även kontexten problematiseras.Studien har en etnografisk, kvalitativ ansats och undersökningen görs i det egna klassrummet, vilket innebĂ€r att forskaren/lĂ€raren Ă€r samma person. De teoretiska redskap som anvĂ€nds för att analysera elevernas uppfattningar Ă€r i första hand etablerade Ă€mneskonceptioner sĂ„ som svenska som fĂ€rdighetsĂ€mne, som litteraturhistoriskt bildningsĂ€mne, som erfarenhetspedagogiskt Ă€mne och som demokratiĂ€mne.Undersökningen visar att elevernas bild av Ă€mnet Ă€r splittrad, deras syn pĂ„ Ă€mnet gĂ„r bara delvis att foga in under de etablerade svenskĂ€mneskonceptionerna.

I dagens svenska samhÀlle finns det mÄnga mÀnniskor med utlÀndsk bakgrund och skolan har blivit en plats dÀr möte mellan olika kulturer dagligen sker, vilket i sin tur öppnar möjligheter för en integration. Tidigare forskning menar att svenska skolan Àr en av de viktigaste institutionerna dÀr olika etniska och religiösa identiteter kan mötas. LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet menar att internationaliseringen stÀller högre krav pÄ mÀnniskor att leva i en kulturell mÄngfald. Dock har forskare valt att koncentrera sig pÄ att se hur lÀrare jobbar med invandrarelever i de teoretiska Àmnena, vilket gjort att det finns i lucka i forskningen nÀr det gÀller Àmnet Idrott och hÀlsa och integration.Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka idrottslÀrares syn pÄ hur Àmnet Idrott och hÀlsa fungerar som en integrationsarena, det vill sÀga hur lÀrarna ser pÄ problem och möjligheter i undervisningen nÀr det gÀller att integrera invandrarelever i skolans vÀrld och i det svenska samhÀllet.Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning, genom att intervjua fem lÀrare som undervisar i Àmnet Idrott och hÀlsa. Dessa lÀrare har Àven erfarenhet av undervisning av bÄde invandrarelever och svenska elever. VÄr undersökning visar att idrottslÀrarna ser invandrareleverna som en tillgÄng i undervisningen, eftersom alla kan ta lÀrdom av varandras olikheter.

Sammanfattning I det hÀr arbetet har jag tagit upp de romska elevernas situation i den svenska skolan. Genom intervjuer som jag har gjort försöker jag redovisa hur utbildningssituationen förÀndrats för romer. Under arbetets gÄng tar jag bland annat upp orsakerna till frÄnvaron i skolan, men det Àr mycket viktigt att veta att det inte gÀller alla romer och att de inte Àr en homogen grupp utan individer i ett demokratiskt samhÀlle. Syftet med detta arbete var att skapa kunskap om de romska elevernas situation i skolan bÄde historisk och i ett nutidsperspektiv. FrÄgestÀllningen var sÄ hÀr i arbetet: Har utbildningen för romer förÀndrats? Vad Àr orsaken till den stora frÄnvaron bland romani elever? Jag har anvÀnt och byggt mitt arbete pÄ intervjuer som jag har genomfört med romer i olika Äldersgrupper.

Alla pedagoger möter nÄgon gÄng elever som har primÀra koncentrationssvÄrigheter. MÄnga stÄr frÄgande och söker efter ett förhÄllningssÀtt för att kunna hantera dessa elever. Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur pedagoger arbetar med elever, som har primÀra koncentrationssvÄrigheter och Àr utÄtagerande. Eleverna kan ha diagnos, men i första hand koncentreras studien pÄ de elever, som inte Àr diagnostiserade. I litteraturgenomgÄngen beskrivs vad primÀra koncentrationssvÄrigheter Àr och hur pedagogen kan bemöta de eleverna och vilka insatser som kan göras under lektionerna. Klassrumsmiljöns vikt diskuteras och Àven motorikens betydelse för koncentrationen.

Studien undersöker vilken uppmÀrksamhet elever i behov av stöd fÄr av sina ordinarie lÀrare under vanliga lektioner. Med hjÀlp av klassrumsobservationer studerades interaktionen mellan lÀrare och elever i och utan behov av stöd. Studien Àr huvudsakligen kvantitativ och bygger pÄ strukturerade observationer av 11 lektioner i Ärskurs fem pÄ en kommunal skola. I studien ingick 23 elever och tvÄ lÀrare. Det Àr framför allt den enskilda kommunikationen mellan lÀrare och elev som studerats.

Hos vissa elever i den svenska skolan riskerar kodvÀxling att uppfattas som tecken pÄ bristfÀllig sprÄklig kunskap. FlersprÄkiga och kodvÀxlande inlÀrare anses vara de elever som presterar sÀmre i skolan. Tidigare forskning pÄ omrÄdet förklarar begreppet kodvÀxling och orsaker till dess förekomst, Àgnar uppmÀrksamhet Ät studier som visar att vissa elevgrupper med kultur olik den svenska kulturen klarar sig sÀmre i skolan Àn de svenska eleverna samt understryker flersprÄkiga elevers identitetskonstruktion som en bakomliggande faktor. Denna uppsats undersöker hur flersprÄkiga elever kodvÀxlar och varför de gör det samt fokuserar invandrarelevernas skolprestationer, identitet och sjÀlvbild. Ett övergripande syfte Àr att nÄ en större förstÄelse för de flersprÄkiga elever som kodvÀxlar i skolan för att kunna erbjuda dem framgÄngsrik undervisning.DÄ studiens syfte Àr att nÄ ett stort antal informanter genomförs en kvantitativ studie i form av enkÀtformulÀr.

Examensarbetets syfte Àr att lyfta fram hur matematiklÀrare bemöter och stimulerar elever med matematiska talanger och hur dessa elever har kÀnt sig bemötta och blivit stimulerade av sina lÀrare. Undersökningen har genomförts som en intervjustudie pÄ fyra elever, tvÄ lÀrare och en universitetsadjunkt och dessa personer representerar grundskolans senare Är och gymnasiet. I intervjuerna kom det fram att tre av eleverna har blivit bra bemötta i grund-skolans senare Är genom acceleration och berikning, medan den fjÀrde eleven inte visste om sin talang och inte heller blev uppmÀrksammad för den. En av lÀrarna arbetar enbart med enstaka ÄtgÀrder för enskilda elever och den andra lÀraren arbetar med klassintegrerad nivÄgruppering med enstaka ÄtgÀrder för extremfall. Uppfattningen som universitets-adjunkten har Àr att det generellt arbetas för lite med talangfulla elever samt att dessa elever sÀllan blir bra bemötta frÄn början.

Denna litteraturstudie har som syfte att undersöka hur elevers sociala status i skolan pÄverkar elevernas psykiska hÀlsa utifrÄn ett sociokulturellt perspektivt. Litteraturstudien utgÄr frÄn tidigare utförd empiri som har Äterfunnits genom sökningar i olika databaser. Genom att anvÀnda svenska och engelska sökord har studien funnit relevant nationell och internationell forskning kring elevers sociala status och psykiska hÀlsa. Studiens resultat pÄvisar klara samband mellan social status och psykisk hÀlsa. Resultatet visar Àven att elever som tillskrivs en lÄg status i skolan i mÄnga fall utvecklar psykisk ohÀlsa under skoltiden eller senare i livet.

LÀrare fÄr allt svÄrare att orka med sitt arbete. De som drabbas vÀrst Àrelever i behov av sÀrskilt stöd. Dessa elever Àr extra resurskrÀvandeoch lÀrarna fÄr svÄrt att mÀkta med eleverna i den arbetsrelateradestress de kÀnner idag. Syftet med denna studie var att undersöka hurarbetsrelaterad stress styr lÀrarnas bemötande av elever i behov avsÀrskilt stöd. En enkÀtundersökning med 119 deltagande lÀrare frÄn tiogrundskolor i mellansverige utfördes.

Syftet med min uppgift var att ta reda pÄ om de barn som inte klarade de nationella proven i svenska för Ärskurs 3 har haft svÄrigheter med sprÄket tidigare i livet, samt hur det gick för dessa barn pÄ sprÄktesten, screening, som görs pÄ BVC. Jag ville Àven ta reda pÄ om det Àr möjligt att se pÄ screeningen som görs pÄ BVC om barnet kommer fÄ svÄrt att klara de nationella proven i svenska i Ärskurs 3.BarnavÄrdscentraler (BVC) har en möjlighet att tidigt upptÀcka och fÄnga upp barn som visar pÄ problem med sin kommunikations-, sprÄk- och/eller talutveckling. Tidigare forskning har visat att tidiga insatser med rÀtt hjÀlp för barn med sprÄksvÄrigheter har gett resultat.Jag har dÀrför plockat ut ett antal elever som inte klarat de nationella proven i svenska för Ärskurs 3. DÀrefter har jag tagit reda pÄ om det funnits nÄgra svÄrigheter för dessa elever pÄ sprÄkscreeningen som de genomförde pÄ BVC innan skoltiden. Studiegruppen bestod av 19 barn och jag hade enbart möjlighet att studera dem som en grupp och inte individ för sig.

Bildpedagogik.

SammanfattningVi som gjort denna studie vet inte vad lÀrarna och skolan gör för att inkludera elever ?i lÀs och skrivsvÄrigheter? i ?en skola för alla? inom klassens ram. Vi skall ta reda pÄ vad lÀrarna i svenska, matematik och engelska samt eleverna ?I lÀs och skrivsvÄrigheter? sÀger att lÀrarna och skolan gör.Föreliggande studie görs i form av kvalitativa intervjuer av elever ?i lÀs- och skrivsvÄrigheter? samt deras lÀrare i svenska, matematik och engelska. Studien genomförs pÄ tvÄ skolor, en friskola och ett kommunalt naturbruksgymnasium.