Det har konstaterats att i skolor dÀr mÄnga elever har utlÀndsk bakgrund Àr uppfyllelsen av skolans kunskapsmÄl lÄg. Ofta förklarar man detta faktum med att eleverna har bristande kunskaper i svenska. Genom min undersök-ning ville jag ta reda pÄ om det var hela förklaringen. För att stödja elever-nas möjligheter att nÄ skolans mÄl pÄgÄr sprÄksatsningar i Göteborg, dÀr Ätta skolor har fÄtt förstÀrkta resurser i form av flersprÄkig personal. Efter-som denna skolpersonal Àr indelad i team och arbetar i lokala projekt, sÄg jag en möjlighet att fÄ insyn i hur samarbetsinriktade arbetsformer kan för-bÀttra villkoren för nyanlÀnda elevers sprÄkutveckling.

Sammanfattning: Det Àr mÄnga familjer som flyttar till Sverige och deras barn börjar grundskolan hÀr i landet. Jag har i min studie valt syftet att undersöka hur skolan organiserar sin undervisning för dessa nyanlÀnda elever. I min studie har jag sÀrskilt fokuserat pÄ dessa elevers inlÀrning av svenska som andrasprÄk och hur övergÄngen sker frÄn förberedelseklass till ordinarie klass men ocksÄ vad modersmÄlet har för betydelse för dessa elever. Tidigare forskning har visat att de nyanlÀnda eleverna har haft olika problem som pÄverkat deras utbildning och utveckling i skolan. LÀrares erfarenheter har visat att pedagoger överlag borde vara mer medvetna om de svÄrigheter som elever uppvisar inför inlÀrning av ett nytt sprÄk.

   I internationella tester sÄsom TIMSS och liknande kan man se en nerÄtgÄende trend i resultaten frÄn de svenska eleverna. Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur lÀrare i sin undervisning arbetar för att hjÀlpa elever med matematiksvÄrigheter. För att ta reda pÄ det har jag intervjuat lÀrare i Ärskurs ett och tvÄ. Mitt resultat visar att det viktigaste arbetet inte handlar om att hjÀlpa enskilda individer utan om att förÀndra undervisningen för alla elever. Undervisningen behöver bli mindre lÀroboksbaserad och innehÄlla mer inslag av konkretisering, diskussioner och samarbete elever emellan.

Tematiskt arbete Àr en Àmnesintegrerande arbetsmetod som blir allt vanligare i den svenska skolundervisningen. I denna studie undersöks hur pedagoger och elever arbetar med metoden samt deras syn pÄ densamma. Syftet med denna undersökning Àr att fÄ en bild av hur pedagoger och elever upplever tematiskt arbete med fokus kring matematiken. Undersökningen har skett genom intervjuer med fyra pedagoger som alla har erfarenhet av tematiskt arbete samt fyra elever frÄn Ärskurs fyra som nyligen deltagit i ett tematiskt arbete som vi sjÀlva genomförde under en treveckorsperiod. DÀr gavs tillfÀlle att pÄ nÀra hÄll kunna följa arbetet och se dess konsekvenser.

Detta Àr en fallstudie dÀr vi har tittat nÀrmare pÄ en specifik mÄngkulturell F - 6-skola, vad de har för handlingsplan för bemötandet av andrasprÄkselever och vad skolans lÀrare har för strategier för inkluderingen av dessa elever. Vi har genomfört intervjuer med totalt elva informanter, bland annat klasslÀrare, rektor, modersmÄlslÀrare och sprÄkstödslÀrare för att söka svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar. Skolan i frÄga Àr mÄngkulturell och erbjuder andrasprÄkseleverna mycket stöd. Resultatet i vÄr studie visar pÄ att modersmÄlsundervisningen Àr av stor vikt vid andrasprÄksinlÀrning, det arbetar skolan hÄrt för. De satsar mycket resurser och tid pÄ sprÄkstöd, modersmÄlsundervisning och förÀldrakontakt.

Föreliggande uppsats har haft ett syfte som utgÄtt i att undersöka svenska elevers religiositet.  FrÄgor som berörts Àr huruvida elever Àr religiösa eller icke-religiösa, samt hur de ser pÄ sin egen religiositet. Uppsatsen har sökt att ta reda pÄ om socialt bakomliggande faktorer kan pÄverka elevers religiositet. Uppsatsen har Àven Àmnat ta reda pÄ hur elever ser pÄ skolans religionsundervisning i förhÄllande till sin egen religiositet eller icke-religiositet. Dessa frÄgestÀllningar har undersökts med hjÀlp av en kvantitativ enkÀtundersökning som gjorts i tre stycken 7-9 klasser i Kalmar stad. Studien visar att en majoritet av eleverna inte tror pÄ nÄgon sorts högre makt eller personlig Gud.

Syftet med undersökningen Àr att ge ett bidrag till debatten kring algoritmens betydelse i skolundervisningen.FrÄgan som undersökning vilar pÄ Àr om elever har ett bÀttre sjÀlvförtroende Ät sina berÀkningar om de anvÀnder sig av algoritmer i de fyra grundrÀknesÀtten? I undersökning jÀmförs svenska elever mot ÄlÀndska elever.Metoden som har legat till grund för att ge ett svar pÄ frÄgan Àr först och frÀmst en enkÀtstudie och dÀrefter förekommer Àven intervjuer som syftar till att bredda vyn runt frÄgan.Det framgÄr utifrÄn undersökningen att algoritmanvÀndare har ett högre sjÀlvförtroende för sina berÀkningar samt presterar fler rÀtta svar Àn elever som anvÀnder den alternativa berÀkningsmetoden. Det framgÄr utifrÄn intervjuer att de elever vilket Àr lÀrda inom algoritmanvÀndning har svÄrt för att motivera varför deras svar blir rÀtt, utan att hÀnvisa till algoritmernas anvÀndningsregler. Med dessa elever förekommer ocksÄ reflektionen kring deras svars rimlighet mer sÀllan..

Denna uppsats handlar om ordboksanvÀndning hos tidiga sprÄkinlÀrare och inlÀrare pÄ nÄgot mer avancerad nivÄ i svenska som andrasprÄk. Syftet med arbetet Àr att fÄ insikt om vilken ordbok elever vÀljer att anvÀnda och varför, samt undersöka lÀrarnas instÀllning till elevernas val av ordböcker och ordboksanvÀndning. Tidigare forskning om ordinlÀrning och ordboksanvÀndning samt en redogörelse för svenska ordböcker presenteras. Vidare redogörs Àven för tidigare gjorda undersökningar om ordboksanvÀndning. Undersökningsmetoden bestÄr av intervjuer med 12 sprÄkinlÀrare och tvÄ pedagoger med frÄgor som gÀller deras ordboksanvÀndning och lÀrarnas instÀllning till ordboksanvÀndning.

Syftet med undersökningen Àr att belysa gymnasielÀrares och gymnasieelevers förhÄllningssÀtt till anvÀndningen av skönlitteratur i Àmnet svenska för att sedan jÀmföra resultaten utifrÄn lÀrarperspektivet och elevperspektivet. Uppsatsen bygger pÄ en kombination av kvantitativ och kvalitativ undersökning av lÀrares och elevers förhÄllningssÀtt till anvÀndning av skönlitteratur i gymnasieskolan. Deltagarna i undersökningen Àr fyra gymnasielÀrare i Àmnet svenska och 103 av deras elever. Studien visar att lÀrarna utgÄr frÄn rÄdande kursplaner, och de försöker att beakta elevernas intressen vid urvalet av skönlitteratur. Deras avsikter med skön-litteraturen Àr bland annat att eleverna ska fÄ lÀsa om existentiella frÄgor, men Àven att eleverna ska fÄ en djupare kunskap om litteratur och dess roll i samhÀllet.

SammanfattningDen hÀr uppsatsen Àr skriven för att undersöka vad gymnasieelever anser om en eventuell bedömning av ordning och uppförande i den svenska skolan. Den huvudsakliga forskningsfrÄgan Àr: skiljer sig elevernas uppfattningar inom Àmnet beroende pÄ om de gÄr ett yrkesförberedande program eller ett studieförberedande program? Genom en enkÀtundersökning som totalt 127 elever frÄn 3 gymnasieskolor i GÀvleborgs lÀn fyllt i har jag fÄtt fram min empiri. Det huvudsakliga resultatet av undersökningen visar att elever frÄn yrkesförberedande program Àr mer för en bedömning av ordning och uppförande Àn elever frÄn studieförberedande program.     De har den gemensamma Äsikten att bedömningen skall ske som ett separat dokument.

UtifrÄn syftet att belysa historiekulturens betydelse för individens kÀnsla för delaktighet i det svenska klassrummet har arbetet tagit form. Med fokus pÄ eleven har en kvalitativ studie gjorts genom att elever och lÀrare frÄn en högstadieskola i vÀstra SkÄne intervjuats. Intervjuerna Àmnade ge ett resultat som kunde svara pÄ den övergripande forskningsfrÄgan: Hur stÀller sig historien som berÀttas i skolan mot elevernas egna upplevda tillhörigheter? Tillsammans med en teoretisk dykning ner i identitet, upplevda tillhörigheter, interkulturell pedagogik och hur det stÄr i förhÄllande till den svenska historiekulturen kunde den besvaras. Studien visade att mÄnga elever, oberoende av hÀrkomst, upplevde att den egna historien inte berördes tillrÀckligt i undervisningen. Utefter de teorier som presenteras om identitet, dÀr den egna bakgrunden Àr en del, sÄ stÀller sig detta resultat dÄligt gentemot historieundervisningen. Vad som ses som en naturlig progression frÄn denna undersökning Àr hur den svenska historieundervisningens traditionella innehÄll kan utmanas och förÀndras.

Det hÀr Àr en jÀmförande studie av tvÄ skolsystem, International Baccalaurate (IB) och den svenska gymnasieskolan. Studien fokuserar pÄ bedömningen av elevers kunskaper i historia. Uppsatsen undersöker hur elever och lÀrare uppfattar förhÄllandet mellan kunskap och bedömning. IB har en mer absolut kunskapssyn dÀr det gÄr att göra bedömningar utifrÄn strikta och konkreta betygskriterier medan det svenska betygssystemet har mer öppna kursplaner och betygskriterier som krÀver tolkningar. Elevers och lÀrares syn pÄ kunskap Àr lika inom de bÄda systemen.

Vi lever i ett mÄngkulturellt samhÀlle och i dagens skola möter lÀrare mÄnga elever frÄn olika lÀnder. Elever Sverige fÄr gÄ i en internationell klass för att kunna lÀra in ikapp sina jÀmnÄriga kamrater som har svenska som sitt lÀrare medverkar. Fem av dessa lÀrare Àr Sva syfte att ta reda pÄ vilka faktorer som kan pÄverka andra under intervjuerna har diskuterats och analyserats utifrÄn tidigare forskning och visar bland annat att modersmÄlsundervisning Àr gynnsam för elevers andrasprÄksutvecklin finns andra faktorer som pÄverkar andrasprÄkselevers inlÀrning och dessa Àr den sociokulturella bakgrunden (förÀldrar, utbild kultur), elevers bakgrund och tidigare erfarenheter samt hur organiseringen av undervisningen ser ut..

I min studie har jag följt Ätta elever med svenska som andrasprÄk genom förskoleklassen och Ärskurs ett. Syftet medstudien har varit att söka förstÄelse för varför elever lyckas sÄ olika med sin lÀs- och skrivinlÀrning trots att de fÄrsamma undervisning. Min hypotes har varit att de elever som fÄr svÄrigheter med att lÀra sig lÀsa och skriva inte Àrdelaktiga i skolans sprÄkliga gemenskap.För att söka stöd för mitt antagande har jag observerat eleverna under den pedagogiska samlingen i förskoleklassen.DÄ observationsstudien var avslutad tog jag del av resultaten pÄ de test som skolan genomförde under tiden iförskoleklassen och Ärskurs ett. Jag har ocksÄ intervjuat elevernas förÀldrar och lÀraren i förskoleklassen.Inledningsvis har jag gjort en teoretisk genomlysning av följande omrÄden: SprÄklig gemenskap, socialisering tillskriftsprÄksanvÀndning, flersprÄkighet och andrasprÄksinlÀrning, svenska som andrasprÄk,modersmÄlsundervisning samt förskoleklassen.Jag fann att det Àr nödvÀndigt att anvÀnda flera metoder för att upptÀcka de elever som riskerar att fÄ svÄrighetermed sin lÀs- och skrivinlÀrning. Under observationerna framgick det tydligt hur elever som inte Àr fonologisktmedvetna förhÄller sig till den pedagogiska samlingen.

I denna uppsats kommer vi att med utgÄngspunkt i ett mÄngkulturellt samhÀlle lÀgga vikten pÄ hur elever och barn utan det svenska sprÄket integreras och inkluderas i förskolan och grundskolan. För att tydliggöra arbetet kommer vi att fokusera pÄ det sociokulturella perspektivet. Vi kommer att undersöka hur lÀrare och skolledare anvÀnder sig av, och deras syn pÄ integreringen och inkluderingen av nyanlÀnda elever i förskolan och grundskolan. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer vill vi belysa och undersöka hur skolledare och lÀrare förhÄller sig till integreringen och inkluderingen av elever med ett annat modersmÄl. Sammanfattnings-vis pekar resultatet pÄ att det finns mÄnga vÀgar till en bra integration och inkludering av barn och elever i förskola och skola.