I denna uppsats kommer vi att med utgÄngspunkt i ett mÄngkulturellt samhÀlle lÀgga vikten pÄ hur elever och barn utan det svenska sprÄket integreras och inkluderas i förskolan och grundskolan. För att tydliggöra arbetet kommer vi att fokusera pÄ det sociokulturella perspektivet. Vi kommer att undersöka hur lÀrare och skolledare anvÀnder sig av, och deras syn pÄ integreringen och inkluderingen av nyanlÀnda elever i förskolan och grundskolan. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer vill vi belysa och undersöka hur skolledare och lÀrare förhÄller sig till integreringen och inkluderingen av elever med ett annat modersmÄl. Sammanfattnings-vis pekar resultatet pÄ att det finns mÄnga vÀgar till en bra integration och inkludering av barn och elever i förskola och skola.

En fÀrsk inspektion pÄ skolor runt om i landet visar tydliga tecken pÄ att bollspel och bollen överlag Àr flitigt anvÀnda pÄ idrottslektionerna. Samma underökning visar ocksÄ att nÀrvaron hos elever i den svenska skolan pÄ idrottsundervisningen varierar stort. Idrotten har enligt mÄnga tappat sin identitet och kursplanerna beskrivs som oklara, vilket direkt pÄverkar eleverna. Syftet med vÄr undersökning var dÀrför att se idrottsundervisningen ur elevernas perspektiv och fÄ tydlighet i vilket förhÄllande elever har till Àmnet idrott och hÀlsa. Genom en enkÀtundersökning pÄ tre olika skolor med 109 respondenter har vi sökt förstÄelse.

Vi har i detta arbete jÀmfört resultat i DLS-prov, moment lÀsförstÄelse, för ett antal elever i Är 3 med deras resultat gÀllande lÀsförstÄelse vid de nationella proven. Vi ville se om dessa tvÄ prov bedömer lÀsförstÄelsen pÄ samma sÀtt, för att se om DLS kan vara anvÀndbart som test för att hitta elever som behöver stöd nÀr det gÀller lÀsförstÄelse. VÄrt resultat visar att det finns en överensstÀmmelse mellan vÄra elevers resultat pÄ DLS-provet och samma elevers resultat pÄ lÀsförstÄelsedelarna i de nationella proven för Ärskurs 3, 2011. Sambandet Àr signifikant starkare nÀr vi jÀmför med resultaten pÄ enbart Delprov B (lÀsning av skönlitterÀr text) Àn dÄ vi jÀmför med resultaten för hela lÀsförstÄelseavsnittet respektive Delprov C (lÀsning av faktatext). Resultatet för vÄra elever tyder pÄ att DLS kan vara anvÀndbart som test för att hitta elever som behöver stöd nÀr det gÀller lÀsförstÄelse av skönlitterÀra texter. Det Àr mer tveksamt om DLS Àr anvÀndbart för att fÄnga upp de elever som har svÄrigheter med lÀsförstÄelsen dÄ det gÀller lÀsning av faktatext. Det behövs dock mer tidskrÀvande och komplexa bedömningsformer för att vi ska kunna hjÀlpa eleverna att utveckla alla de förmÄgor och fÀrdigheter som finns i kursplanemÄlen.

Examensarbetet undersöker vilka lösningsmetoder elever pĂ„ yrkesförberedande program anvĂ€nder sig av nĂ€r de löser lineĂ€ra ekvationer efter det att A-kursen i matematik avslutats. En viktig frĂ„ga har varit att se huruvida elever har tillĂ€gnat sig de formella lösningsmetoderna som traditionellt har betonats i undervisningen. Ämnet Ă€r relevant eftersom det inom forskningen finns vissa bevis för att mĂ„nga elever betraktar algebra som en mekanisk regelföljande aktivitet utan mening, och att det dessutom Ă€r vanligt att elever pĂ„ framförallt yrkesförberedande program saknar grundlĂ€ggande baskunskaper i matematik. Ämnet har undersökts med hjĂ€lp av ett skriftligt test till gymnasieelever med efterföljande intervjuer. Resultatet visar att de flesta eleverna i studien frĂ€mst anvĂ€nder sig av informella metoder, och att de formella metoderna i kontrast har lett till ett antal missuppfattningar.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur man kan förbÀttra tvÄsprÄkiga elevers situation i skolan. En litteraturstudie och intervjuer med fem lÀrare har legat till grund för undersökningen av hur viktig modersmÄlsundervisningen och undervisningen i svenska som andrasprÄk Àr för tvÄsprÄkiga elever samt huruvida det skulle vara bÀttre att undervisa dessa elever pÄ deras modersmÄl i till exempel samhÀllsorienterande Àmnen. Resultatet visar att det Àr mycket viktigt att behÄlla modersmÄlet och utveckla det. DÀrför borde modersmÄls- undervisningen ligga inom eller strax efter ordinarie skoltid. Man borde Àven strÀva efter att förbÀttra modersmÄlslÀrarnas status.

Syftet med min undersökning Àr att se om litteratursamtalet kan öka elevernas lust att lÀsa genom att samtala tillsammans om litteratur. I kursplanen för Àmnet svenska (Lgr-11, 2011) stÄr det att undervisningen ska stimulera elever till att lÀsa, samt att formulera egna Äsikter och tankar. Vidare framhÀvs litteraturens roll i svenskundervisningen i Lgr-11 samt i forskning genomförd av Tengberg, Chambers, Gibbons, Thorson och Eriksson Barajas. Jag vÀljer att göra denna undersökning dÄ jag tycker att boksamtalet verkar vara ett intressant arbetssÀtt och dÄ det visat sig att svenska elever har sjunkande kunskaper i lÀsförstÄelse (PISA 2012). Det tillvÀgagÄngssÀtt som ligger till grund för undersökningen baseras pÄ att elever fÄtt i uppgift att lÀsa en bok.

Denna uppsats handlar om attityder till Àmnet svenska som andrasprÄk. Som verksam lÀrare pÄ en gymnasieskola har jag mÄnga gÄnger mötts av negativa attityder till Àmnet frÄn bÄde kollegor, skolledare och elever. Attityderna har mÄnga ansikten. De kan komma till uttryck i hur skolledare arbetar med personalrekrytering och organisationsmodeller, hur andra aktörer i skolan ser pÄ Àmnet (som ett stöd eller steg in i svenskan), och hur de ser pÄ dem som deltar i undervisningen i svenska som andrasprÄk.Syftet med detta arbete Àr att undersöka vilka attityder nÄgra lÀrare i svenska som andrasprÄk och deras elever har till Àmnet svenska som andrasprÄk i tvÄ gymnasieskolor i Dalarnas lÀn. Förutom sjÀlva attitydundersökningen vill jag ta reda pÄ vilka organisationsmodeller de undersökta skolorna har arbetat fram för Àmnet, samt om man kan se nÄgot samband mellan lÀrarnas och elevernas attityder och hur Àmnet har organiserats pÄ skolorna.För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har jag valt att anvÀnda tvÄ olika metoder.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur sprÄk anvÀnds pÄ ett etniskt diskriminerande sÀtt mellan elever i gymnasieskolan. Undersökningen behandlar Àven vilka ord som anvÀnds i ett diskriminerande syfte, hur det uppfattas av mottagaren, vilka det Àr som diskriminerar samt om det gÄr att urskilja ett maktförhÄllande. Till grund för studien ligger en enkÀt som delades ut till 54 slumpvist utvalda elever pÄ fem gymnasieskolor. EnkÀten bestod av tolv frÄgor som handlade om skÀllsord och verbala krÀnkningar. En del frÄgor var helt slutna medan andra öppna.

Resultaten i undersökningen PISA 2003 visar att finska elever Àr bÀttre pÄ problemlösning Àn svenska elever. Detta arbete undersöker huruvida matematikböcker i de bÄda lÀnderna skulle kunna vara en bidragande orsak till skillnaderna. Arbetet Àr begrÀnsat till tvÄ böcker frÄn respektive land. För att identifiera de problemlösande uppgifterna har fyra olika kriterier anvÀnts. Resultatet av granskningen visar att de finska matematikböckerna har betydligt fler problemlösande uppgifter Àn de svenska böckerna.

Jag har kartlagt nÄgra av de svÄrigheter som finns i engelsk stavning jÀmfört med svensk stavning med hjÀlp av en kvantitativ undersökning i form av ett stavningstest. Jag ville ta reda pÄ om det Àr svÄrare att stava pÄ engelska Àn pÄ svenska. I studien deltog 55 elever frÄn 10 olika gymnasieprogram, som alla lÀste A-kursen i engelska. Testet, som utfördes pÄ bÄde engelska och svenska, utformades likvÀrdigt, sÄ att jag kunde jÀmföra elevernas stavning av olika fonem och ord pÄ de bÄda sprÄken. Resultatet visade att de engelska orden var svÄrare att stava Àn de svenska, med undantag för dubbelteckningsfel, som förekom mer i undersökningens svenska ord.

Uppsatsen behandlar Àmnet Svenska som andrasprÄk och syftet har varit att dokumentera och utvÀrdera omorganisationen för Àmnet pÄ en gymnasieskola. Syftet har ocksÄ varit att utvÀrdera vad eleverna sjÀlva anser om sin sprÄkutveckling, syn pÄ kultur och identitet samt om deras motivation har ökat i Àmnet efter omorganisationen och ett avslutat kulturtema. Metoden som har anvÀnts Àr samtal med lÀrarna, enkÀter och djupintervjuer med elever som har varit med om omorganisationen. Resultatet visar att lÀrarna har genom att omorganisera sitt arbete ökat elevernas sprÄkutveckling och motivation. Omorganisationen innebar ett temainriktat arbetssÀtt och hÀr belystes temat SprÄk, kultur och identitet som har lett till ökad medvetenhet för begrepp som identitet, etnicitet och kultur.

Syftet med denna rapport var att undersöka vilka hinder som fanns dÄ en skola skulle försöka integrera tjugotalet elever i olika Äldrar som inte talar svenska i sin undervisning. Forskningen pÄ detta omrÄde Àr sparsam Àven om Franzén (2001), Wikström (1996) samt Skolverket i sina rapporter (2003, 2005) presenterat teorier om hur vÀgen in i den svenska skolan ser ut. Fyra perspektiv antogs och styrdokument, skolledning, lÀrare och en elev anvÀndes pÄ olika sÀtt för att informera om den pÄgÄende integrationsprocessen. Intervjuer och observationer av skolledning, lÀrare och elev pÄgick under fyra veckor i oktober Är 2006. Det visade sig att svÄrigheterna för eleverna att fÄ en fullgod undervisning, dvs.

Syftet med studien var att uppmÀrksamma elevers och studenters syn pÄ sitt eget modersmÄl och modersmÄlsundervisningens betydelse. Studien utgÄr frÄn nedanstÄende frÄgestÀllningar:?Vilka uppfattningar har elever och studenter med annat modersmÄl Àn svenska angÄende modersmÄlsundervisning??Varför valde vissa elever och studenter med annat modersmÄl Àn svenska att lÀsa eller inte lÀsa sitt modersmÄl.UtgÄngspunkten var elevers perspektiv och deras tankar dÀrför anvÀndes en kvalitativ forskningsmetod. I studien gjordes ett urval av nio respondenter i frÄn 9-21 Äldern med olika modersmÄl. I resultatet framkommer det att fyra respondenter av de nio var negativ instÀllda till modersmÄlsundervisning.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur vuxna elever som studerar svenska som andrasprÄk resonerar kring sina inlÀrningsstrategier. Studien genomfördes med kvalitativ ansats och datainsamlingsmetod var semistrukturerade intervjuer. Inom denna studie intervjuades sex vuxna elever, som planerar att pÄbörja sina studier pÄ högskolor. Resultaten i denna studie visade att vuxna elever anvÀnde eller uttryckte sammanlagd fyrtio av sextiotvÄ inlÀrningsstrategier som Àr utarbetade av Oxford, forskare inom sprÄkvetenskap. Minnesstrategier, affektiva strategier och sociala strategier kunde kartlÀggas i större utstrÀckning Àn kognitiva strategier, kompensationsstrategier och metakognitiva strategier.

Syftet med vÄr rapport har varit att fÄ ta del av rektorernas tankar kring Àmnet svenska som andrasprÄk. I Lpo94 kan vi ta del av hur skolan ska vara likvÀrdig var i landet den Àn anordnas men vÄr uppfattning var att ramarna för svenska som andrasprÄk kunde skilja sig Ät. Studien bygger pÄ en kvalitativ metod och vÄrt undersökningsinstrument var en kvalitativ intervju. Fem rektorer som Àr verksamma inom samma kommun i södra Sverige har deltagit i vÄr undersökning. VÄrt resultat visar att det rÄder viss okunskap kring Àmnet svenska som andrasprÄk och Àven respondenterna menar att det borde lyftas fram mer pÄ skolorna.