Bakgrunden till denna studie Àr att resultaten, för elever pÄ en F-9 skola, i Àmnet svenska har försÀmrats de senaste Ären. Resultaten frÄn PISA, Programme for International Student As-sessment, 2009, visar ocksÄ att elever i den svenska skolan har uppnÄtt sÀmre resultat Àn de gjorde pÄ PISA 2000. Det Àr mÄnga faktorer som pÄverkar skolresultat varav vilka vi endast kan pÄverka en del frÄn skolans hÄll. I sÄvÀl Lpo 94 som i Lgr 11, som trÀder i kraft sommaren 2011, framkommer att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsÀttningar och behov. Syfte med studien Àr att ta reda pÄ hur det har gÄtt för sex elever som inte uppnÄdde mÄlen i svenska i Ärskurs fem nÀr de kom upp i Ärskurs nio samt att ta reda pÄ vilka faktorer elever och lÀrare upplever kan förbÀttra undervisningens utformning sÄ att fler elever uppnÄr mÄlen.

Undersökningens syfte Àr att undersöka hur styrdokumenten stÀller sig till lÀsning av hela böcker och om det finns ett krav pÄ elever att lÀsa minst en hel skönlitterÀr bok för att bli godkÀnda i Àmnet svenska pÄ gymnasiet. För att undersöka detta har jag analyserat Àmnesplanen för svenska samt kursplanerna för svenska 1, svenska 2 och svenska 3 pÄ gymnasiet. I analysen kommer jag fram till att nÄgot krav pÄ lÀsning av hela skönlitterÀra verk för att bli godkÀnd inte finns men att styrdokumenten framhÄller skönlitteraturens status framför de andra typer av texter som nÀmns samt att varje enskild lÀrares tolkning av styrdokumenten styr undervisningens utformning och ifall lÀsning av hela skönlitterÀra verk Àr ett krav eller inte..

ABSTRACTC-uppsats i sociologiFörfattare: Moa BlomTitel: IV-elever ? En studie av elever som har gĂ„tt det individuella programmet pĂ„ gymnasietDet individuella programmet pĂ„ gymnasiet Ă€r ett omdebatterat Ă€mne. Det pĂ„gĂ„r diskussioner om dess existens och utformning. För att fĂ„ börja pĂ„ ett nationellt program pĂ„ gymnasiet sĂ„ mĂ„ste eleven vara godkĂ€nd i kĂ€rnĂ€mnena (matematik, svenska och engelska). Är de inte godkĂ€nda fĂ„r de gĂ„ pĂ„ IV-programmet för att inhĂ€mta de saknade kunskaperna.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur unga invandrarkvinnor pÄ gymnasiet upplever sin skolgÄng i Sverige. Vi som blivande gymnasielÀrare vill fÄ en ökad kunskap om hur vi kan bemöta dessa elever pÄ ett bra sÀtt och vilka faktorer som bör tas stÀllning till för att ge dessa unga kvinnor en likvÀrdig och rÀttvis utbildning. VÄr undersökning bygger pÄ intervjuer med elever frÄn tre gymnasieskolor. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer och har intervjuat sju elever. Resultatet i undersökningen visar att de unga kvinnorna har god relation med sina lÀrare, att de kÀnner sig rÀttvist bedömda och att de kÀnner att de har inflytande över sin utbildning.

Bakgrund:Vi har under vÄr VFU-tid hört frÄn bÄde elever och lÀrare att intresset för svenskÀmnet avtagit nÄgot pÄ senare Är frÄn elevernas sida. Svenska Àr ett stort och övergripande Àmne och lÀrarna mÄste hela tiden komma pÄ infallsvinklar som gör det intressant för eleverna. De mÄste hitta Àmnen som kan inspirera eleverna till att utvecklas. Ett mÄtt pÄ om de har lyckats Àr de nationella proven i svenska. Syfte: Syftet med vÄr studie var att undersöka om teman och texter i de nationella proven i svenska pÄ gymnasienivÄ Àr relevanta för eleverna och om de kan relatera till och kÀnna igen sig i teman och texter samt huruvida detta inverkar pÄ elevernas prestation.

Syftet med vÄr studie var att undersöka klasslÀrares arbetssÀtt för att utveckla andrasprÄkselevernas sprÄkutveckling samt samverkan mellan klasslÀrare och modersmÄlslÀrare och klasslÀrare och lÀrare i svenska som andrasprÄk. Dessa omrÄden Àr betydelsefulla eftersom vi lever i ett mÄngkulturellt samhÀlle och dÀr skolan strÀvar efter att alla elever fÄr en likvÀrdig utbildning oavsett etnisk bakgrund. Femton klasslÀrare verksamma i Ärskurserna 1-6 vid fyra olika skolor deltog i studien genom individuella intervjuer.Slutsatsen av vÄr studie pekade pÄ att klasslÀrarna anvÀnde sig av eget material under lektionerna för att alla elever i klassen ska fÄ samma förutsÀttningar och kunskaper. Bristen av förberedelseklasser pÄ skolorna Àr nÄgot som de intervjuade uppmÀrksammade. Det Àr av stor vikt att skolorna har en förberedelseklass eftersom det annars lÀggs mycket arbete pÄ klasslÀraren som inte har möjlighet att ensam undervisa en nyanlÀnd elev och resterande elever i klassen samtidigt. Resultatet visade ocksÄ att det inte finns nÄgon samverkan mellan modersmÄlslÀrare och klasslÀrare.

Syftet med arbetet Àr att undersöka vilken eller vilka undervisningsmetoder som passar elever inom SFI, svenskundervisning för invandrare, kurs B bÀst sÄ att de kan lÀra sig svenska bÀttre och fortare. Metoder Àr att undersöka och intervjua tvÄ sfi lÀrare och sex elever inom SFI kurs B för att fÄ svar pÄ hur sfi lÀrare undervisar svenska och vad vuxna invandrare vill att sfi lÀrare gör för att hjÀlpa dem lÀra sig svenska bÀttre. Jag anvÀnder jÀmförande analys för att jÀmföra elevers Äsikter om lÀrarens undervisning och diskutera vilka undervisningsmetoder som Àr bÀttre. Resultatet har överensstÀmmelse med tidigare forskning. Tidigare forskning visar att undervisning borde planeras och utformas tillsammans med vuxna invandrare och anpassas till deras intresse, erfarenheter, kunskaper och lÄngsiktiga mÄl. Skolans arbetssÀtt mÄste anpassas till elevernas Älder, mognad och innehÄllet. Den visar ocksÄ att klassundervisning Àr bra. Slutsatsen Àr att klassundervisning Àr bÀttre till början inom SFI kurs B.

Syftet var att undersöka och beskriva hur ljudmiljöer i vÄra svenska skolor kan se ut. Om problematiska faktorer som buller och höga ljudnivÄer förekommer. Syftet var ocksÄ att besvara frÄgan om ljudmiljön kan ge negativa effekter pÄ elever och lÀrares hÀlsa samt pÄ elevernas kognitiva och perceptuella förmÄgor. Resultaten baserades pÄ 13 stycken vetenskapliga artiklar som visade pÄ att ljudnivÄerna i de svenska skolorna nÀstan aldrig översteg den lagstadgade grÀnsnivÄn 85dBA under en 8-timmars arbetsdag men generellt visades relativt höga ljudnivÄer. Ljud inne iklassrummet som egenljud, skrapljud frÄn bord och stolar samt elevernas prat utgjorde de mest störande bullerkÀllorna.

Innan jag skrev denna uppsats sÄ funderade jag vÀldigt lÀnge kring vad som lÀmpade sig bÀst och en hel del idéer kom upp. En av dessa idéer handlade om att undersöka elever med svÄrigheter i Àmnet matematik, exempelvis elever med invandrarbakgrund dvs. flersprÄkiga elever.Jag delade upp mina elever i tvÄ kategorier, elever med goda sprÄkkunskaper men mindre bra i matematik, respektive elever med goda matematiska kunskaper men dÀremot bristande sprÄkkunskaper, exempelvis sÄdana som nyligen fullföljt undervisningen i förberedelseklassen.Jag har intervjuat pedagoger och gjort olika enkÀtundersökningar Àven anvÀnt mig av teorier och tidigare forskningar som visar att sprÄket spelar en stor roll för elevens lÀrande..

Mitt arbete handlar om vad elever och lÀrare pÄ högstadiet anser Àr skönlitteraturens syfte och betydelse. Det jag ocksÄ vill veta Àr hur deras Äsikter stÀmmer överens med det som stÄr i styrdokument och litteratur. Med utgÄngspunkt i litteraturen har jag genomfört en undersökning pÄ en högstadieskola i fem klasser, tre Ättondeklasser och tvÄ niondeklasser, dÀr eleverna fick svara pÄ en enkÀt. Genusperspektivet finns med som en naturlig del i undersökningen. TvÄ lÀrare i svenska deltog ocksÄ genom att svara pÄ intervjufrÄgor.

Denna studie syftar till att belysa och analysera hur sex lÀrare i tvÄ skolor arbetar med de nyanlÀnda elevernas sprÄk- och kunskapsutveckling i förberedelseklasser. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer för att försöka fÄ fram lÀrarnas egna uppfattningar och hur de resonerar deras agerande och tolkningar över deras arbete nÀr det gÀller nyanlÀnda elevers sprÄk- och kunskapsutveckling. Resultatet visar att lÀrarna pÄ bÄda skolorna anser att nyanlÀnda elever bör börja sin skolgÄng i en förberedelseklass för att underlÀtta inlÀrningen av svenska sprÄket, samt anvÀnder lÀrarna samma arbetssÀtt för att frÀmja nyanlÀnda elevers sprÄk- och kunskapsutveckling. Vi kom fram till att lÀrarnas mÄlsÀttning Àr att nyanlÀnda elever ska lÀra sig grunderna i svenska sprÄket och att stÀrka elevernas tidigare kunskaper, för att kunna gÄ vidare till en ordinarieklass och fÄ en naturlig skolgÄng.

Att lÀroboken har en stark stÀllning i matematikundervisningen konstateras av forskare bÄde i Sverige och i andra lÀnder. Svenska skolmyndigheter anser att en av orsakerna till att svenska elever presterar allt sÀmre i internationella jÀmförelser, Àr att lÀrarna Àr för styrda av lÀroboken i matematikundervisningen. Syftet med denna studie var att undersöka hur nÄgra lÀrare uppfattade lÀrobokens roll i matematikundervisningen och hur de ville undervisa i matematik för att fÄ alla elever att nÄ mÄlen. SpeciallÀrarens roll var att fungera som handledare för arbetslaget. Studien genomfördes i ett arbetslag pÄ en skola i Mellansverige.

I den svenska skolan idag har ca 15 % av eleverna utlÀndsk bakgrund. Enligt Skolverketsstatistik sÄ klarar de utlÀndska eleverna sig sÀmre i de nationella proven i matematik Àn svenska elever. Syftet med studien Àr att se hur fyra elever med invandrarbakgrund klarar av problemlösning i en gruppdiskussion i matematik pÄ gymnasienivÄ. Eleverna i studien Àr allafödda i Sverige med invandrade förÀldrar.Den empiriska datan bestÄr av observation av en gruppdiskussion, nÀr eleverna löser ett matematiskt problem, samt efterföljande enskilda intervjuer. Observationen analyserades utifrÄn problemlösningsprocessens fyra ingÄende delar: FörstÄ, Planera, Genomföra och VÀrdera.

LÀrare i dagens svenska skola kommer att möta flera elever i behov av olika slags stöd. Densvenska skolan idag ska vÀlkomna alla elever och majoriteten ska fÄ gÄ i den skola som liggernÀrmast hemmet Àven om eleven Àr i behov av sÀrskilt stöd. Det gör att lÀraren behöverkunskaper om att möta elever med olika slags behov pÄ bÀsta sÀtt. Syftet med den hÀrundersökningen Àr att se vilka förutsÀttningar lÀrare har för att möta en hörselskadad elev som gÄri en klass med hörande klasskamrater. Undersökningen visar vilket stöd lÀraren fÄr före denhörselskadade eleven börjar i klassen och vilket stöd lÀraren fÄr nÀr eleven gÄr i klassen.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilken pÄverkan utomhuspedagogik som arbetssÀtt kan ha för att befÀsta kunskap vid den tidiga bokstavsinlÀrningen för elever i de tidiga skolÄren. Detta i utifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar; 1. Hur kan elever ta till sig bokstavsinlÀrning med hjÀlp av utomhuspedagogik som stimulerar flera olika sinnen för inlÀrning i en autentisk miljö? 2. Hur kan elever med hjÀlp av en lÀrande dialog ta till sig bokstavsinlÀrning vid lektioner i elevernas utomhusmiljö? Detta gjordes genom att via en förintervju undersöka elevernas förkunskaper.