Denna uppsats handlar om hur lÀrare resonerar om undervisning i klasser med flersprÄkiga elever och hur de resonerar kring flersprÄkighet samt hur de upplever samarbetet med modersmÄlslÀrarna. VÄrt syfte med denna studie har varit att komma lite nÀrmare pÄ undervisningen av flersprÄkiga elever och belysa detta ur ett lÀrarperspektiv.  För att kunna undersöka detta har vi intervjuat sex lÀrare i tre olika skolor. Samtliga lÀrare i vÄr undersökning ser flersprÄkighet som en resurs för sin undervisning och som en fördel för den enskilda eleven framförallt senare i yrkeslivet. FlersprÄkighet i skolan ses av lÀrarna som ett problem eftersom dessa elever ofta ligger lÄngt efter i utvecklingen av det svenska sprÄket. Trots de positiva stÀllningstagandena frÄn lÀrarnas sida om modersmÄlsundervisning, studiehandledning pÄ modersmÄl och svenska som andrasprÄksundervisning, framkommer det i vÄr studie att det ?typiska? Àr att vara ensprÄkigt eftersom studien visar att det rÄder dÄligt samarbete med modersmÄlslÀrare, brist pÄ kompetenta svenska som andrasprÄkslÀrare och obefintligt flersprÄkig undervisning..

För att eleverna i skolan ska tillgodogöra sig undervisningen Àr det viktigt att de har en god ordförstÄelse. All undervisning i skolan bygger pÄ sprÄket. SprÄket i skolan Àr för mÄnga elever ett annat sprÄk Àn det de möter pÄ sin fritid. SprÄket i skolan Àr skriftsprÄks baserat och mer abstrakt Àn det sprÄk eleverna möter i hemmet. Flertalet elever mÄste lÀra sig detta nya sprÄk, skolsprÄket, för att kunna tillgodogöra sig undervisningen.

I denna uppsats har tio uppsatser, som skrivits inom det nationella provet i svenska och svenska som andrasprĂ„k, analyserats bĂ„de kvantitativt och kvalitativt i syfte att se pĂ„ vilket sĂ€tt sprĂ„knivĂ„n skiljer sig. Fem uppsatser Ă€r skrivna av elever som följer lĂ€roplanen för svenska och fem av elever som följer lĂ€roplanen för svenska som andrasprĂ„k.   Hypotesen var att andrasprĂ„kselevers texter skulle utmĂ€rka sig genom att ha fĂ€rre bĂ„de framförstĂ€llda och efterstĂ€llda bestĂ€mningar och mindre komplexa nominalfraser. Dock var skillnaderna som framkom egentligen inte av kvantitativ art utan av kvalitativ. Även om avvikelserna var relativt fĂ„, förekom de och dĂ„ nĂ€stan uteslutande i andrasprĂ„kselevernas texter.

Syftet med min uppsats Àr att undersöka ifall det överhuvudtaget Àr rimligt att begÀra att en muslimsk elev ska integreras i den svenska skolan. Min uppsats Àr ur ett frÀmst muslimskt, men ocksÄ ur ett svenskt perspektiv. För att fÄ svar pÄ min frÄga har jag valt följande frÄgestÀllningar:- Hur skiljer sig ett muslimskt samhÀlle och muslimska normer frÄn det svenska samhÀllet?- Vilka ?problemomrÄden? finns för muslimska elever som gÄr i en svensk skola?- Hur ser det ut ute i skolorna? Existerar dessa problem i verkligheten?Min slutsats av min undersökning Àr att det inte Àr rimligt att begÀra att endast muslimska elever ska integreras i den svenska skolan. Det handlar snarare om att skapa större förstÄelse, bland elever överhuvudtaget, för varandra.

BAKGRUND: ModersmÄlsundervisning för flersprÄkiga elever organiseras efter ordinarie skoltid och intresset för Àmnet modersmÄl bland flersprÄkiga elever och förÀldrar sjunker enligt Skolverkets rapport (2002). Eftersom jag i min undervisning har mÄnga elever med utlÀndsk bakgrund blev jag naturligtvis nyfiken pÄ vad som kunde göras annorlunda för att se vad en eventuell förÀndring skulle medföra. Mot bakgrund av detta valde jag att organisera ett integreringsprojekt av Àmnet modersmÄl inom den ordinarie skoltiden under tvÄ veckor i tvÄ separata faser pÄ tvÄ olika skolor som har en stor andel flersprÄkiga elever.SYFTE: Syftet med studien var dÀrför att undersöka hur ett antal elever, pedagoger och skolledare reflekterar kring integreringsprojektet.METOD: För att fÄ frÄgestÀllningar besvarade valdes aktionsforskning med kvalitativa intervjuer som ansats. Intervjuerna bandades, för att sedan skrivas ut och analyseras.RESULTAT: Enligt elevers, pedagogers och skolledningens uttalanden var det hÀr projektet ett intressant arbetssÀtt att arbeta pÄ modersmÄlet Àven för övriga Àmnen. Enligt respondenterna fick eleverna bÀttre samarbete Àn annars.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vilka tankar elever och deras lÀrare har kring lÀsförstÄelse och lÀsförstÄelsestrategier. Vi vill undersöka om eleverna har strategier och vilka dessa Àr och om det Àr samma i svenskÀmnet som i matematikÀmnet. Dessutom vill vi undersöka vilka lÀsförstÄelsestrategier som de tror gynnar elever i svÄrigheter. Undersökningsmetoden Àr kvalitativ och vi anvÀnder oss av semistrukturerade intervjuer med elever i skolÄr sex och fokusgruppsintervju med lÀrare. Resultatet visar att elever uttrycker fÄ tankar om vad lÀsförstÄelse Àr och vi kan skönja att uppfattningar Àr begrÀnsade till frÀmst enskilda skolÀmnen.

Syftet med detta examensarbete Àr att ta reda pÄ hur klasslÀrare undervisar elever som har svenska som andrasprÄk för att de ska kunna uppnÄ mÄlen i kursplanen. I denna undersökning har jag intervjuat sex pedagoger frÄn tvÄ olika skolor. Det hÀr Àmnet anser jag Àr relevant dÄ vi lever i ett mÄngkulturellt samhÀlle, vilket gör att jag med stor sannolikhet kommer att möta barn som har svenska som andrasprÄk i min undervisning. Studien visar att pedagogerna för det mesta anvÀnder sig av konkret material samt att de gÀrna anvÀnder sig av diskussioner i klassrummet. De pÄtalar ocksÄ att det finns fördelar med att ha flersprÄkiga elever i undervisningen, bland annat ger det dem en större utmaning och dessutom kan eleverna fÄ ta del av varandras kulturer och traditioner.

Elever med annat modersmÄl Àn svenska har generellt sett sÀmre studieresultat Àn elever med svenska som modersmÄl. Detta fÄr med jÀmna mellanrum stor uppmÀrksamhet i media och i den allmÀnna samhÀllsdebatten. Ofta utgÄr man frÄn förestÀllningen att dessa elever saknar kunskaper i det svenska sprÄket pÄ grund av för lite eller för dÄlig svenskundervisning. Svensk och internationell forskning visar att ett starkt och vÀl utvecklat modersmÄl stÄr i direkt relation till hur vÀl man lyckas lÀra sig ett andrasprÄk. Detta förutsÀtter dock att skolan och det omgivande samhÀllet intar en positiv hÄllning till minoritetssprÄken och arbetar för ett jÀmlikt och demokratiskt sÀtt att se pÄ flersprÄkighet.

Syftet med denna studie Ă€r att redogöra för forskning kring muntlig kommunikation i matematik. Studien syftar till att se över vilka arbetssĂ€tt elever möter nĂ€r muntlig kommunikation i matematik Ă€r i fokus, samt lĂ€rares val av matematiskt sprĂ„k vid matematikundervisning. Syftet Ă€r dessutom att ta reda pĂ„ vilken betydelse muntlig kommunikation i matematik har för kunskapsutvecklingen hos elever, bland annat för elever med dyslexi och elever med annat modersmĂ„l Ă€n svenska. I denna studie beskrivs muntlig kommunikation i matematik, arbetssĂ€tt, matematiskt sprĂ„k samt kunskapsutvecklingen hos elever, utifrĂ„n existerande forskning, föregĂ„ende lĂ€roplan samt nuvarande lĂ€roplan. Resultatet visar att utomhusmatematik Ă€r ett lĂ€mpligt arbetssĂ€tt för att elever ska kunna utveckla matematisk kommunikation. Även laborativ matematik har visat sig vara ett arbetssĂ€tt som bidrar till grupparbete och muntlig kommunikation. Elevers logiska tĂ€nkande utvecklas i samband med muntlig kommunikation i matematik och eleverna fĂ„r möjlighet att utveckla förmĂ„gor som lyfts fram i Lgr11.

Studien inriktar sig pÄ vilken roll modersmÄlsundervisningen har i andrasprÄksutvecklingen och tydliggör Àven om huruvida ett samarbete mellan Àmnet svenska som andrasprÄk och modersmÄlsundervisningen samt den övriga undervisningen Àr möjlig. En kvalitativ undersökning har genomförts med syftet att belysa sprÄkutvecklingen hos elever med svenska som andrasprÄk. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med lÀrare som undervisar i svenska som andrasprÄk. Valet av denna metod gjordes med anledning att fÄ möjligheten att lyfta lÀrarnas egna Äsikter och erfarenheter. Intervjuerna resulterade bland annat i beskrivningar av arbetssÀtt och pÄ vilket sÀtt modersmÄlet anvÀnds i undervisningen i svenska som andrasprÄk.

Obligatoriska nationella prov för Ärskurs 6 Àr en policyförÀndring för den svenska skolan som togs genom ett regeringsbeslut 2008. Detta har medfört effekter för elever och lÀrare att hantera och förhÄlla sig till. Syftet med denna studie Àr att ta del av nÄgra elevers erfarenheter i samband med de nationella proven i svenska och svenska som andrasprÄk för Ärskurs 6. Samtliga elever som deltagit i studien har extra anpassningar eller sÀrskilt stöd i svenska för att fÄ förutsÀttningar att nÄ kunskapskraven.I studien har fyra elever frÄn tvÄ olika skolor intervjuats. Jag har anvÀnt mig av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer som utförts enligt en intervjuguide.

Det hÀr arbetet handlar om hur elever grupperas inom Àmnet svenska som andrasprÄk. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur elever med annat modersmÄl Àn svenska indelas i grupper och klasser. Kvalitativa intervjuer med rektor, lÀrare och elev pÄ en högstadie- respektive en gymnasieskola har ringat in arbetet mot syftet. Studien utgÄr ifrÄn det sociokulturella perspektivet dÀr huvudtesen Àr att individen lÀr av och med sin omgivning. Det visar sig i studien att det saknas tydliga direktiv kommunen och rektor inte alltid engagerar sig i sva-undervisningen.

Syftet med studien Àr att analysera hur nyanlÀnda elever integreras i den svenska skolan och att undersöka vilka arbetsformer lÀrare i förberedelseklass, och lÀrare som arbetar med svenska som andrasprÄk anvÀnder sig av i utbildningen av nyanlÀnda elever. Kvalitativa intervjuer genomfördes med fem lÀrare pÄ tre skolor i tvÄ olika kommuner i södra Sverige. Under intervjuerna lÄg fokus pÄ vilka arbetssÀtt lÀrare anvÀnder sig av, gÀllande tvÄ viktiga komponenter i integrationsarbetet: mottagningen och undervisningen. Eftersom undersökningsgruppen Àr relativt liten sÄ ger det enbart en insikt i hur arbetet kan se ut, men dÄ likheterna Àr uppenbara sÄ antyder det att samma arbetssÀtt förekommer pÄ andra skolor. Resultaten visar att mottagningen sköttes pÄ liknande sÀtt pÄ alla undersökta skolor, det vill sÀga, deltagande vid första mötet med eleven var det samma, och kartlÀggningen pÄbörjades omgÄende.

Syftet Àr att undersöka hur fyra lÀrare arbetar med lÀs- och skrivtillÀgnandet i svenska ur ett andrasprÄksperspektiv i en förstaklass. Jag vill ocksÄ undersöka om lÀrarnas förestÀllningar kring den egna undervisningen levandegörs under lektionerna. Mina frÄgestÀllningar var följande: ? Vilka likheter och skillnader kan man finna i lÀrarnas arbete med lÀs- och skrivutvecklingen? ? Hur sÀger sig lÀrarna arbeta och hur arbetar de i praktiken? För att besvara mina frÄgestÀllningar anvÀnde jag mig av intervjuer och observationer. Jag intervjuade samtliga fyra lÀrare som arbetade pÄ tre olika skolor och jag observerade alla lÀrarna, tvÄ av lÀrarna observerade jag vid tvÄ tillfÀllen och tvÄ av lÀrarna observerade jag vid varsitt tillfÀlle.

Uppsatsen handlar om hur samhÀllslÀrare arbetar med att bemöta de svÄrigheter som finns i samband med undervisning pÄ gymnasiet, i klasser dÀr ett fÄtal elever som har svenska som andrasprÄk ingÄr. Studien riktar sig sÀrskilt in pÄ undervisning andrasprÄkselever som integrerats i svensk grundskola under högstadiet. Undersökningen baseras pÄ kvalitativa intervjuer med tre samhÀllslÀrare, verksamma inom samma gymnasieförbund. FrÄgestÀllningarna riktar sig in mot vilken kompetens lÀraren har, vilket stöd som finns i organisationen, samt lÀrarens planering och genomförande av undervisningen. Resultatet av studien visar att de deltagande samhÀllslÀrarna, trots att de arbetar inom samma gymnasieförbund, jobbar under olika förutsÀttningar.