Syftet med detta arbete har varit att belysa hur nÄgra lÀrare upplever vikten avmodersmÄlsundervisning. Jag ville Àven undersöka hur personalen pÄ skolan arbetar för attfrÀmja lÀrandet hos elever med ett annat modersmÄl Àn svenska i Är 1 och Är 3.För att ta reda pÄ detta har jag valt att anvÀnda mig av intervjuer och för att komplettera dessahar jag Àven valt att göra observationer. Min undersökning blev kvalitativ eftersom jag ville tareda pÄ hur intervjupersonerna uppfattar att de stöttar elever med ett annat modersmÄl Ànsvenska.Genom denna studie har jag fÄtt reda pÄ att man pÄ den undersökta skolan anvÀnder sig avnÄgonting som kallas för studieverkstad. Studieverkstadens syfte Àr att med hjÀlp av elevernasmodersmÄl och det svenska sprÄket fÄ barnen att enklare uppfatta det som sÀgs och görs i detordinarie klassrummet..

Studiens syfte Àr att analysera i vilken mÄn flersprÄkiga elevernas sprÄkutveckling uppmÀrksammas av ÀmneslÀrare i samhÀllskunskap pÄ Mariagymnasiet. Med intervjuer samt observationer som valda metoder har tre samhÀllskunskapslÀrares undervisning fÄtt stÄ i fokus i denna kvalitativa studie. Undersökningen Àr utförd pÄ en gymnasieskola i södra Sverige och lÀrarna undervisar i klasser pÄ samhÀllsprogrammet dÀr elever som lÀser svenska och svenska som andrasprÄk integreras. Materialet har analyserats och diskuterats med hjÀlp av litteratur som pÄ ett eller annat vis utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet. Resultaten av observationsanteckningar samt intervjuinspelningarna pekar pÄ att lÀrarna trots att de undervisar elever pÄ deras andrasprÄk, Àr omedvetna om hur man arbetar sprÄkutvecklande utifrÄn sociokulturell forskning och i liten grad har uppmÀrksammat flersprÄkiga elevernas sprÄkutveckling.

Under kursen SKK (SprÄk, kultur och kommunikation vid UmeÄ Universitet) gjorde vi ett filmreportage utifrÄn en artikelserie i en lokal tidning i norra Sverige. Artiklarna belyste segregeringen av utlÀndska elever i den svenska skolan som skett i en mindre inlandskommun i Sverige. Vi vill med denna studie belysa problematik och möjligheter i möten mellan kulturer i skolan. De sociala skillnader i samhÀllet som bidrar till segregation mellan svenska elever och elever med invandrarbakgrund i den svenska skolan Àr mÄnga. Kulturella skillnader sÄsom religion och levnadssÀtt kan bidra till segregation men Àven de bristfÀlliga kunskaperna i det svenska sprÄket hos vissa elever med utlÀndsk bakgrund kan vara en bidragande faktor.

Uppsatsen har för avsikt att undersöka huruvida elevers historiemedvetande ökar i samband med ett autentiskt besök av en överlevare frĂ„n förintelsen. Till vĂ„r hjĂ€lp har vi brev skrivna av elever som lyssnat pĂ„ överlevaren Ilona Enqvist som tillbringade sitt tolfte Ă„r i livet i tvĂ„ olika lĂ€ger, RavensbrĂŒck och Bergen-Belsen tillsammans med sin mamma och tvĂ„ syskon. NĂ€r Ilona avled hösten 2010 sĂ„ efterlĂ€mnade hon över 4000 brev som donerades till LinnĂ©universitetet och hĂ„lls i förvar av Svenska Emigrantinstitutet i VĂ€xjö. Breven Ă€r skrivna av högstadieelever runt om i Kronobergs lĂ€n och blottar de innersta kĂ€nslor som tar sig i uttryck efter att ha lyssnat pĂ„ Ilonas förelĂ€sning. Det Ă€r utifrĂ„n dessa brev, Ilona Enqvists berĂ€ttelse och vĂ„ra intervjuer med lĂ€rare och elever som vi vill undersöka huruvida elevers historiemedvetande har ökat..

Uppsatsens syfte Àr att undersöka vilka gymnasieelever med tvÄ utlandsfödda förÀldrar pÄ nationella program som lÀser Svenska som andrasprÄk (SVA) och vilka som lÀser Svenska (SVE) och vad i elevernas bakgrund och skolgÄng som spelar roll för deras val av Àmne. Vad eleverna anser om skolÀmnet SVA utreds ocksÄ kort. Uppsatsen utgÄr frÄn en kvantitativ studie i form av en enkÀtundersökning genomförd med 53 elever pÄ en medelstor gymnasieskola. Resultatet visar att elevgruppen Àr mycket heterogen nÀr det t ex gÀller sprÄklig bakgrund och vistelsetid i Sverige. De elever som lÀser SVA har till största delen kommit till Sverige under högstadietiden eller senare medan de flesta av de som lÀser SVE Àr födda i Sverige eller har en lÄng vistelsetid i landet.

Internationella studier visar att elever i alla stadier har stora brister i evolutionskunskap ochhar svÄrigheter att lÀra sig evolution. Denna uppsats ger en översikt överevolutionsundervisningen i den svenska skolan och försöker klarlÀgga varför evolution Àr sÄsvÄrt att förstÄ och lÀra ut.Styrdokumenten för den svenska skolan betonar inte övergripande evolutionskunskaper,och i de flesta lÀroböcker har evolution litet utrymme. Svenska elevers kunskaper i evolutionÀr svaga, och Àven mÄnga svenska biologilÀrare verkar ha bristande förstÄelse.Evolutionsprocessen Àr svÄr att förstÄ, den krÀver ett helt annat tÀnkande ÀnvardagstÀnkandet. De flesta elever tillÀmpar vardagstÀnkande i sina förklaringar av evolution,och har dÀrmed ingen verklig förstÄelse av processen. Denna insikt mÄste finnas med iutformningen av evolutionsundervisningen, och lÀraren mÄste fÄ eleverna att tÀnka pÄ ett nyttsÀtt för att de verkligen skall förstÄ evolution..

PÄ skolor idag Àr det inte ovanligt, i vÄrt mÄngkulturella samhÀlle, att det i klasserna finns nÄgon elev med annat modersmÄl Àn svenska. Eftersom sprÄket spelar en avgörande roll för individen att kunna delta socialt med andra och att klara av sin skolgÄng, krÀvs det av pedagogerna att de har kunskap om hur de pÄ bÀsta sÀtt kan hjÀlpa eleven med dess sprÄkutveckling. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur pedagoger frÄn fyra olika skolor anvÀnder sig av skönlitteraturen som medel för elevernas sprÄkutveckling. Resultatet bygger pÄ litteraturgenomgÄng och enkÀter som besvarats av pedagogerna pÄ skolorna. Genom vÄr undersökning har det framkommit att en stark grund i modersmÄlet spelar stor roll för sprÄkets utveckling hos eleven som har svenska som andrasprÄk.

Denna uppsats handlar om elever som spelar ett instrument generellt har lÀttare för matematik, Àn de elever som inte spelar nÄgot instrument. Den försöker ocksÄ ta reda pÄ om det Àr nÄgon skillnad pÄ de elever som spelar efter noter och de som inte spelar efter noter.Metoden jag anvÀnt Àr att jag har lÄtit 180 elever i Ärskurs 1 pÄ gymnasiet kryssa i vilket slutbetyg frÄn Ärskurs nio de fÄtt i matematik, svenska och engelska. 59 av dessa elever lÀser pÄ ett studieförberedande program och 121 elever lÀser pÄ ett yrkesförberedande program, vilket ungefÀr motsvarar den procentuella fördelningen totalt i Uppsala. De har ocksÄ fÄtt ange om de spelar nÄgot instrument och i sÄ fall Àven hur lÀnge de spelat samt om de spelar efter noter.Resultatet visar att betygen Àr betydligt högre för de elever som spelar ett instrument efter noter Àn vad det Àr för sÄvÀl de elever som spelar ett instrument utan att lÀsa noter samt för de elever som inte alls spelar nÄgot instrument. Det visar ocksÄ att i den hÀr undersökningen blir betygen bÀttre ju lÀngre eleven spelat sitt instrument, samt att den ökningen Àr större för tjejerna Àn för killarna.

SammandragHuvudsyftet med denna studie Àr att undersöka lÀrares och flersprÄkiga elevers attityder till flersprÄkighet. Studien gÄr ut pÄ att jÀmföra unga och vuxna flersprÄkiga elever och lÀrare vid tvÄ olika skolformer i den svenska skolan. Undersökningen bestÄr av intervjuer med lÀrare och elever. Studien omfattar fyra elever och en lÀrare frÄn grundskolans senare Är och fyra elever och en lÀrare frÄn den kommunala vuxenutbildningen.VÄr undersökning visar pÄ att det inte Àr nÄgra större skillnader mellan attityderna hos elever i grundskolans senare Är och hos elever i den kommunala vuxenutbildningen. Attityderna skiljer sig inte heller mellan de olika lÀrarna..

Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur det sÀrskilda lÀs-, uttals- och skrivstöd fungerar som elever fÄr i en sÀrskild studioverksamhet pÄ en sfi-skola och vad jag som sfilÀrare kan tÀnka pÄ för att stödja eleverna sÄ att de nÄr mÄlen. I samband med detta har jag Àven studerat och jÀmfört de fyra elevernas texter i tal och skrift samt deras tankar kring att ha "en bra svenska", sjÀlvförtroende och om acceptans i det svenska samhÀllet.Studien som Àr en utvÀrdering av en sÀrskild stödundervisning för elever pÄ en sfi-skola i Sverige visar med hjÀlp av tester och intervjuer att verksamheten Àr ett vÀrdefullt komplement till den ordinarie verksamheten. De fyra intervjuade eleverna menar att man lÀr sig snabbare i "studion"och fÄr mer individuell tid Àn i den ordinarie undervisningen. NÄgra fonemtest visar att de fyra eleverna nÀstan halverat sina fel vid det andra testet, medan fyra andra elever, som aldrig har fÄtt sÀrskilt stöd, endast gör en minskning med nio av totalt 90 fel. Eleverna, som har fÄtt stöd, börjar lÀra sig de svenska sprÄkljuden i tal och skrift men de gör fortfarande mÄnga fel.

InterdisciplinĂ€rt arbete, SIS133 15 hpÄmne: Svenska som andrasprĂ„kTermin: VT 2015Handledare: Sofia Tingsell.

Det hÀr arbetet handlar om i vilken omfattning eller hur ofta tolk anvÀnds vid utvecklingssamtal och skrivande av individuell utvecklingsplan (IUP) samt om det har nÄgon betydelse för elever med svenska som andrasprÄks resultat i skolan. FörÀldrars delaktighet i sina barns skola Àr en viktig faktor för att stÀrka eleverna i deras studieresultat. Skolan ska verka för likvÀrdighet i skolan och dÀrför Àr det viktigt att förÀldrar som inte behÀrskar svenska ska ha samma förutsÀttningar att hjÀlpa sina barn som förÀldrar till barn med svenska som modersmÄl. EnkÀtstudien skickades ut till sex olika skolor i olika delar av landet. NÄgra skolor hade mÄnga elever med svenska som andrasprÄk, andra hade nÄgra fÄ.

Denna studie handlar om vilken handlingsberedskap skolor pÄlandsbygden har vad det gÀller mottagande av elever med annan sprÄkbakgrundÀn svenska.FrÄgestÀllningarna Àr:Vilka krav stÀllspÄ de delaktiga rektorerna ochlÀrarna? ochhur har skolans mottagande av ickesvensktalande elever arrangerats?För att besvara dessafrÄgoranvÀndsen kvalitativ metod. StudiengörspÄ tvÄ olika skolori samma kommundÀr en lÀrare och en rektor pÄ vardera skolanintervjuas. Resultatet i studien visar attdet inte finns nÄgra lokala riktlinjer ikommunen för nyanlÀnda eleverutan enbart dokument som högre instanserhar utformat. Bristen pÄ lokala riktlinjer medför en vag stödstruktur förlÀrarna och kraven som stÀlls blir pÄ sÄ vis otydliga.

Partikelverb Àr semantiskt och syntaktiskt komplexa och Àr nÄgot andrasprÄksinlÀrare lÀrsig behÀrska sent i andrasprÄksutvecklingen. Syftet med studien Àr att undersöka hur oftaelever som lÀser svenska som andrasprÄk pÄ gymnasiet anvÀnder partikelverb i skrivenproduktion i jÀmförelse med elever som lÀser svenska. Analysmetoden bygger pÄ ett antal kriterier som utarbetats med stöd frÄn tidigare forskning. Materialet för studien utgörs av 12 elevtexter som hÀmtats ur det nationella provet frÄn 2012 i svenska 1 och svenska som andrasprÄk 1 pÄ gymnasiet. Resultatet visade inga stora skillnader mellan informantgrupperna, vilket inte överensstÀmmer med tidigare forskning.

En undersökning utförd av OECD (Organization for Economic Co-Operation and Development) visar att skolresultaten bland de svenska 15-Ă„ringarna sjunker drastiskt och att inget annat av de deltagande lĂ€ndernas resultat sjunkit lika mycket under lika lĂ„ng tid. Denna studie Ă€r en stickprovsundersökning som behandlar hur Ă€mnesuppfattningen inom Ă€mnesomrĂ„det Svenska skiljer sig mellan lĂ€rare och dess respektive elever. Urvalet bestĂ„r av tre gymnasieklasser i Årskurs 2 som studerar olika studieförberedande program pĂ„ tre olika gymnasieskolor i en medelstor svensk kommun. Studien gĂ„r ut pĂ„ att pĂ„visa hur en gemensam överensstĂ€mmande Ă€mnesuppfattning mellan bĂ„da parterna pĂ„verkar möjligheten till jĂ€mstĂ€llda och rĂ€ttvisa resultat.Studiens resultat och analys visar pĂ„ att lĂ€rare och elever inte nödvĂ€ndigtvis inte delar en gemensam Ă€mnesuppfattning dĂ€r lĂ€rare av tradition ser Ă€mnet som ett litteraturhistoriskt bildningsĂ€mne. I kontrast till detta ser man att eleverna istĂ€llet ser Ă€mnet som ett praktiskt fĂ€rdighetsĂ€mne dĂ„ de efterfrĂ„gar praktisk nytta av Ă€mnesinnehĂ„llet..