olikaverktygkanunderlättaimplementeringenavettaffärssystem(enterpriceresourceplanning-­?systems).Genomattappliceraenhetlighetsramverket(comonality-­?frameworkforIT-­?enabledchange)påfallstudienundersökervimedhjälpavbegreppetgränsobjekt(boundaryobjects)hursådanaverktygkanspelaenviktigrollförenlyckadimplementering.RättanpassadegränsobjektkanbidratillattskapaenförståelseförnyIT,samtintresseförattanvändaden.Efterendiskussionomdeempiriskafyndenpresenterarvirådtillpraktikerpåområdetochföreslårblandannatattverktygmedettvisuelltgränssnittärfördelaktigaimångasituationer.UppsatsensbidragtillforskningenbestårienutvecklingavenhetlighetsramverketgenomattvivisarpåhurgränsobjektpåverkardedimensionersomenligtramverketmåstegeshänsynvidenIT-­?organisationsförändring..

   Syftet med studien är att undersöka hur ett antal lärare i årskurs 1 till 6 arbetar med språkutveckling och synliggörande av olika kulturer hos elever med svenska som andraspråk. Studien baseras på åtta intervjuer som genomfördes på två skolor i mellersta Sverige. Av dessa skolor har den ena ett stort antal elever med svenska som andraspråk och annan kulturell bakgrund, medan den andra skolan har färre. Skolorna kommer även att jämföras för att se likheter och skillnader. Resultatet i studien visar att medvetenheten för att främja språkutvecklingen hos elever med svenska som andraspråk är större bland lärarna på den mångkulturella skolan.

Denna studie undersöker brister i ordförståelsen i ämnet historia hos elever med svenska somandraspråk. Forskningsfrågorna är:Vilka ord tycker eleverna, både elever med svenska som andraspråk och elevermed svenska som modersmål, är svåra i historieboken?Vilka ord tror lärarna att eleverna har svårt med?Hur korrelerar lärarnas uppfattningar med elevernas?Sjutton elever med svenska som andraspråk läste två textutdrag ur två läromedel i historia A.De markerade ord som de inte förstod. För undersökningen valdes text 2 ut. För att ta reda påhur lärare tänkte om vilka ord som var svåra i ämnet historia fick dessutom fyra läraremarkera vilka ord de trodde att eleverna hade svårt att förstå.

Syftet med denna undersökning är att studera gymnasieelevers attityd till ämnena svenska och svenska som andraspråk. Om dessa elever tycker att ämnena är jämlika studeras också. Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkät där eleverna besvarade frågor om attityd och inställning till påståenden som berörde de båda ämnena. Studies resultat visar att eleverna har en relativt positiv attityd till det egna ämnet, trots att många av eleverna vill se ett gemensamt svenskämne för alla elever oavsett modersmål. Vidare speglar resultatet att majoriteten av informanterna inte anser ämnena svenska och svenska som andraspråk vara jämlika..

Examensarbetet utgår från fyra pedagoger i skolår 5 och deras sammanlagt 74 elever för att ge en bild av hur pedagoger ser på undervisningen i svenska som andraspråk samt undervisningen av andraspråkselever.Enkätundersökningarna jämförs med skolverkets kursplan för svenska som andraspråk, Läroplanen (Lp0 94) och övrig forskning kring ämnet.De medverkande pedagogerna visar på en medvetenhet kring andraspråksinlärning och olika faktorer, däribland modersmålsundervisningen, som påverkar denna. Undersökningen ger även indikationer på att pedagoger har en syn på undervisningen i svenska som andraspråk som ett ämne som kräver mer arbete i sin helhet och på individuell nivå med varje elev..

Resultaten från de nationella proven i matematik från vårterminen 2012 visar att elever som har ett annat språk än svenska som modersmål har svårare att nå de krav som ställs för att eleverna ska uppnå betyget godkänt i matematik än de elever som har svenska som modersmål. Bland elever med utländsk bakgrund finns en högre procentuell andel ? oavsett kön ? som inte uppnått kraven. Det gäller alla fyra delproven i matematik (Skolverket, 2012b).Studiens övergripande syfte är att se om och hur matematiklärare anpassar sin undervisning med fokus på nyanlända elever. Undersökningen ser även till vilka metoder matematikläraren använder i sin undervisning för att förstärka förståelsen i ämnet, och hur lärarna planerar sin undervisning med fokus på nyanlända elever.

Svenska som andraspråk är ett relativt sett nytt skolämne som tillkom vid mitten av 1990-talet. Tanken var att ämnet skulle ge skolelever med utländsk bakgrund det särskilda stöd och inlärningspedagogik som dessa elever förväntades behöva för att lära sig svenska och för att förstå och integreras i det svenska samhället. Den här uppsatsens primära uppgift har varit att undersöka och diskutera hur de elever som får sig svenska som andraspråk tilldelat, i grundskolans senare år, väljs ut och om elev och målsman har något inflytande. En sekundär frågeställning har varit att undersöka vad lärare och skolledarna tror om svenska som andraspråks framtid som skolämne. Den här uppsatsen har visat att det råder en godtycklighet i urvalsförfarandet och att det sker på olika sätt på olika skolor och i olika kommuner. Den har även visat att målsman och elev hade varierande grad av inflytande över urvalsförfarandet. 6 av 10 intervjuade trodde att undervisningen skulle komma att integreras med övrig undervisning. Uppsatsens mest intressanta iakttagelse var att nästan alla intervjuade nämnde särskiljandet av elever som ett dilemma oavsett vad de trodde om skolämnets utveckling..

I denna fallstudie skildras de erfarenheter några flerspråkiga elever gjort i samband med flytten till Sverige och mötet med den svenska skolan. Eleverna har gemensamt att de idag har en flerspråkighet med dels svenska och dels ett språk som undervisas inom moderna språk i skolan, i det här fallet tyska och spanska. Arbetets kärna har varit att visa att dessa elever, trots att de är berättigade till och vill ha sådan, inte kan erbjudas modersmålsundervisning samt vilka konsekvenser detta får för såväl eleverna själva men även för språklärarna på skolan. I fallstudien undersöks hur lärarna uppfattar sitt uppdrag att stödja eleverna i deras språkutveckling och vilka rutiner som finns på skolan. I resultatet har framkommit att lärarna tar ett stort ansvar för att elevernas behov skall tillgodoses, utifrån elevernas individuella förutsättningar.

I denna fallstudie skildras de erfarenheter några flerspråkiga elever gjort i samband med flytten till Sverige och mötet med den svenska skolan. Eleverna har gemensamt att de idag har en flerspråkighet med dels svenska och dels ett språk som undervisas inom moderna språk i skolan, i det här fallet tyska och spanska. Arbetets kärna har varit att visa att dessa elever, trots att de är berättigade till och vill ha sådan, inte kan erbjudas modersmålsundervisning samt vilka konsekvenser detta får för såväl eleverna själva men även för språklärarna på skolan. I fallstudien undersöks hur lärarna uppfattar sitt uppdrag att stödja eleverna i deras språkutveckling och vilka rutiner som finns på skolan. I resultatet har framkommit att lärarna tar ett stort ansvar för att elevernas behov skall tillgodoses, utifrån elevernas individuella förutsättningar.

Syftet med studien var dels att undersöka vad som motiverar elever med svenska och bosniska som förstaspråk att välja tyska som språkval i grundskolan, dels att ta reda på om dessa elever har olika lätt att lära sig grundläggande strukturer i tysk grammatik beroende på deras språkbakgrund. Insamlingen av det empiriska materialet har gjorts med både kvalitativa och kvantitativa metoder, närmare bestämt intervjuer, enkäter och två test. Urvalet av elever byggde på enkäter. I studien ingick 12 elever, 8 med bosniska som förstaspråk och 4 med svenska som förstaspråk. Eleverna delades in i tre olika grupper om fyra elever: en grupp med svenska elever, en grupp med bosniska elever som valt att inte delta i modersmålsundervisning samt en grupp med bosniska elever som deltar i modersmålsundervisning.

Skilda meningar råder om modersmålets roll i undervisningen. Syftet med studien var dels att undersöka hur elever använder modersmålet (bosniska) respektive svenska språket vid matematiska problemlösningar samt i vilken utsträckning modersmålet används i matematikundervisningen. Undersökningen var kvalitativ och metoderna som användes var observationer samt intervjuer av ett antal elever. Resultatet visade att de flesta eleverna har ett utvecklat vardagsspråk men saknar matematiska begrepp på båda språken..

Underso?kningen beskriver hur fem la?rare va?ljer att arbeta med att sta?rka det svenska spra?ket hos elever som har svenska som andra spra?k samt vilken syn de har pa? tva?spra?kiga elever. Detta va?ckte ett intresse hos oss da? vi sja?lva har en annan kulturell bakgrund samt a?r tva?spra?kiga. Dessutom lever vi i ett ma?ngkulturellt samha?lle da?r skolorna besta?r av elever fra?n olika kulturella bakgrunder.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur vuxna elever som studerar svenska som andraspråk resonerar kring sina inlärningsstrategier. Studien genomfördes med kvalitativ ansats och datainsamlingsmetod var semistrukturerade intervjuer. Inom denna studie intervjuades sex vuxna elever, som planerar att påbörja sina studier på högskolor. Resultaten i denna studie visade att vuxna elever använde eller uttryckte sammanlagd fyrtio av sextiotvå inlärningsstrategier som är utarbetade av Oxford, forskare inom språkvetenskap. Minnesstrategier, affektiva strategier och sociala strategier kunde kartläggas i större utsträckning än kognitiva strategier, kompensationsstrategier och metakognitiva strategier.

I denna uppsats kommer vi att med utgångspunkt i ett mångkulturellt samhälle lägga vikten på hur elever och barn utan det svenska språket integreras och inkluderas i förskolan och grundskolan. För att tydliggöra arbetet kommer vi att fokusera på det sociokulturella perspektivet. Vi kommer att undersöka hur lärare och skolledare använder sig av, och deras syn på integreringen och inkluderingen av nyanlända elever i förskolan och grundskolan. Med hjälp av kvalitativa intervjuer vill vi belysa och undersöka hur skolledare och lärare förhåller sig till integreringen och inkluderingen av elever med ett annat modersmål. Sammanfattnings-vis pekar resultatet på att det finns många vägar till en bra integration och inkludering av barn och elever i förskola och skola.

Syftet med detta examensarbete var att genom en fallstudie undersöka hur två olika skolor anpassar organisation och undervisning, utifrån andraspråkselevers särskilda behov. Forskningsbakgrunden lyfter fram för undersökningen centrala tankar inom andraspråksteorier, synen på språkundervisning genom tiderna samt organisationen av undervisningen idag. Syftet var att belysa skolors arbetssätt vad gäller under­visning av andraspråkselever och jämföra det med den forskningsbakgrund vi har tagit del av.     För att ta reda på detta använde vi oss av kvalitativa metoder. Inledningsvis genomfördes observationer av klassrums­undervisning, vilket följdes av intervjuer av berörda klasslärare samt enkätintervjuer med lärare i svenska som andraspråk.   Det vi kunde konstatera var att en grundläggande lärarutbildning, med fortsatt kompetens­utbildning i svenska som andraspråk, är en förutsättning för att skapa ett undervisningsklimat som gynnar elever med annat modersmål än svenska. Dessutom hade skolans policy för hur under­visningen bör bedrivas samt inställning till dessa elever avgörande betydelse.