Lindqvist, Barbro. (2007). Pedagogik i de tidiga skolÄren för elever med annat modersmÄl. (Educational Interventions for Bilingual Children in Primary School). Skolutveckling och Ledarskap, specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med denna kvalitativa studie var att studera de pedagogiska insatser som gavs till elever med annat modersmÄl i de tidiga skolÄren.

Masteruppsats, SVA240, 30 hpÄmne: Svenska som andrasprĂ„kTermin: Vt-2015Handledare: Anna LyngfeltExaminator: Benjamin Lyngfelt.

Upp till 15 % (Statistiska centralbyrÄn, 2005) av barnen i Sverige har en utlÀndsk bakgrund. Detta innebÀr bl. a. att andelen elever med en annan sprÄklig och kulturell bakgrund kommer att öka. Det Àr dÀrför angelÀget att lÀrare utvecklar en kompetens att undervisa barn och ungdomar som har ett annat modersmÄl Àn svenska.I detta arbete kommer jag att fokusera pÄ att göra en genomgÄng av litteratur som innefattar matematikundervisningen med fokus pÄ andrasprÄkselever.

En undersökning utförd av OECD (Organization for Economic Co-Operation and Development) visar att skolresultaten bland de svenska 15-Ă„ringarna sjunker drastiskt och att inget annat av de deltagande lĂ€ndernas resultat sjunkit lika mycket under lika lĂ„ng tid. Denna studie Ă€r en stickprovsundersökning som behandlar hur Ă€mnesuppfattningen inom Ă€mnesomrĂ„det Svenska skiljer sig mellan lĂ€rare och dess respektive elever. Urvalet bestĂ„r av tre gymnasieklasser i Årskurs 2 som studerar olika studieförberedande program pĂ„ tre olika gymnasieskolor i en medelstor svensk kommun. Studien gĂ„r ut pĂ„ att pĂ„visa hur en gemensam överensstĂ€mmande Ă€mnesuppfattning mellan bĂ„da parterna pĂ„verkar möjligheten till jĂ€mstĂ€llda och rĂ€ttvisa resultat.Studiens resultat och analys visar pĂ„ att lĂ€rare och elever inte nödvĂ€ndigtvis inte delar en gemensam Ă€mnesuppfattning dĂ€r lĂ€rare av tradition ser Ă€mnet som ett litteraturhistoriskt bildningsĂ€mne. I kontrast till detta ser man att eleverna istĂ€llet ser Ă€mnet som ett praktiskt fĂ€rdighetsĂ€mne dĂ„ de efterfrĂ„gar praktisk nytta av Ă€mnesinnehĂ„llet..

För att integreras i samhÀllet och för att kunna ta del av medborgerliga rÀttigheter krÀvs goda sprÄkkunskaper. Goda sprÄkkunskaper Àr ocksÄ ett mÄste för att invandrarelever ska kunna tillgodogöra sig undervisningen i skolan pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt. Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att undersöka sprÄkförstÄelsen hos grundskoleelever med invandrarbakgrund. För att uppnÄ vÄrt syfte har vi gjort dels en litteraturstudie, dels en undersökning av sprÄkförstÄelse hos elever i nionde klass. Av litteraturstudien framgÄr att mÄnga elever med invandrarbakgrund har brister i det svenska sprÄket.

Denna uppsats baseras pÄ en komparativ textanalys av de bÄda kursplanerna i svenska i Lpo 94 och Lgr 11 med fokus pÄ barn med autism, för att se vilka eventuella förÀndringar kursplansrevideringen har inneburit för dessa elever. Bland annat jÀmförs de mÄl som eleven ska ha uppnÄtt i slutet av det femte skolÄret i Lpo 94 med kunskapskraven för betyget E i slutet av Ärskurs 6 i Lgr 11. Vidare innehÄller uppsatsen kvalitativa intervjuer med tre grundskollÀrare, tvÄ speciallÀrare samt en specialpedagog för att fÄ deras syn pÄ de eventuella förÀndringarna i kursplanen i svenska. Intervjuerna behandlar Àven vilka ÄtgÀrder man som lÀrare kan vidta dÄ en elev inte uppnÄr kunskapskraven i svenska. Bland annat behandlas ÄtgÀrdsprogram och undantagsbestÀmmelsen i skollagen, den sÄ kallade pysparagrafen.

Undersökningens syfte Àr att undersöka hur matematiska textuppgifters utformning pÄverkar elevers lösningsförmÄga. I vÄr studie undersöktes kontextens betydelse i textuppgifter, dÀr vi tittade pÄ meningskonstruktioner, proportionella bilder och textens kontext. De som deltog i studien var elever med svenska som andrasprÄk och elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter i Ärskurs 3 och 4. Undersökningen genomfördes genom test i enkÀtform bestÄende av tio textuppgifter, som eleverna löste.Resultatet visar att det finns skillnader mellan de tvÄ elevgrupperna angÄende kontextens betydelse. För elever med svenska som andrasprÄk Àr stöd i kontexten en text som Àr inbÀddad i kontext, med icke elevnÀra ord, samma relationsord och med proportionella bilder.

Syftet med denna fallstudie Àr att skildra hur interaktionen mellan elever respektivemellan lÀrare och elever ser ut nÀr elever arbetar med genren insÀndare i svenskasom andrasprÄk. Studien baseras pÄ tre genomförda klassrumsobservationer, tvÄinspelningar av gruppsamtal dÀr elever medverkar samt en intervju med lÀraren isvenska som andrasprÄk, grundlÀggande kurs. Det Àr 16 informanter som deltar istudien. Informanterna gÄr pÄ SprÄkintroduktion. Resultatet visar att undervisningenÀr utformad enligt cirkelmodellen, vilket Àr en modell för hur man stegvis bygger uppkunskap kring hur man skriver inom olika genrer.

Skolverket visar att andrasprÄkselever har sÀmre resultat i matematik jÀmfört med sina jÀmnÄriga kamrater. Problemet relateras oftast till kunskapsbrist i det svenska sprÄket hos denna elevgrupp. Denna uppfattning kan pÄverka pedagogernas förehavande i klassen sÄ att andra orsaker som har stor pÄverkan pÄ andrasprÄkselevernas framgÄng i matematik ignoreras. Studier visar att sprÄket inte Àr den frÀmsta orsaken som pÄverkar elevernas förmÄga att lyckas i matematik, utan det Àr sjÀlva undervisningen som inte anpassas efter elevernas olika förutsÀttningar. Det hÀr arbetet Àr en kvalitativ studie som utförts i Ärskurs fyra.

Vilka problem med den matematiska förstÄelsen anser matematiklÀrare att elever med problem i svenska sprÄket har? Vilka undervisningssÀtt anser lÀrare Àr bÀst för att utveckla den matematiska förstÄelsen hos elever med problem i svenska?.

Syftet med uppsatsen har varit att ta reda pÄ vem som hr rÀtt till undervisning i svenska som andrasprÄk. Vi ville fÄ kunskap om hr rektorerna pÄ grundskolor i Uddevalla och VÀnersborgs kommun tillÀmpar och tolkar skollagen. Dessutom ville vi ta reda pÄ om elever med utlÀndsk bakgrund fÄr den undervisning som de har rÀtt till i svenska som andrasprÄk. Vi undersökte hr rektorerna fick kontinuitet och ekonomi i verksamheten och om det finns extra ekonomiska medel för svenska som andrasprÄksundervisningen. De metoder vi anvÀnt för att fÄ material till undersökningen Àr bÄde av kvantitativ och kvalitativ karaktÀr.

Studien ?Första- och andrasprÄkselever? En studie om hur sprÄket pÄverkar matematiken i grundskolan.? av Stefania Anghel och Selma Imamovic undersöker sprÄkets betydelse för matematiken och skillnaderna i sprÄkförstÄelsen mellan elever med svenska som förstasprÄk och elever med svenska som andrasprÄk i en storstad i SkÄne. I studien deltog 75 elever och metoden som stÄr till grund för studien Àr kvantitativ, i form av en undersökning bestÄende av en blandning av rÀkne- och textuppgifter. Detta kompletterades med 6 elevintervjuer bestÄende av 6 frÄgor. Forskare som Malmer (1999) och Möllehed (2001) undersöker problemlösning i matematik och dessa stÄr som underlag för studien och ordet problemlösning jÀmstÀlls med textuppgifter.

Syftet med denna studie Ă€r att, med fokus pĂ„ nyanlĂ€nda elever, undersöka hur undervisningen inaturorienterande Ă€mnen i Ă„rskurs 6 bedrivs i ett klassrum. Studien belyser detta utifrĂ„n följandefrĂ„gestĂ€llningar: arbetar lĂ€rare för att integrera svenska i naturorienterande Ă€mnen för nyanlĂ€ndaelever? Vilket undervisningsmaterial anvĂ€nder Ă€mneslĂ€rare, svenska som andrasprĂ„kslĂ€rare ochmodersmĂ„lslĂ€rare för nyanlĂ€nda elever i naturorienterande Ă€mnen? Är materialet anpassat förnyanlĂ€nda elever? Hur ser samarbetet ut mellan lĂ€rare som kommer i kontakt med nyanlĂ€nda elever? Hur Ă€r lĂ€rares syn pĂ„ undervisning och undervisningsmaterial för nyanlĂ€nda elever? Är lĂ€raremedvetna om sprĂ„kets roll i Ă€mnesundervisningen? För att svara pĂ„ frĂ„gestĂ€llningarna anvĂ€ndes treolika metoder baserat pĂ„ klassrumsobservation, analys av undervisningsmaterial som anvĂ€nds underobservationen samt intervju med tre av de lĂ€rare (Ă€mneslĂ€rare, svenska som andrasprĂ„kslĂ€rare ochmodersmĂ„lslĂ€rare) som arbetar med samma nyanlĂ€nda elever i Ă„rskurs 6. Resultatet och analysen avundersökningen visar att fokus pĂ„ svenska som andrasprĂ„k i den naturvetenskapliga kontexten Ă€r liten. Vidare tyder resultaten pĂ„ att det material som anvĂ€nds i undervisningen Ă€r Ă„ldersadekvat men att detinte Ă€r anpassad till den nivĂ„ de nyanlĂ€nda eleverna befinner sig pĂ„.

VÄrt syfte med denna undersökning var att lyfta fram hur elever och lÀrare förhöll sig till anvÀndandet av andra modersmÄl Àn svenska i skolan och i vilka situationer eleverna uppmuntrades att tala sina respektive modersmÄl. I arbetet tÀnkte vi undersöka vad lÀrare ansÄg om sambandet mellan modersmÄl och identitet. Detta fick vi svÄrighet att besvara dÄ vi valde att inte frÄga lÀrarna rakt ut om vad de ansÄg om detta. Vi trodde att vi skulle kunna utlÀsa svaret i de övriga frÄgorna, vilket visade sig inte vara fallet. För att besvara undersökningens syfte och frÄgestÀllningar har vi genomfört enkÀtundersökning och intervjuer med bÄde lÀrare och elever samt observationer.

Vi lever i ett mÄngkulturellt samhÀlle och i dagens skola möter lÀrare mÄnga elever frÄn olika lÀnder. Elever Sverige fÄr gÄ i en internationell klass för att kunna lÀra in ikapp sina jÀmnÄriga kamrater som har svenska som sitt lÀrare medverkar. Fem av dessa lÀrare Àr Sva syfte att ta reda pÄ vilka faktorer som kan pÄverka andra under intervjuerna har diskuterats och analyserats utifrÄn tidigare forskning och visar bland annat att modersmÄlsundervisning Àr gynnsam för elevers andrasprÄksutvecklin finns andra faktorer som pÄverkar andrasprÄkselevers inlÀrning och dessa Àr den sociokulturella bakgrunden (förÀldrar, utbild kultur), elevers bakgrund och tidigare erfarenheter samt hur organiseringen av undervisningen ser ut..