Syftet med denna studie Àr att belysa nÄgra lÀrares instÀllningar till flersprÄkighet och flersprÄkiga elever och hur de arbetar med dessa elever. Studien bygger pÄ 7 intervjuer med kvinnliga lÀrare som Àr verksamma i grundskolans tidigare Är och arbetar pÄ relativt smÄ skolor i en och samma kommun. Resultaten visar att lÀrarna har en överlag positiv instÀllning till flersprÄkighet och flersprÄkiga elever, Àven om nÄgra negativa aspekter kommer upp. MÄnga lÀrare ser eleverna som en resurs och menar att man fÄr in sprÄk- och kulturdiskussioner pÄ ett naturligt sÀtt. Av intervjuerna framkom det Àven att det krÀvs mer tid och resurser för att kunna bemöta flersprÄkiga elever. Dessa resultat stÀmmer vÀl överens med tidigare studier. LÀrarna i studien menar att det krÀvs ett mer konkret och tydligt arbetssÀtt för att stödja sprÄkutvecklingen för de elever som har annat modersmÄl Àn svenska.

Syftet med denna fallstudie Àr att skildra hur interaktionen mellan elever respektivemellan lÀrare och elever ser ut nÀr elever arbetar med genren insÀndare i svenskasom andrasprÄk. Studien baseras pÄ tre genomförda klassrumsobservationer, tvÄinspelningar av gruppsamtal dÀr elever medverkar samt en intervju med lÀraren isvenska som andrasprÄk, grundlÀggande kurs. Det Àr 16 informanter som deltar istudien. Informanterna gÄr pÄ SprÄkintroduktion. Resultatet visar att undervisningenÀr utformad enligt cirkelmodellen, vilket Àr en modell för hur man stegvis bygger uppkunskap kring hur man skriver inom olika genrer.

Det finns tidigare forskning om hur pedagoger bemöter elever som har allmÀnna matematiksvÄrigheter. Bemötandet pÄverkas av mÄnga olika faktorer som till exempel andra mÀnniskors uppfattningar, vÀrderingar och attityder. I denna uppsats har vi valt att belysa hur pedagogers bemötande och sprÄk mot de elever som har svenska som andrasprÄk samt med allmÀnna matematiksvÄrigheter har för betydelse i lÀrande situationer. UtifrÄn det uppkom tvÄ frÄgestÀllningar som uppsatsen grundar sig pÄ. Dessa tvÄ frÄgestÀllningar Àr hur uppfattar pedagoger att deras sprÄkhandlingar bidrar till elevers lÀrande av matematik och hur uppfattar elever att pedagogers sprÄkhandlingar bidrar till deras lÀrande av matematik?Denna uppsats Àr genomförd med kvalitativ metod och den grundar sig pÄ tolv intervjuer varav fyra stycken intervjuer Àr frÄn pedagoger och Ätta stycken intervjuer frÄn elever.

Uppsatsens Àmne Àr ?TempusanvÀndning i skrift ? en jÀmförelsestudie av första- och andrasprÄkselever?. Informanterna Àr sammanlagt 14 elever, varav fyra elever Àr födda i Sverige samt har minst en svensk förÀlder; fyra elever Àr födda i Sverige men vars förÀldrar Àr födda utomlands; fyra elever kom till Sverige innan skolan började; fyra elever kom i Är 1-5 och tvÄ elever kom i Är 6-9. Syftet Àr att undersöka tempusanvÀndning i skrift bland första- och andrasprÄkselever pÄ nationella provet i svenska i Är 9. SÀrskilt undersöks de fyra tempusformerna: preteritum, presens, pluskvamperfekt och perfekt.

I följande arbete redovisas olika metoder pÄ hur man lÀr ut svenska som andrasprÄk. Uppsatsen vill ge en bild av hur det Àr att undervisa i detta Àmne pÄ gymnasiet och komvux. Finns det skillnader mellan undervisning pÄ olika nivÄer? Arbetet inriktar sig pÄ lÀrare som undervisar svenska som andrasprÄk. Vad vill lÀrare uppnÄ för mÄl med undervisningen samt vilka svÄrigheter dyker upp? Undersökningen genomförs med hjÀlp av intervjufrÄgor, och resultatet visar att skillnader finns med att undervisa elever i svenska som andrasprÄk, beroende pÄ Älder samt intresse för att lÀra sig ett nytt sprÄk.

Studiens syfte Àr att beskriva nÄgra klasslÀrares uppfattningar om hur stödet kan se ut till de elever som befaras inte nÄ mÄlen i svenska som andrasprÄk i skolÄr tre pÄ grund av bristande sprÄkkunskaper. För att undersöka detta har jag utgÄtt frÄn frÄgestÀllningarna:Vilket stöd upplever lÀrarna att de kan ge dessa elever i klassen? Vilket stöd upplever lÀrarna att dessa elever fÄr av speciallÀrare och lÀrare i svenska som andrasprÄk? Hur beskriver klasslÀrarna att deras samarbete med andra lÀrare pÄ skolan ser ut kring dessa elever? Samt vilka stödÄtgÀrder beskriver lÀrarna att de kan formulera i dessa elevers ÄtgÀrdsprogram? Studien bygger pÄ intervjuer med fem klasslÀrare som arbetar pÄ tre olika skolor. Majoriteten av eleverna pÄ dessa skolor har ett annat modersmÄl Àn svenska. Intervjuerna har analyserats utifrÄn en sociokulturell ansats.Resultatet visar att: Stödet till dessa elever sÄg olika ut pÄ de tre olika skolorna dÀr lÀrarna arbetade.

Sammanfattning. Syftet med den hÀr studien var att ta reda pÄ vad en grupp elever i skolÄr 6 visste om sina resultat i Àmnet svenska i skolÄr 5. Majoriteten av eleverna i gruppen har invandrarbakgrund. Syftet var ocksÄ att försöka ta reda pÄ om de hade nÄgon uppfattning om orsakerna till det resultat de fick. Studien gjordes med hjÀlp av en enkÀt med bÄde fria och fasta alternativ. Alla elever i tvÄ klasser, 31 elever, svarade pÄ enkÀten.

Syftet med undersökningen Àr att belysa gymnasielÀrares och gymnasieelevers förhÄllningssÀtt till anvÀndningen av skönlitteratur i Àmnet svenska för att sedan jÀmföra resultaten utifrÄn lÀrarperspektivet och elevperspektivet. Uppsatsen bygger pÄ en kombination av kvantitativ och kvalitativ undersökning av lÀrares och elevers förhÄllningssÀtt till anvÀndning av skönlitteratur i gymnasieskolan. Deltagarna i undersökningen Àr fyra gymnasielÀrare i Àmnet svenska och 103 av deras elever. Studien visar att lÀrarna utgÄr frÄn rÄdande kursplaner, och de försöker att beakta elevernas intressen vid urvalet av skönlitteratur. Deras avsikter med skön-litteraturen Àr bland annat att eleverna ska fÄ lÀsa om existentiella frÄgor, men Àven att eleverna ska fÄ en djupare kunskap om litteratur och dess roll i samhÀllet.

Syftet med vÄr studie var att undersöka klasslÀrares arbetssÀtt för att utveckla andrasprÄkselevernas sprÄkutveckling samt samverkan mellan klasslÀrare och modersmÄlslÀrare och klasslÀrare och lÀrare i svenska som andrasprÄk. Dessa omrÄden Àr betydelsefulla eftersom vi lever i ett mÄngkulturellt samhÀlle och dÀr skolan strÀvar efter att alla elever fÄr en likvÀrdig utbildning oavsett etnisk bakgrund. Femton klasslÀrare verksamma i Ärskurserna 1-6 vid fyra olika skolor deltog i studien genom individuella intervjuer.Slutsatsen av vÄr studie pekade pÄ att klasslÀrarna anvÀnde sig av eget material under lektionerna för att alla elever i klassen ska fÄ samma förutsÀttningar och kunskaper. Bristen av förberedelseklasser pÄ skolorna Àr nÄgot som de intervjuade uppmÀrksammade. Det Àr av stor vikt att skolorna har en förberedelseklass eftersom det annars lÀggs mycket arbete pÄ klasslÀraren som inte har möjlighet att ensam undervisa en nyanlÀnd elev och resterande elever i klassen samtidigt. Resultatet visade ocksÄ att det inte finns nÄgon samverkan mellan modersmÄlslÀrare och klasslÀrare.

Invandrarelever i den svenska skolan ökar hela tiden och vissa av dessa elever behöver sÀrskilda ÄtgÀrder för att de ska kunna vara delaktiga i undervisningen i det svenska klassrummet. En av dessa ÄtgÀrder som diskuteras idag Àr studiehandledning. VÄrt syfte med detta arbete Àr att undersöka studiehandledningen som funktion för tvÄsprÄkiga elever med invandrarbakgrund samt ta reda pÄ olika pedagogers och elevers syn pÄ studiehandledningsundervisningen. Genom kvalitativa intervjuer med fem olika pedagoger och fem elever kunde vi ta reda pÄ deras syn pÄ studiehandledning. Vi kom fram till att man med hjÀlp av studiehandledning kan utveckla elevens sjÀlvkÀnsla, identitet och kunskaper i andra Àmnen men Àven i elevens modersmÄl och svenska.

Ett flertal nationella och internationella undersökningar har visat att elever med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter hindras frĂ„n att visa sina egentliga matematiska kompetenser vid lösandet av textbaserade uppgifter. ÖversĂ€ttning av den inbĂ€ddade matematiken i texten stĂ€ller ett högre krav pĂ„ elevers sprĂ„kfĂ€rdigheter vad gĂ€ller avkodning, slutledning, tolkning samt behĂ€rskning av de matematiska begreppen. Syftet med vĂ„r undersökning Ă€r att ta reda pĂ„ om kunskaper i det svenska sprĂ„ket pĂ„verkar prestationen hos elever med annat modersmĂ„l Ă€n svenska vid algebraberĂ€kningar i grundskolans senare Ă„r. Med hjĂ€lp av enkĂ€tformulĂ€r samt personliga intervjuer har vi i vĂ„r undersökning kommit fram till ett resultat som gĂ€ller för den skola som studien utfördes pĂ„. UtifrĂ„n studieresultatet kan vi konstatera att det finns ett samband mellan sprĂ„kfĂ€rdigheter och elevers matematiska prestationer..

BakgrundArbetets teoretiska ram grundar sig pÄ SÀljös sociokulturella teori. I bakgrunden sammanfat-tas hur styrdokumenten sÀtter krav pÄ en likvÀrdig utbildning för alla elever. Det redogörs för forskning om andrasprÄksinlÀrning, interaktion och samspel i klassrummet och anvÀndning av informations- och kommunikationsteknik i skolan. Dessutom beskrivs reflektioner av olika pedagoger och forskare om slöjdÀmnet som pedagogiskt redskap.SyfteSyftet med studien Àr att undersöka om instruktionsfilmer om textila tekniker kan anvÀndas som redskap till kunskapsutveckling för elever med svenska med andrasprÄk i Ärskurs tvÄ och tre.MetodStudien Àr av kvalitativ karaktÀr. Den har inslag av etnografin som fokuserar pÄ den sociala interaktionen inom en grupp samt aktionsforskningen som syftar pÄ att optimera en verksamhet.

SammanfattningStudien initierades av att det Àr mÄnga elever i dagens grundskola som inte uppnÄr mÄlen i svenska trots specialpedagogiska insatser.Syftet med studien Àr att undersöka hur det specialpedagogiska stödet ges till de elever som inte nÄr mÄlen i svenska och dessutom att belysa de processer som leder till att det specialpedagogiska stödet ger positiva resultat.Studien Àr en kvalitativ intervjustudie dÀr datainsamlingen gjordes genom nio halvstrukturerade intervjuer pÄ fyra olika skolor i en svensk kommun.Respondenterna Àr utvecklingsledare, rektorer, specialpedagoger och klasslÀrare som sammantaget representerar organisations-, grupp- och individnivÄ. Sammanlagt genomfördes nio intervjuer.Resultatet av studien pekar Ät att tidiga insatser, goda metoder, motiverade elever, god sjÀlvkÀnsla och bra hjÀlpmedel Àr framgÄngsfaktorer som enligt respondenterna leder till att mÄnga elever i behov av sÀrskilt stöd nÄr grundskolans kunskapsmÄl i svenska..

Studiens syfte Àr att beskriva nÄgra klasslÀrares uppfattningar om hur stödet kan se ut till de elever som befaras inte nÄ mÄlen i svenska som andrasprÄk i skolÄr tre pÄ grund av bristande sprÄkkunskaper. För att undersöka detta har jag utgÄtt frÄn frÄgestÀllningarna:Vilket stöd upplever lÀrarna att de kan ge dessa elever i klassen? Vilket stöd upplever lÀrarna att dessa elever fÄr av speciallÀrare och lÀrare i svenska som andrasprÄk? Hur beskriver klasslÀrarna att deras samarbete med andra lÀrare pÄ skolan ser ut kring dessa elever? Samt vilka stödÄtgÀrder beskriver lÀrarna att de kan formulera i dessa elevers ÄtgÀrdsprogram? Studien bygger pÄ intervjuer med fem klasslÀrare som arbetar pÄ tre olika skolor. Majoriteten av eleverna pÄ dessa skolor har ett annat modersmÄl Àn svenska. Intervjuerna har analyserats utifrÄn en sociokulturell ansats.Resultatet visar att: Stödet till dessa elever sÄg olika ut pÄ de tre olika skolorna dÀr lÀrarna arbetade.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur de elever som studerar pÄ en gymnasieskolas vuxenutbildning tycker att en lÀrare ska vara, och om det skiljer sig i uppfattning mellan svenska elever och elever med utlÀndsk hÀrkomst. Eftersom undervisningen ska vara individanpassad sÄ tycker jag att det Àr intressant att undersöka den hÀr frÄgestÀllningen för min fortsatta lÀrargÀrning. Jag valde att göra en kvalitativ studie, dÀr 20 stycken elever ombads att skriva ett brev för att svara pÄ vissa förutbestÀmda frÄgor, detta brev var anonymt och uppgiften delades ut vid tvÄ tillfÀllen för att kunna sÀrskilja om eleverna var svenska eller med utlÀndsk hÀrkomst. Elevernas svar tolkades sedan utifrÄn ett hermeneutiskt perspektiv, eftersom dÀr kan svaren fritt analyseras och förstÄs och dÀrigenom fÄ en helhetsbeskrivning och en mer djupgÄende kunskap om hur det undersökta gestaltar sig. Undersökningen visade pÄ att för samtliga deltagande elever var lÀrandesituationen i klassrummet viktig, hur lÀraren genomför sina lektioner.