Detta examensarbete har genomförts med en kvalitativ undersökning av hur matematiklÀrarna beskriver elever med fallenhet och intresse för matematik och Àven vilka utvecklingsmöjligheter som skolan ger dessa elever. För att finna dessa elever behövs en tydlig beskrivning utifrÄn matematiklÀrarnas erfarenheter, sÄ att skolan kan stimulera och utmana elevernas matematiska tÀnkande.De fem matematiklÀrarna i studien angav att det fanns elever med fallenhet och intresse i varje klass. Resultatet av intervjuerna visade att matematiklÀrarnas beskrivningar hade likheter med vad som redovisas i litteraturstudier och uppsatser som jag studerat. Vidare ansÄg matematiklÀrarna att dessa elever alltid klarar sig och Àgnade dÀrför inte sÄ mycket tid Ät dem. DÀremot var matematiklÀrarna överens om att begÄvade elever behövde stimulans och utmaning i skolan.

1 juli 2011 förÀndrades den svenska skollagen nÀr det i 3 kap 3 § blev inskrivet för att alla barn har rÀtt till sÀrskilt stöd. Det blev skolans skyldighet att Àven erbjuda de elever som Àr extremt begÄvade s.k. sÀrbegÄvade anpassad undervisning pÄ deras nivÄ.Tidigare har man tÀnkt att genom att sortera ut de svagaste eleverna sÄ skulle man bereda möjlighet för pedagogerna att undervisa de duktigare genom att de svagaste eleverna fÄtt gÄ i specialklasser av olika slag. Idag tÀnker man sig istÀllet att man genom individualisering i undervisningen kan inkludera alla elever i klassrummet. Men individualisering krÀver att man som lÀrare har ett adekvat sprÄk för att beskriva det som man ser och förstÄr av en elevs förmÄga.

Studien behandlar hur Àmnet svenska som andrasprÄk ges plats i skolan. FrÄgor som besvaras i uppsatsen Àr följande: Hur organiseras Àmnet svenska som andrasprÄk i de för studien utvalda skolorna? och PÄ vilket sÀtt frÀmjas elevernas sprÄk- och kunskapsutveckling genom den befintliga organiseringen? Empirin bestÄr av intervjuer och observationer dÀr den kvalitativa forskningsmetoden har tillÀmpats. TvÄ rektorer och tvÄ svenska som andrasprÄkslÀrare intervjuas i tvÄ olika skolor i samma kommun. Observationer av flera klasslÀrare och svenska som andrasprÄkslÀrare sker under fyra veckor i dessa skolor.

PÄ senare tid har det i media uppmÀrksammats att mÄnga skolor inte tar tillvara pÄ de sÀrskilt begÄvade elevernas kapacitet. Till skillnad mot flera andra lÀnder saknar Sverige riktlinjer och strategier kring hur man inom skolan kan arbeta för att bemöta och utmana dessa elever. Syftet med uppsatsen Àr dÀrför att beskriva nÄgra pedagogiska erfarenheter, arbetssÀtt och organisatoriska lösningar som har utvecklats i svenska skolor för att kunna utmana sÀrbegÄvade elever i skolan. Studien bestÄr av fallstudier pÄ fyra skolor i olika kommuner. Det empiriska underlaget i undersökningen bestÄr av fyra semistrukturerade intervjuer med fem respondenter.

Arbetets syfte var att undersöka hur elever och förÀldrar med svenska som andrasprÄk upplevde experiment som hemuppgift i de naturvetenskapliga Àmnena och i vad mÄn förÀldrarna kunde och ville hjÀlpa sitt barn med hemuppgifterna. Vi har Àven undersökt i vilken omfattning modersmÄlet anvÀndes och vilken betydelse modersmÄlet hade vid hemuppgiftens utförande. Elever i Är 5-6 intervjuades och deras förÀldrar fick svara pÄ ett frÄgeformulÀr. Samtliga elever och förÀldrar som deltog i undersökningen hade en positiv instÀllning till NO-experiment som hemuppgift. NÀr förÀldrarna arbetade tillsammans med sina barn med hemuppgifterna anvÀndes modersmÄlet mer eller mindre i samtliga hem eftersom det var lÀttare för förÀldrarna att kommunicera pÄ sitt modersmÄl.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vad man som lÀrare kan lÀra sig om elever genom att observera dem nÀr de arbetar i grupp. VÄrt syfte Àr ocksÄ att ta reda pÄ vad elever kan lÀra av varandra nÀr de diskuterar tillsammans..

En vetenskaplig text. Hoppas att denna text blir till nytta för kommande studenter och blivande lÀrare..

Vi intresserar oss för hur lÀrare och elever arbetar med lÀsning i dagens skola. Under vÄr studietid har vi noterat att lÀsning i skolan ofta bortprioriteras, dÄ övrig verksamhet stjÀl tid.VÄrt syfte med detta arbete Àr att studera hur lÀrare arbetar med lÀsning i skolans tidiga Är. Vi vill Àven undersöka elevers erfarenhet av lÀsning i skolÄr 2 och 5. VÄra frÄgestÀllningar Àr:Hur gÄr lÀrare tillvÀga för att lÀra elever lÀsa? Hur arbetar lÀrare med elever som inte har intresse för att lÀsa? Hur arbetar lÀrare för att skapa och bibehÄlla lÀsintresse hos elever? Hur upplever elever att de arbetar med lÀsning i skolan? Hur förhÄller sig elever till lÀsning?Genom intervjuer med lÀrare och elever frÄn tvÄ klasser fick vi veta att de flesta elever tycker att det Àr roligt att lÀsa.

Sammanfattning Syfte med denna studie Àr att undersöka hur idrottslÀrarna tÀnker kring idrottsÀmnets möjligheter och svÄrigheter med individanpassad undervisning. Och vad lÀrarna anser krÀvs av dem sjÀlva för att lyckas med individualisering av undervisningen. Vidare syftar studien till att belysa vilka förutsÀttningar idrottslÀrarna anser Àmnet idrott och hÀlsa har för att stödja elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Ett annat syfte med undersökningen Àr Àven att se hur idrottslÀrarnas tÀnker kring elever i behov av sÀrskilt stöd och vad det begreppet betyder för idrottslÀrarna. UtgÄngspunkten för studien har varit en kvalitativ ansats.

Denna undersökning analyserar debatten som försiggick i tvÄ svenska tidningar, valÄret 1991, kring den av socialdemokraterna föreslagna gymnasiereformen.Reformen var frukten av ett lÄngt politiskt förarbete dÀr viljan att förÀndra gymnasieskolan inte bara var en partipolitisk frÄga utan Àven nÄgot fackförbund som bland annat TCO lÀnge arbetat för den. Ambitionen med reformen var att skapa ett gymnasium dÀr alla elever skulle gÄ i tre Är. Genom detta ville Socialdemokraterna utjÀmna kunskapsklyftorna mellan elever som gick yrkesinriktade program och de som lÀste pÄ mer teoretiskt inriktade linjer.FrÄgor började dock dyka upp under de första mÄnaderna pÄ det nya Äret. Hur skulle reformen finansieras? Hur skulle lÀrareresurserna fördelas för ett stort antal elever som nu ocksÄ skulle lÀsa fördjupade teoretiska kurser under lika lÄng tid som alla andra? Den politiska opinionen i Sverige var inte sen med att blÄsa till attack och i bÄde Svenska Dagbladet och i LÀrarnas tidning höjdes kritiska röster.Syftet med min undersökning blev att försöka analysera vilka huvudargument som fördes fram i tidningarna, för eller emot reformen.

Ämnet neuropsykiatriska funktionsnedsĂ€ttningar valdes eftersom det Ă€r aktuellt inom skolans vĂ€rld. Tidigare forskning har visat att lĂ€rares kompetens inom omrĂ„det ofta brister och att den svenska skolan inte alltid lyckas i att vara en skola för alla. Syftet med arbetet var att undersöka nio lĂ€rares erfarenhet gĂ€llande inkludering av elever med neuropsykiatriska diagnoser. FrĂ„gestĂ€llningarna var: Vilken kompetens har lĂ€rarna för att kunna inkludera diagnosticerade elever i sin undervisning och pĂ„ vilka sĂ€tt har de erhĂ„llit den? Vilka möjligheter och hinder upplever lĂ€rarna att det finns i arbetet med inkludering av diagnosticerade elever? PĂ„ vilka sĂ€tt anpassar lĂ€rarna sin undervisning för att elever med neuropsykiatrisk diagnos ska uppnĂ„ kursmĂ„len? Kvalitativa intervjuer av nio informanter har utgjort metoden.

Denna studie tar sin utgÄngspunkt i den socio-politiska teorin. Fokus ligger pÄ att synliggöra samspelet mellan individer i olika beroendesituationer och maktförhÄllanden i de svenska (matematik) klassrummen utifrÄn ett elevperspektiv. Syftet för studien inriktades till en början pÄ att undersöka eventuella kunskapsluckor som leder till ett glapp mellan grundskolan och gymnasiet. Vidare söktes svar pÄ om det sker en skuldbelÀggning pÄ grund av dessa eventuella kunskapsluckor och vem som i sÄ fall fÄr bÀra skulden för dessa. Resultatet visar, bland annat utifrÄn klassrumsobservationer och fokusgruppsintervjuer med elever, att kunskapsluckor existerar och dÀrmed synliggörs glappet.

Vi gjorde en undersökning med syfte att ta reda pÄ vilka faktorer i lÀrandet som orsakar stress bland elever i Är 4 och 5. Efter att ha varit ute pÄ verksamhetsförlagd utbildning i olika skolor har vi upplevt stress hos elever och har dÄ funderat över vad som Àr stressande hos eleverna. Vi genomförde undersökningen med en enkÀt samt intervjuer med eleverna för att fÄ fram svaren vi behövde till vÄr undersökning. Resultatet visade att matematik upplevdes som det mest stressande av alla Àmnen i skolan. Eleverna upplevde att de inte har tid för allt de ville eller borde göra och att det kunde vara svÄrt att hinna med arbetstakten i skolan..

Studien har genom en metodtriangulering kartlagt svenska turisters mat- och dryckeskonsumtion pÄ Koh Lanta och undersökt hur dessa kan pÄverka den lokala ekonomin med koppling till hÄllbar turism. Vidare har turisternas motivering till varför de konsumerar mat och dryck pÄ olika platser samt deras medvetenhet om hÄllbar turism studerats.Syftet Àr att skapa en ökad förstÄelse för svenska turisters mat- och dryckeskonsumtion och undersöka hur medvetna de Àr om sin egen pÄverkan pÄ destinationen Koh Lanta. Studien har i ett slutskede kommit fram till ett antal slutsatser. Bland annat har det konstaterats att svenska turister pÄ Koh Lanta till större delen vÀljer att Àta utanför hotellet de bor pÄ, men att ju dyrare boendekostnad per person, desto oftare tenderar turisterna att Àta pÄ hotellrestaurangen. En annan slutsats Àr att medvetenheten om hÄllbar turism hos svenska turister Àr relativt hög, men att detta sÀllan prÀglar turisternas val och beteende.

För att undersöka eventuella skillnader mellan vilka matematiska kompetenser som prövas pÄ IB-programmet och svenska nationella program har en analys av matematikuppgifter frÄn de olika programmen genomförts. PÄ IB-programmet har uppgifter frÄn final exam i mathematical studiesstandard level gjorts och frÄn de svenska en analys av uppgifter frÄn nationella prov i matematik B och C. Analysen har genomförts med hjÀlp av kompetensramverk framtaget av Palm et al. (2004). Med hjÀlp av kompetensramverket har nyckelord och uppgiftstyper för de olika kompetenserna tagits fram för att kategorisera in uppgifter till en kompetens som Àr kÀrnan i uppgiften.