BAKGRUND: ModersmÄlsundervisning för flersprÄkiga elever organiseras efter ordinarie skoltid och intresset för Àmnet modersmÄl bland flersprÄkiga elever och förÀldrar sjunker enligt Skolverkets rapport (2002). Eftersom jag i min undervisning har mÄnga elever med utlÀndsk bakgrund blev jag naturligtvis nyfiken pÄ vad som kunde göras annorlunda för att se vad en eventuell förÀndring skulle medföra. Mot bakgrund av detta valde jag att organisera ett integreringsprojekt av Àmnet modersmÄl inom den ordinarie skoltiden under tvÄ veckor i tvÄ separata faser pÄ tvÄ olika skolor som har en stor andel flersprÄkiga elever.SYFTE: Syftet med studien var dÀrför att undersöka hur ett antal elever, pedagoger och skolledare reflekterar kring integreringsprojektet.METOD: För att fÄ frÄgestÀllningar besvarade valdes aktionsforskning med kvalitativa intervjuer som ansats. Intervjuerna bandades, för att sedan skrivas ut och analyseras.RESULTAT: Enligt elevers, pedagogers och skolledningens uttalanden var det hÀr projektet ett intressant arbetssÀtt att arbeta pÄ modersmÄlet Àven för övriga Àmnen. Enligt respondenterna fick eleverna bÀttre samarbete Àn annars.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vilka tankar elever och deras lÀrare har kring lÀsförstÄelse och lÀsförstÄelsestrategier. Vi vill undersöka om eleverna har strategier och vilka dessa Àr och om det Àr samma i svenskÀmnet som i matematikÀmnet. Dessutom vill vi undersöka vilka lÀsförstÄelsestrategier som de tror gynnar elever i svÄrigheter. Undersökningsmetoden Àr kvalitativ och vi anvÀnder oss av semistrukturerade intervjuer med elever i skolÄr sex och fokusgruppsintervju med lÀrare. Resultatet visar att elever uttrycker fÄ tankar om vad lÀsförstÄelse Àr och vi kan skönja att uppfattningar Àr begrÀnsade till frÀmst enskilda skolÀmnen.

Detta arbete Àr en undersökning om tyskans popularitet bland elever i grundskolan och vad som behöver göras för att tyskan ska bli ett eftertraktat sprÄk att lÀra sig. Jag har valt att göra en kvalitativ enkÀtundersökning med fyrtiotre elever som lÀser tyska och spanska och följt upp detta med intervjuer av en elev och en lÀrare. Min slutsats Àr att det Àr samhÀllets fel att elever har en negativ uppfattning om tyskan och att det Àr skolan som bör ta sitt ansvar och fÄ dessa elever att förstÄ hur viktigt det Àr att kunna fler sprÄk Àn engelska. En annan aspekt Àr att eleverna behöver lÀra sig tyska pÄ ett annat sÀtt Àn förr i tiden dÄ grammatiska termer var viktiga för att behÀrska sprÄkets elementÀra grunder..

Under mina Är som lÀrare i svenska som andrasprÄk har det alltid funnits ett antal Sverigefödda elever som valt att studera Àmnet svenska som andrasprÄk, sva, i stÀllet för svenska pÄ gymnasiet. Jag har stÀllt mig frÄgan vad det beror pÄ: Àr det bristande sprÄkkunskaper eller beror det pÄ nÄgot annat och i sÄ fall, vad? I begynnelsen benÀmndes Àmnet svenska som frÀmmande sprÄk för att sedan bli svenska 2 och sedan 1994 svenska som andrasprÄk.Min ambition var att ta reda pÄ orsaken till valet av svenskÀmne genom fokussamtal med 7 informanter pÄ en gymnasieskola i Mellansverige. Dessa samtal analyserades sedan med Grundad teori. De ursprungliga analyskategorierna var modersmÄl, skolgÄng, upplevelser av att vara flersprÄkig i den svenska skolan, vÀrdering av och attityd till Àmnet, ett eller tvÄ svenskÀmnen, flersprÄkig identitet och ett eller tvÄ modersmÄl.

Denna uppsats behandlar tvÄ olika register, dvs. det svenska skriftsprÄket och chattsprÄket samt den medvetna kodvÀxlingen dÀremellan i en skolsituation. Syftet Àr att ta reda pÄ om elever i Ärskurs fem behÀrskar skolans skriftsprÄks- och chattsprÄksregister och förmÄr kodvÀxla mellan registren. För att nÄ vÄrt syfte gjordes en kvalitativ undersökning dÀr tio elever deltog, varav fem var flickor och fem pojkar. Dessa elever fick i uppgift att skriva en ÄterberÀttande text om sitt bÀsta minne.

Studiens huvudsyfte Àr att undersöka hur lÀrare och elever upplever teknikÀmnet och teknikundervisningen i den svenska skolan. Ett annat syfte Àr att undersöka om det finns nÄgra skillnader mellan lÀrares och elevers upplevelser av densamma.En kvalitativ metod i form av intervjuer anvÀndes och totalt medverkade fyra lÀrare som undervisar i teknikÀmnet pÄ högstadiet samt sju elever som gÄr pÄ högstadiet.Resultatet visar att lÀrarna har en positiv instÀllning till teknikÀmnets funktion i skolan. DÀremot upplever de att teknikÀmnet fÄr för litet utrymme.BetrÀffande lÀrares och elevers upplevelser av teknikundervisningen visar resultatet att lÀrarna bedriver en varierad teknikundervisning frÄn teknikÀmnets olika kunskapsomrÄden. BÄde lÀrarna och eleverna ansÄg att lÀrarrollen Àr viktig för undervisningen.Resultatet visar ocksÄ att tre av fyra lÀrare upplever att tekniken Àr ett Àmne dÀr praktik och teori Àr integrerat medan samtliga elever anser att teknik Àr ett Àmne dÀr de fÄr arbeta mycket praktiskt. Elevernas upplevelser av teknikundervisningen Àr vÀldigt positiva och de anser att teknikundervisningen Àr rolig..

Obligatoriska nationella prov för Ärskurs 6 Àr en policyförÀndring för den svenska skolan som togs genom ett regeringsbeslut 2008. Detta har medfört effekter för elever och lÀrare att hantera och förhÄlla sig till. Syftet med denna studie Àr att ta del av nÄgra elevers erfarenheter i samband med de nationella proven i svenska och svenska som andrasprÄk för Ärskurs 6. Samtliga elever som deltagit i studien har extra anpassningar eller sÀrskilt stöd i svenska för att fÄ förutsÀttningar att nÄ kunskapskraven.I studien har fyra elever frÄn tvÄ olika skolor intervjuats. Jag har anvÀnt mig av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer som utförts enligt en intervjuguide.

Det Àr ett övervÀgande antal flersprÄkiga elever av den grupp elever som inte uppnÄr godkÀnda betyg i skolan, vilket bland annat beror pÄ att undervisningen inte tar hÀnsyn till deras sprÄkutveckling. Det medför att mÄnga flersprÄkiga elever inte förstÄr undervisningen de deltar i. Genom förstÄelse inhÀmtar eleverna kunskap och utvecklar sitt sprÄk, vilket ger goda möjligheter att nÄ skol- framgÄng. I denna uppsats belyser jag problematiken runt undervisningen i vÄr mÄng­kulturella skola dÀr syftet Àr att söka svar pÄ vad en god undervisning innehÄller. En ledstjÀrna har varit vad Hajer & Meestringa (2010) talar om som ?sprÄkinriktad undervisning?.

Syftet med studien Àr att analysera hur nyanlÀnda elever integreras i den svenska skolan och att undersöka vilka arbetsformer lÀrare i förberedelseklass, och lÀrare som arbetar med svenska som andrasprÄk anvÀnder sig av i utbildningen av nyanlÀnda elever. Kvalitativa intervjuer genomfördes med fem lÀrare pÄ tre skolor i tvÄ olika kommuner i södra Sverige. Under intervjuerna lÄg fokus pÄ vilka arbetssÀtt lÀrare anvÀnder sig av, gÀllande tvÄ viktiga komponenter i integrationsarbetet: mottagningen och undervisningen. Eftersom undersökningsgruppen Àr relativt liten sÄ ger det enbart en insikt i hur arbetet kan se ut, men dÄ likheterna Àr uppenbara sÄ antyder det att samma arbetssÀtt förekommer pÄ andra skolor. Resultaten visar att mottagningen sköttes pÄ liknande sÀtt pÄ alla undersökta skolor, det vill sÀga, deltagande vid första mötet med eleven var det samma, och kartlÀggningen pÄbörjades omgÄende.

Syftet Àr att undersöka hur fyra lÀrare arbetar med lÀs- och skrivtillÀgnandet i svenska ur ett andrasprÄksperspektiv i en förstaklass. Jag vill ocksÄ undersöka om lÀrarnas förestÀllningar kring den egna undervisningen levandegörs under lektionerna. Mina frÄgestÀllningar var följande: ? Vilka likheter och skillnader kan man finna i lÀrarnas arbete med lÀs- och skrivutvecklingen? ? Hur sÀger sig lÀrarna arbeta och hur arbetar de i praktiken? För att besvara mina frÄgestÀllningar anvÀnde jag mig av intervjuer och observationer. Jag intervjuade samtliga fyra lÀrare som arbetade pÄ tre olika skolor och jag observerade alla lÀrarna, tvÄ av lÀrarna observerade jag vid tvÄ tillfÀllen och tvÄ av lÀrarna observerade jag vid varsitt tillfÀlle.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka möjligheter och hinder det finns i denmÄngkulturella skolan, med fokus pÄ elever med muslimsk bakgrund. Malmö har under de senaste decennierna blivit en mÄngkulturell stad. Detta syns tydligt i vissa stadsdelar dÀr stora delar av befolkningen Àr mÄngkulturella. Vi har fördjupat oss i teorier om hur lÀrare, barn och förÀldrar med muslimsk bakgrund kan uppleva den svenska skolan. I litteraturgenomgÄngen framgÄr det vilka hinder och kulturkrockar som kan uppstÄ dÄ barn med muslimsk bakgrund ska anpassa sig till bland annat den svenska skolans synsÀtt och undervisning.

Sammanfattning Examensarbetet handlar om hur undervisningssprÄket pÄverkar undervisningen i fysik. I denna studie Àr det fysiklÀrare med svenska som modersmÄl som undersöks. Studien undersöker fysiklÀrare som undervisar bÄde pÄ engelska och svenska. Som underlag för examensarbetet finns bland annat en enkÀt som jag utarbetat och skickat till lÀrare som undervisar i fysik pÄ bÄde svenska och engelska eller stÄr i begrepp att börja göra det. Ur svaren frÄn erfarna fysiklÀrare som undervisar pÄ ett annat sprÄk (bÄde svenska och engelska), har jag extraherat nio rekommendationer till lÀrare som precis har börjat undervisa pÄ ett sprÄk som inte Àr hennes/hans modersmÄl. Rekommendationerna handlar om hur han/hon kan utveckla sitt sprÄk, planera sina lektioner och lÀttare övervinna den osÀkerhet som kan finnas nÀr en lÀrare ska övergÄ frÄn att undervisa pÄ sitt modermÄl till att göra det pÄ ett annat sprÄk. Mitt examensarbete fokuserar pÄ lÀrares erfarenheter och upplevelser kring att undervisa pÄ engelska nÀr deras modersmÄl Àr svenska.

Uppsatsen handlar om hur samhÀllslÀrare arbetar med att bemöta de svÄrigheter som finns i samband med undervisning pÄ gymnasiet, i klasser dÀr ett fÄtal elever som har svenska som andrasprÄk ingÄr. Studien riktar sig sÀrskilt in pÄ undervisning andrasprÄkselever som integrerats i svensk grundskola under högstadiet. Undersökningen baseras pÄ kvalitativa intervjuer med tre samhÀllslÀrare, verksamma inom samma gymnasieförbund. FrÄgestÀllningarna riktar sig in mot vilken kompetens lÀraren har, vilket stöd som finns i organisationen, samt lÀrarens planering och genomförande av undervisningen. Resultatet av studien visar att de deltagande samhÀllslÀrarna, trots att de arbetar inom samma gymnasieförbund, jobbar under olika förutsÀttningar.

Föreliggande examensarbete handlar om yttre koncentrationsstörande faktorer i skolÄr 9 och hur elever och lÀrare definierar och handskas med dessa. Syftet med arbetet Àr att undersöka om definition och strategier överensstÀmmer mellan elever och lÀrare och om elever i koncentrationssvÄrigheter definierar och handskas med yttre koncentrationsstörande faktorer pÄ ett annat sÀtt Àn sina kamrater.För att uppnÄ syftet har intervjuer gjorts med fem lÀrare och 30 elever i skolÄr 9. Resultatet visar att prat Àr den vanligaste yttre koncentrationsstörande faktorn enligt elever och lÀrare i undersökningen. Elever anvÀnder i första hand mentala strategier för att komma till rÀtta med koncentrationsstörande faktorer. En annan sak som elever gör för att hÄlla koncentrationen Àr att sÀga till sina kamrater att sluta störa.

Under kursen SKK (SprÄk, kultur och kommunikation vid UmeÄ Universitet) gjorde vi ett filmreportage utifrÄn en artikelserie i en lokal tidning i norra Sverige. Artiklarna belyste segregeringen av utlÀndska elever i den svenska skolan som skett i en mindre inlandskommun i Sverige. Vi vill med denna studie belysa problematik och möjligheter i möten mellan kulturer i skolan. De sociala skillnader i samhÀllet som bidrar till segregation mellan svenska elever och elever med invandrarbakgrund i den svenska skolan Àr mÄnga. Kulturella skillnader sÄsom religion och levnadssÀtt kan bidra till segregation men Àven de bristfÀlliga kunskaperna i det svenska sprÄket hos vissa elever med utlÀndsk bakgrund kan vara en bidragande faktor.