Uppsatsen har för avsikt att undersöka huruvida elevers historiemedvetande ökar i samband med ett autentiskt besök av en överlevare frĂ„n förintelsen. Till vĂ„r hjĂ€lp har vi brev skrivna av elever som lyssnat pĂ„ överlevaren Ilona Enqvist som tillbringade sitt tolfte Ă„r i livet i tvĂ„ olika lĂ€ger, RavensbrĂŒck och Bergen-Belsen tillsammans med sin mamma och tvĂ„ syskon. NĂ€r Ilona avled hösten 2010 sĂ„ efterlĂ€mnade hon över 4000 brev som donerades till LinnĂ©universitetet och hĂ„lls i förvar av Svenska Emigrantinstitutet i VĂ€xjö. Breven Ă€r skrivna av högstadieelever runt om i Kronobergs lĂ€n och blottar de innersta kĂ€nslor som tar sig i uttryck efter att ha lyssnat pĂ„ Ilonas förelĂ€sning. Det Ă€r utifrĂ„n dessa brev, Ilona Enqvists berĂ€ttelse och vĂ„ra intervjuer med lĂ€rare och elever som vi vill undersöka huruvida elevers historiemedvetande har ökat..

Uppsatsens syfte Àr att undersöka vilka gymnasieelever med tvÄ utlandsfödda förÀldrar pÄ nationella program som lÀser Svenska som andrasprÄk (SVA) och vilka som lÀser Svenska (SVE) och vad i elevernas bakgrund och skolgÄng som spelar roll för deras val av Àmne. Vad eleverna anser om skolÀmnet SVA utreds ocksÄ kort. Uppsatsen utgÄr frÄn en kvantitativ studie i form av en enkÀtundersökning genomförd med 53 elever pÄ en medelstor gymnasieskola. Resultatet visar att elevgruppen Àr mycket heterogen nÀr det t ex gÀller sprÄklig bakgrund och vistelsetid i Sverige. De elever som lÀser SVA har till största delen kommit till Sverige under högstadietiden eller senare medan de flesta av de som lÀser SVE Àr födda i Sverige eller har en lÄng vistelsetid i landet.

Denna uppsats handlar om elever som spelar ett instrument generellt har lÀttare för matematik, Àn de elever som inte spelar nÄgot instrument. Den försöker ocksÄ ta reda pÄ om det Àr nÄgon skillnad pÄ de elever som spelar efter noter och de som inte spelar efter noter.Metoden jag anvÀnt Àr att jag har lÄtit 180 elever i Ärskurs 1 pÄ gymnasiet kryssa i vilket slutbetyg frÄn Ärskurs nio de fÄtt i matematik, svenska och engelska. 59 av dessa elever lÀser pÄ ett studieförberedande program och 121 elever lÀser pÄ ett yrkesförberedande program, vilket ungefÀr motsvarar den procentuella fördelningen totalt i Uppsala. De har ocksÄ fÄtt ange om de spelar nÄgot instrument och i sÄ fall Àven hur lÀnge de spelat samt om de spelar efter noter.Resultatet visar att betygen Àr betydligt högre för de elever som spelar ett instrument efter noter Àn vad det Àr för sÄvÀl de elever som spelar ett instrument utan att lÀsa noter samt för de elever som inte alls spelar nÄgot instrument. Det visar ocksÄ att i den hÀr undersökningen blir betygen bÀttre ju lÀngre eleven spelat sitt instrument, samt att den ökningen Àr större för tjejerna Àn för killarna.

Abstract Studiens syfte Àr att undersöka vad lÀrare i skolÀmnet svenska som andrasprÄk (SVA) och modersmÄlslÀrare anser sig ha för roll inom modersmÄlsundervisningen.ModersmÄlsundervisningens betydelse för elevers sprÄkutveckling och hur förstÀrkta sprÄkkunskaper leder till möjlighet att tillÀgna sig andra skolÀmnen Àr nÄgot som flitigt studeras inom nyare pedagogisk och didaktisk forskning. Vidare undersöks, analyseras och problematiseras elevers och förÀldrars syn pÄ modersmÄlsundervisning.Undersökningen genomförs med hjÀlp av enkÀter för att fÄ svar pÄ hur modersmÄlsundervisningen uppfattas av bÄde förÀldrar och elever.Vidare sÄ har en fundering uppstÄtt gÀllande arbetet kring modersmÄlsundervisningen och de lokala samordnarnas roll i detta. En fundering jag har efter att ha studerat vad de lokala samordnarna har för roll i modersmÄlsundervisningen?  Forskning inom fÀltet visar att modersmÄl och SVA har en viktig och betydelsefull funktion för att fÄ till en gynnsam sprÄkutveckling samt att eleverna ska klara sig bÀttre Àven i andra skolÀmnen.Som en konsekvens av detta blir lÀrarnas kompetens och val av arbetsmetoder av stor betydelse för elevernas möjligheter att utveckla sprÄket och kunna bedriva framtida studier. Enligt ett flertal studier Àr modersmÄlseleverna mer eller mindre beroende av grundlÀggande grammatiska regler i svenska sprÄket, speciellt de elever som inte har svenska som sitt första sprÄk Att förmedla dessa grammatiska regler ses dÀrför som sjÀlva kÀrnan i modersmÄlsundervisningen, vilket ocksÄ framkommer i min studie.   Studiens empiri bygger pÄ enkÀter som distribuerats till och besvarats av SVA ? lÀrare, modersmÄlslÀrare och samordnare som har ansvaret för grupperingar av eleverna i olika modersmÄlsgrupper.

SammandragHuvudsyftet med denna studie Àr att undersöka lÀrares och flersprÄkiga elevers attityder till flersprÄkighet. Studien gÄr ut pÄ att jÀmföra unga och vuxna flersprÄkiga elever och lÀrare vid tvÄ olika skolformer i den svenska skolan. Undersökningen bestÄr av intervjuer med lÀrare och elever. Studien omfattar fyra elever och en lÀrare frÄn grundskolans senare Är och fyra elever och en lÀrare frÄn den kommunala vuxenutbildningen.VÄr undersökning visar pÄ att det inte Àr nÄgra större skillnader mellan attityderna hos elever i grundskolans senare Är och hos elever i den kommunala vuxenutbildningen. Attityderna skiljer sig inte heller mellan de olika lÀrarna..

Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur det sÀrskilda lÀs-, uttals- och skrivstöd fungerar som elever fÄr i en sÀrskild studioverksamhet pÄ en sfi-skola och vad jag som sfilÀrare kan tÀnka pÄ för att stödja eleverna sÄ att de nÄr mÄlen. I samband med detta har jag Àven studerat och jÀmfört de fyra elevernas texter i tal och skrift samt deras tankar kring att ha "en bra svenska", sjÀlvförtroende och om acceptans i det svenska samhÀllet.Studien som Àr en utvÀrdering av en sÀrskild stödundervisning för elever pÄ en sfi-skola i Sverige visar med hjÀlp av tester och intervjuer att verksamheten Àr ett vÀrdefullt komplement till den ordinarie verksamheten. De fyra intervjuade eleverna menar att man lÀr sig snabbare i "studion"och fÄr mer individuell tid Àn i den ordinarie undervisningen. NÄgra fonemtest visar att de fyra eleverna nÀstan halverat sina fel vid det andra testet, medan fyra andra elever, som aldrig har fÄtt sÀrskilt stöd, endast gör en minskning med nio av totalt 90 fel. Eleverna, som har fÄtt stöd, börjar lÀra sig de svenska sprÄkljuden i tal och skrift men de gör fortfarande mÄnga fel.

InterdisciplinĂ€rt arbete, SIS133 15 hpÄmne: Svenska som andrasprĂ„kTermin: VT 2015Handledare: Sofia Tingsell.

Det hÀr arbetet handlar om i vilken omfattning eller hur ofta tolk anvÀnds vid utvecklingssamtal och skrivande av individuell utvecklingsplan (IUP) samt om det har nÄgon betydelse för elever med svenska som andrasprÄks resultat i skolan. FörÀldrars delaktighet i sina barns skola Àr en viktig faktor för att stÀrka eleverna i deras studieresultat. Skolan ska verka för likvÀrdighet i skolan och dÀrför Àr det viktigt att förÀldrar som inte behÀrskar svenska ska ha samma förutsÀttningar att hjÀlpa sina barn som förÀldrar till barn med svenska som modersmÄl. EnkÀtstudien skickades ut till sex olika skolor i olika delar av landet. NÄgra skolor hade mÄnga elever med svenska som andrasprÄk, andra hade nÄgra fÄ.

Denna studie handlar om vilken handlingsberedskap skolor pÄlandsbygden har vad det gÀller mottagande av elever med annan sprÄkbakgrundÀn svenska.FrÄgestÀllningarna Àr:Vilka krav stÀllspÄ de delaktiga rektorerna ochlÀrarna? ochhur har skolans mottagande av ickesvensktalande elever arrangerats?För att besvara dessafrÄgoranvÀndsen kvalitativ metod. StudiengörspÄ tvÄ olika skolori samma kommundÀr en lÀrare och en rektor pÄ vardera skolanintervjuas. Resultatet i studien visar attdet inte finns nÄgra lokala riktlinjer ikommunen för nyanlÀnda eleverutan enbart dokument som högre instanserhar utformat. Bristen pÄ lokala riktlinjer medför en vag stödstruktur förlÀrarna och kraven som stÀlls blir pÄ sÄ vis otydliga.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om elever i densenare delen av grundskolan kÀnner sig utanför ellermobbade dÄ ett annat sprÄk Àn svenska talas. Ytterligareett syfte med studien Àr att se pÄ vilket sÀtt man kan skapaett sprÄkförbud som passar in pÄ en skola för alla. För attuppnÄ syftet anvÀnds en kvantitativ metod, i form avenkÀter, samt en kvalitativ metod, i form avensemistrukturerad intervju. Urvalet bestod av 60 elever iskolÄr nio samt tvÄ rektorer pÄ tvÄ olika grundskolor.Resultatet av studien visar att, större delen av elevernamed mer Àn ett sprÄk anvÀnder det i skolan och att deandra eleverna kÀnner sig utanför dÄ de inte förstÄr. Detvisar Àven att skolorna arbetar aktivt mot att elever skakÀnna sig utanför pÄ grund av detta problem.

Partikelverb Àr semantiskt och syntaktiskt komplexa och Àr nÄgot andrasprÄksinlÀrare lÀrsig behÀrska sent i andrasprÄksutvecklingen. Syftet med studien Àr att undersöka hur oftaelever som lÀser svenska som andrasprÄk pÄ gymnasiet anvÀnder partikelverb i skrivenproduktion i jÀmförelse med elever som lÀser svenska. Analysmetoden bygger pÄ ett antal kriterier som utarbetats med stöd frÄn tidigare forskning. Materialet för studien utgörs av 12 elevtexter som hÀmtats ur det nationella provet frÄn 2012 i svenska 1 och svenska som andrasprÄk 1 pÄ gymnasiet. Resultatet visade inga stora skillnader mellan informantgrupperna, vilket inte överensstÀmmer med tidigare forskning.

Det finns en vÀlkÀnd koppling mellan social bakgrund och framgÄng i skolan. Tidigare forskning visar ocksÄ pÄ ett samband mellan tillgÄng till socialt kapital och skolresultat. Med ett fÄtal undantag, har denna koppling dock inte studerats i svenska förhÄllanden. Syftet med denna studie Àr att fylla denna kunskapslucka, och samtidigt undersöka om tillgÄngen till socialt kapital förstÀrker eller utjÀmnar skillnader mellan elever med olika social bakgrund. UtifrÄn de teorier som utvecklats av bland andra Pierre Bourdieu och Nan Lin definierar jag socialt kapital som de vÀrdefulla resurser ? ekonomiska, kulturella, sociala eller andra ? som Àr tillgÀngliga för individen genom hennes relationer till andra.

Viberg (1996), Hyltenstam (2003), Bergman & Sjöqvist (2003) Àr alla forskare i svenska som andrasprÄk och de Àr överens om att ett villkor för att eleverna ska fÄ optimal undervisning i svenska som andrasprÄk Àr att lÀraren gör en bedömning av vilken sprÄklig nivÄ eleven befinner sig pÄ. Syftet med detta arbete Àr att ge en bild av hur Àmnet svenska som andrasprÄk organiseras pÄ tre högstadieskolor i en medelstor kommun i södra Sverige för att sedan kunna svara pÄ hur förutsÀttningarna ser ut för lÀrarna att sprÄkligt kunna nivÄplacera elever med svenska som andrasprÄk. Genom att intervjua de lÀrare som undervisar i svenska som andrasprÄk pÄ högstadiet och komplettera med enkÀter till mellanstadielÀrarna i samma Àmne och i samma kommun sÄ har följande slutsatser kunnat dras: Skolornas organisation av Àmnet ser delvis olika ut. Det finns fyra saker som pÄ skolorna spelar en direkt roll för lÀrarnas möjligheter att nivÄplacera eleverna efter sprÄkbehÀrskning: lÀrarnas utbildning och kunskaper i Àmnet, samarbete mellan hög- och mellanstadielÀrare, att undervisningen inte organiseras som lÀrarna önskar och skolledningens instÀllning till Àmnet..

Syftet med min studie Àr att belysa arbetet med skönlitteratur ur elevernas perspektiv gÀllande de tvÄ gymnasiala Àmnena svenska och svenska som andrasprÄk. Fokus ligger pÄ elevernas upplevelser av det skönlitterÀra arbetet inom vartdera Àmnet och presenteras som likheter och skillnader mellan de tvÄ Àmnena. Studien har genomförts via en enkÀtundersökning dÀr tre undervisningsgrupper i Àmnet svenska fÄtt representera Àmnet svenska och tvÄ undervisningsgrupper i svenska som andrasprÄk fÄtt representera det Àmnet. Utfallet presenteras utifrÄn Àmne och ger resultatet att andrasprÄkseleverna i studien tenderar att i högre grad vara nöjda med undervisningen. AndrasprÄkseleverna tycks Àven uppleva att skönlitteraturundervisningen Àr anpassad efter deras förutsÀttningar och intressen i högre grad Àn de elever som lÀser Àmnet svenska.

Syftet med studien Àr att undersöka vilken kunskap lÀrare med elever i Ärskurs 6-9 har om elevers stress och vad de gör och kan tÀnka sig göra för att underlÀtta för stressade elever, och vad jag i min kommande profession som svensklÀrare kan ta med mig ut av deras erfarenheter. Metoden jag anvÀnt för att ta reda pÄ svaren till frÄgestÀllningarna Àr kvalitativa intervjuer. Resultatet visar pÄ att lÀrare Àr relativt kunniga om vad stress Àr, dock skulle de behöva mer kunskap för att se symptomen pÄ stress hos sina elever. LÀrarna har en hel del konkreta metoder för att förebygga och underlÀtta för stressade elever, och mÄnga av dem finner stöd i litteraturen. Jag har fÄtt en del nya idéer om hur man just i svenskÀmnet kan förebygga stress. Slutligen Àr det viktigt att identifiera stress pÄ ett tidigt stadium sÄ att man pÄ sÄ sÀtt kan sÀtta in stressförebyggande ÄtgÀrder och eliminera stressfaktorerna sÄ vi inte utsÀtter eleverna för mer stress Àn nödvÀndigt..