Syftet med studien är att undersöka hur lärare kan utveckla läsförståelse och läslust hosspecialskolans elever. Den metod som har använts är kvalitativa intervjuer. Fyra svenskläraresom arbetar på specialskolan, en förskollärare som arbetar i en barngrupp med döva ochhörselskadade barn samt sex elever i specialskolan har deltagit i studien. Resultatet visar attbåde lärare och elever upplever att samtal och högläsning stimulerar läsförståelsen. Deupplever även att läslust väcks genom den nyfikenhet som läraren kan skapa hos eleverna dåhan/hon på ett spännande sätt berättar om handlingen i en bok.

Detta examensarbete visar hur utvecklingen av taluppfattningen utvecklats i en elevgrupp från årskurs 1 till 3. Syftet är att få en djupare förståelse både vad tidigare forskare har kommit fram till och vad eleverna kan. Som metod har jag valt diagnoser och litteraturstudie. Diagnosen är genomförts under höstterminen i årskurs 1 samt i samma elevgrupp vårtterminen i årskurs 3. Resultatet visar att i årskurs 1 finns det cirka 20 % elever som inte klarade att besvara min diagnos om taluppfattningen upp till 10.

I detta arbete presenteras faktorer som uppfattas som kännetecken för bra matematikundervisning. Syftet är att få kunskap om vilka uppfattningar elever och lärare har om vad som kännetecknar bra matematikundervisning på en skola som är i slutskedet av ett matematikprojekt. Syftet är också att få kunskap om det finns skillnader i vad elever i de tidiga skolåren och deras lärare anser kännetecknar bra matematikundervisning. Studien är uppdelad i två delar, dels en enkätundersökningbland elever, en kvantitativ studie med så kallade attitydfrågor, dels intervjuer med lärare utformade som en kvalitativ studie, med öppna frågor. Studien genomfördes med elever i årskurs 2 och årskurs 5 och deras matematiklärare.

I detta arbete fördjupar jag mina kunskaper omkring elevernas svårigheter, kring dem matematiska begrepp och kring formuleringen av de olika textuppgifter som framkommer inom avsnittet algebra. Här ville jag ta reda på om det är matematiska begreppen eller om det är formuleringarna i matematikuppgifterna som eleverna har svårt att förstå samtidigt som jag ville se vilka strategier som eleverna använder sig av när de får olika typer av uppgifter inom avsnittet algebra. De klasser som jag ska göra min undersökning på är två åk 1 klasser som går handelsprogrammet. Detta medför att de läser matematik ?A kursen och håller på med avsnittet som handlar om algebra och ekvationer.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka den rådande diskursen om elevers utveckling hos ett antal lärare på en skola samt undersöka i vilka sammanhang begreppet används. Tillika ville vi ta reda på vilka grunder elevers utveckling mäts och bedöms. Den forskningsmetod vi har använt oss av är kvalitativ intervju. Det vi fann var en diskurs där begreppet används ?automatiskt? och i förlängningen med positiva förtecken.

Syftet med denna studie var att lyfta fram elevers syn på makt och ordning i skolan med utgångspunkt i två teorier; Foucault maktteori samt barns perspektiv. Mer specifikt var syftet att undersöka hur eleverna i studien ser på maktrelationen till lärare och ett eventuellt återinförande av ordningsbetyg. Jag utgick från följande forskningsfrågor: -          Hur upplever elever maktrelationen till lärare?-          Hur ser elever på ett eventuellt återinförande av ordningsbetyg? Med hjälp av två gruppintervjuer med elever från två olika klasser besvarades mina forskningsfrågor och kunde därefter diskuteras i relation till tidigare forskning. Synen på maktrelationen skiljer sig mellan de två klasserna, den är mycket mer märkbar i den ena klassen. Orättvisor gällande regler och bemötande lyfts fram medan det i den andra klassen är en mer jämnställd maktrelation mellan lärare och elever.

Arbetet handlar om hur elever lär sig genom leken i klassrummet. Arbetet tar upp både elever och lärares syn på lärande genom lek..

Studien utgår från en granskning av 112 filmer som Skolverket producerat under två år (2012 - 2013). Filmerna har presenterats på  Skolverkets Youtube kanal (67 filmer) eller på Lärportalen för Matematik (45 filmer). Granskningen sker utifrån ett normkritiskt perspektiv. Syftet med studien är att undersöka hur elever med synlig minoritetsbakgrund synliggjordes i materialet. Detta görs med en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod.

Syftet var att undersöka vilka arbetssätt som förekommer i gymnasieskolan och elevernas förhållningssätt till dem. Undersökningen genomfördes på en gymnasiefriskola i norra Sverige där sex elever som gick första året på gymnsiet intervjuades, varav tre var av manligt och tre av kvinnligt kön. Kvalitativa intervjuer användes för att få en större förståelse för hur elever uppfattar olika arbetssätt. Intervjuerna genomfördes enskilt med en intervjuare och en som observerade. Resultatet visade att det på denna skola förekom relativt traditionella sätt att arbeta med ett stort inslag av eget arbete men även lärarledd undervisning med bland annat föreläsningar vilket flertalet elever sade sig föredra.

Studiens syfte har varit att undersöka sambandet mellan läs- och skrivsvårigheter och matematiska kunskaper. Undersökningarna gjorde vi genom tre intervjuer med pedagoger och matematikuppgifter lösta av 51 elever. Med vår studie ville vi ta reda på om svårigheter i ordförståelse och läsförståelse bidrar till ett sämre resultat inom matematikämnet. Något annat vi ville ta reda på var vilka krav en textuppgift ställer på elever, samt hur pedagogerna och skolan arbetar med språket i matematiken. Genom resultatet syns det tydligt att majoriteten av eleverna har svårare för att lösa textuppgifterna än räkneuppgifterna.

Syftet med studien är att undersöka elever som sitter i matrådets uppfattning om sitt inflytande i matrådet. Elever och personal som arbetar med att förbättra mat och måltidsmiljön på en grundskola i södra Sverige har intervjuats. Totalt ingår 18 elever som sitter i matrådet, personal som var högst ansvarig för måltiderna på skolan samt en grupp vid namn Mat och måltidsmiljö, där lärare, måltidspersonal och rektor ingår. Studien är kvalitativ och intervjun med matrådet har genomförts i två fokusgrupper, årskurs 1-6 och 7-9. Resultatet visar att eleverna i matrådet kan påverka skolmåltiden till viss del.

Syftet med detta arbete har varit att få en ökad förståelse för hur elever resonerar kring naturvetenskapliga fenomen. Jag har genomfört kliniska intervjuer med tolv elever från förskoleklass samt år 1 om hur de resonerar kring några vetenskapliga fenomen, med fokus på vatten. Resultaten visar att eleverna gärna förmedlar sina tankar muntligt i intervjuerna. Det finns också en stor spridning hos eleverna vilka kunskaper de har inom olika fenomen och spridningen är även stor vad gäller huruvida deras tankar och kunskaper inom detta område är nära verkligheten eller mer fantasibetonad. Dessa resultat kommer att bli användbara för pedagoger för att bättre kunna genomföra undervisningen på elevernas nivå..

Syftet med följande examensarbete är att undersöka elevers attityd till läsning av skönlitteratur ? privat och i skolan. Undersökningen har som mål att se om och i så fall hur elevers läsning och attityd till läsning skiljer sig från de motiveringar till läsning av skönlitteratur som återfinns i skolans styrdokument. För att nå syftet med mitt arbete genomför jag en screeningenkät i fyra klasser på en gymnasieskola, som sammanlagt besvaras av 79 elever. Därefter följer tre parintervjuer med sex elever, som läser olika mycket, om deras attityd till läsning. Resultaten visar att få elever läser regelbundet på sin fritid och anledningarna som de uppger är nästan uteslutande att de inte har tid eller att det är tråkigt. De som läser, läser till största delen skönlitteratur som bygger på underhållning och spänning (deckare, Harry Potter och militärböcker med mera). Slutsatsen blir att den typ av verk som eleverna läser privat sällan ryms inom ramen för svenskämnet och styrdokumenten och därför skiljer sig elevernas läsning en del från skolans. Även bland de elever som är något mer positiva till skönlitteratur i allmänhet, även i skolan, märks det dock att de sällan förstår syftet med läsningen, eller valet av litteratur man behandlar på lektionerna..

Denna uppsats belyser ur ett lärarperspektiv hur idrottslärare bemöter elever med olika kulturell bakgrund. Syftet med arbetet var att få en uppfattning om elever, med hänsyn till om de har svensk kulturbakgrund respektive annan kulturell bakgrund än svensk, blir bemötta olika av idrottslärare på idrottslektionerna i en skola för alla. Undersökningen grundar sig på 12 observerade idrottslektioner och fem kvalitativa intervjuer med sex idrottslärare, varav två med svensk kulturell bakgrund och fyra med annan kulturbakgrund än svensk. I litteraturen står det att det idag ställs andra krav på skolan än tidigare då inflyttningen av människor med olika kulturell bakgrund ökar och att samtliga som arbetar inom skolans värld måste sätta sig in i vad en kulturell mångfald innebär. Detta medför att det blir en utmaning för personalen eftersom de ska skapa förutsättningar för alla elever att få en bra och kunskapsfylld skolgång i en skola för alla.

SammanfattningSyfteHuvudsyftet med denna studie är att undersöka andelen som har eller har haft ryggsmärtor under tiden på ett skidgymnasium, samt om ryggsmärtan påverkade deras åkförmåga.MetodUndersökningen gjordes på de tre alpina riksidrottsgymnasierna i Sverige. Studien gjordes som en enkätundersökning. Totalt skickades 35 enkäter till elever som studerar det tredje och fjärde året på något av de alpina riksidrottsgymnasierna, med födelseåren 1983-1984. Urvalet utgjordes av de elever som hade längst erfarenhet från ett skidgymnasium, och som därmed eventuellt kunde ha mer erfarenhet av ryggsmärtor. Svarsfrekvensen var hög, 90 procent.