Syftet med examensarbetet var att undersöka hur den sprÄkliga drÀkten imatematiska textuppgifter inverkar pÄ elevernas förmÄga att lösa uppgiften.Fokus i undersökningen har lagts pÄ elever i matematiksvÄrigheter. UtifrÄn teorier om olika svÄrigheter som sprÄkets utformning kan ge inommatematik och svenska, fokuserades i den följande undersökningen pÄkategorierna signalord, kontextualisering och förstÀrkning av bild. Sex uppgiftervaldes ut frÄn lÀromedel för att omformuleras i ytterligare tvÄ varianter vardera.Undersökningen inleddes som en kvantitativ undersökning i Ärskurs fyra dÀreleverna fick lösa sex uppgifter. UtifrÄn resultatet valdes elever ut förkvalitativa intervjuer om textformuleringar. De intervjuade eleverna ingick i dendefinierade mÄlgruppen. Resultatet visar att eleverna har lÀttare att hitta svar nÀr det finns ett signalord iuppgiften. De reagerar olika inför lösandet av en textuppgift, en del kÀnnertilltro medan andra konstaterar att uppgiften inte gÄr att lösa.

Mitt syfte med den hÀr uppsatsen Àr att fÄ en djupare kunskap om vilka behov yngre elever med ett annat modersmÄl har av modersmÄls- och andrasprÄksundervisning. Jag har anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer med elever och pedagoger för att fÄ kunskap om hur de ser pÄ modersmÄlsundervisning och svenska som andrasprÄk. Eleverna gÄr pÄ en mÄngkulturell skola. De elever som jag intervjuade var 6-8 Är gamla och var alla födda hÀr i Sverige av utlÀndska förÀldrar. Alla eleverna pratade bÄde svenska och sitt modersmÄl.

Syftet med detta arbete Àr att studera hur elever pÄ hotell- och restaurangprogrammet upplever kunskapsförmedlingen pÄ skolan och om den kunskap som förmedlas lever upp till de förvÀntningar som eleverna har pÄ sina lÀrare. Min metodologiska utgÄngspunkt Àr en kombination av kvalitativ observation och kvantitativ datainsamling med hjÀlp av enkÀt.Jag har valt att studera endast en skola och dÄ en i en liten stad. Jag har sjÀlv för avsikt att, efter avslutad utbildning, undervisa pÄ en mindre ort i Sverige. I uppsatsarbetet har jag valt att lÄta elever och lÀrare svara pÄ enkÀtfrÄgor anonymt för att fÄ sÄ Àrliga svar som möjligt. Detta Àr min frÀmsta metod för att nÄ fram till mina svar.

Syftet med studien Àr att fördjupa förstÄelsen för utvecklingen av den fonologiska medvetenheten i förskoleklassen. Studien baseras pÄ material frÄn kartlÀggningar av elever, enkÀtsvar frÄn vÄrdnadshavare och intervjuer med förskollÀrare. Det deltog 53 elever, deras vÄrdnadshavare och fyra förskollÀrare. De fyra skolorna som deltog kommer frÄn tvÄ kommuner. KartlÀggningarna och enkÀterna utgjorde en kvantitativ del och intervjuerna blev ett kvalitativt komplement till resultatet. Resultatet visar att det generellt har skett en ökning under de sex mÄnaderna mellan kartlÀggningarna nÀr det gÀller den sprÄkliga och fonologiska förmÄgan hos eleverna i undersökningen.

Syftet med utvecklingsarbetet var att undersöka om elever utvecklar sin förmÄga att lösa matematiska problem i vardagssituationer, genom att arbeta i grupp med matematik och lek. Vi valde omrÄdet dÀrför att vi under tidigare praktikperioder lagt mÀrke till att en del elever har haft svÄrigheter med problemlösning i matematiken. För att kunna mÀta resultatet har vi anvÀnt oss av för- och efterundersökning samt enkÀter med bÄde en experimentgrupp och en kontrollgrupp. Experimentgruppen anvÀnde sig Àven av loggböcker veckovis. Under fyra veckor arbetade experimentgruppen i grupp med olika problemlösningsuppgifter inom matematik.

Syftet med studien Àr att undersöka hur vÀl elever nÄr upp till mÄlen för miljöundervisning i Ärskurs 5 (Skolverket, 2000) och hur de ser pÄ mÀnniskans pÄverkan pÄ miljön. Detta gjordes genom intervjuer dÀr eleverna tillÀts prata fritt inom vissa förutbestÀmda omrÄden. FrÄgeomrÄdena var förstÄelse för begrepp inom miljöomrÄdet och miljöfrÄgor som speglade mina tvÄ forskningsfrÄgor. Resultatet visar att endast fÄ elever nÄr upp till kursplanemÄlen eller har möjlighet att göra sÄ i slutet av skolÄret. De flesta har Àven svÄrt att se individens pÄverkan pÄ miljön och tror mer pÄ samhÀllelig aktion.

Bakgrund: Vi som skrev denna studie har ett intresse för relationer inom skolundervisning. Vi ville genom denna studie ta reda pÄ vilka uppfattningar lÀrare i tidiga grundskolan har av lÀrarbekrÀftelse till elever i skolsituationer. Problemformuleringen runt vÄr studie var att ta reda pÄ hur lÀrare uppfattar fenomenet lÀrarbekrÀftelse till elever i skolsituationer för att erbjuda kunskapsbidrag om och möjligheter till reflektion av lÀrares möte med elever i skolsituationer.Syfte: VÄrt syfte med denna studie var att upptÀcka och beskriva variationer i olika uppfattningar av fenomenet lÀrarbekrÀftelse till elever i skolsituationer.Metod: Genom att undersöka nÄgons uppfattningar av ett fenomen sÄ blev en kvalitativ metod med intervjuer av lÀrare utgÄngspunkten. Dessa uppfattningar ville vi sedan kategorisera för att hitta likheter och skillnader mellan lÀrares uppfattningar. VÄr empiriska studie kopplades samman med litteratur, tidigare forskning och teorier som berörde fenomenet.Resultat: UtifrÄn vÄr empiriska undersökning dÄ det gÀllde att sÀtta sig in i hur lÀrare uppfattar fenomenet lÀrarbekrÀftelse till elever i skolsituationer sÄ kom vi fram till att det fanns flera olika uppfattningar av fenomenet.

Detta Àr en uppsats som tar upp nÄgra elevers perspektiv pÄ sin skolgÄng. Jag har intervjuat Àldre personer som berÀttar hur det var att vara elev förr i tiden. Det Àr totalt fem intervjuer och de berÀttar om sin skolgÄng frÄn 1920-1990-tal. Dessa berÀttelser har jag jÀmfört med en enkÀtundersökning och en observationsundersökning av elever som gÄr i skola idag. Fokus ligger pÄ tre frÄgestÀllningar vilka behandlar miljön i skolan, elevinflytandet och vilka skolÀmnen eleverna har och hade i skolan.

Begreppet livskunskap Àr ett vÀlkÀnt begrepp inom skolans vÀrld men vad betyder igentligen livskunskap? Precis som begreppet antyder, handlar det om kunskap om livet. Skolan skall enligt skollag utöver undervisning Àven fostra och förbereda eleverna inför kommande yrkesliv samt att lÀra eleverna att bli ansvarstagande medmÀnniskor. För att nÄ dessa mÄl krÀvs ett preventivt/förebyggande arbete. Det finns mÄnga metoder för detta preventiva arbete inom grundskolan men hur ska detta arbete utföras inom gymnasieskolan? Jag har varit med och arbetat fram ett sÀtt som vi har anvÀnt oss av pÄ den gymnasieskola dÀr jag Àr anstÀlld. Jag har genom enkÀter tagit reda pÄ vad elever och lÀrare tycker om detta arbete och bÄde lÀrare och elever visar en positiv instÀllning och tycker att detta arbete Àr viktigt. De teman vi har valt att fokusera pÄ Àr samarbetsregler, studieteknik, etniska relationer, rökning, alkohol, narkotika, jÀmstÀlldhet, sex och samlevnad samt hÀlsa..

Denna studie följer elever som deltar i bÀnkinteraktion omkring matematik med sin lÀrare. Syftet med studien Àr att undersöka hur elever beskriver att fÄ enskild hjÀlp som stöd för sitt lÀrande. Jag söker möjligheter och hinder som uppstÄr i lÀrar- elev interaktioner. Elevernas erfarenheter kan bli en utgÄngspunkt för hur matematiklÀrare och speciallÀrare kan tÀnka omkring undervisning i klass eller undervisning av elever i behov av stöd.Studien har en sociokulturell ansats och Àr gjord enligt metoden stimulated recall, som i denna studie innebar videoinspelade bÀnkinteraktioner i kombination med intervjuer omkring inspelningarna. Eleven fick se videoklippet efterÄt och med egna ord berÀtta vad som hÀnde och hur eleven hade tÀnkt i situationen. .

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur klasslÀrares syn pÄ normalitet och avvikelse i skolan pÄverkar undervisningen för elever i koncentrationssvÄrigheter. För att uppnÄ detta syfte har vi intervjuat sex klasslÀrare pÄ fem olika skolor. I en skola för alla bör miljön vara utformad sÄ att den passar alla elever utifrÄn deras specifika förutsÀttningar och behov. Skolans ramar begrÀnsar dock lÀrarnas arbete och skapar dÀrmed koncentrationssvÄrigheter hos vissa elever. Normalitet och avvikelse Àr dÀrmed en produkt av skolans organisation..

I dagens samhÀlle finns det mÄnga ungdomar med utlÀndsk bakgrund vilket leder till att utlÀndska elever utgör en stor del av skolan, dÀrav begreppet en mÄngkulturell skola. Detta Àmne Àr aktuellt och för att kunna skapa oss en bild av hur elever och lÀrare kÀnner för mÄngkulturell skola, samverkan och gemenskap. Detta arbete ger Àven en inblick pÄ hur frÀmlingsfientlighet tar sig uttryck i skolan. För att genomföra detta arbete har en kvalitativ metod anvÀnts i form av intervjuer. 10 elever och 4 lÀrare har intervjuats som underlag för resultatet.

SammanfattningVÄrt examensarbete i pedagogik handlar om krÀnkningar mellan lÀrare och elever pÄ Colin Leclairgymnasiet i SödertÀlje. Syftet med studien var att finna nÀr och hur krÀnkningar mellan lÀrare och elever förekommer, och i vilken utstrÀckning krÀnkningar förekommer.Metoden vi har valt att anvÀnda i studien Àr en fallstudie. Studien Àr gjord med hjÀlp av en enkÀtundersökning som bÄde lÀrare och elever pÄ skolan har besvarat. Tjugo lÀrare och ÄttioÄtta elever har besvarat vÄr enkÀtundersökning. FrÄgorna handlade bland annat om:? Har du kÀnt dig krÀnkt av nÄgon lÀrare/elev nÄgon gÄng?? Beskriv hÀndelsen i ord.? Har du sjÀlv nÄgon gÄng omedvetet och/eller medvetet krÀnkt nÄgon lÀrare/elev?? Hur kan man förebygga krÀnkningar?Resultatet i vÄr undersökning visar att elever svarar Àrligare Àn sina lÀrare dÄ de ska reflektera över sig sjÀlva.

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att som lÀrare fÄ en inblick i hur det Àr att fÄ enelev med diagnosen Adhd i sin klass. Jag vill att arbetet skall belysa olika pedagogiskasÀtt att ta hand om och lÀra dessa elever att klara sin skoldag och att fÄ en meningsfullutbildningIntresset för detta Àmne startade dÄ man inom skolan och Àven utanför skolan pratarom att dessa elever fÄr för lite hjÀlp för att klara av sin skoltidFör att fÄ hjÀlp med denna undersökning har jag intervjuat bÄde skolpersonal ochelever. Resultatet av mina intervjuer har gett mig mÄnga svar pÄ hur jag bör undervisaoch ta hand om dessa elever och Àven att den personal som jag har intervjuat lÀggeroerhört mycket tid och kraft för att hjÀlpa dem.Som exempel kan nÀmnas attAdhd -eleven behöver tydliga, avgrÀnsade instruktionergÀrna med bilder och tillhörande text för att lÀttare komma ihÄg dem. Elevens vardagskall ha en klar och riktig struktur med skoldagens aktiviteter pÄ ordnade scheman somtydligt visar vad eleven skall göra och vara.I mina litteraturstudier har jag samlat in fakta angÄende hur Adhd pÄverkar mÀnniskan,hur man kan hjÀlpa dem att fÄ en bÀttre vardag och hur man kan verka i skolan..

Abstract I vÄr studie har vi valt att undersöka hur barn lÀr sig lÀsa ur ett pedagogiskt synsÀtt dÀr vi har fokus pÄ tvÄ metoder LTG (lÀsning pÄ talets grund) och Wittingmetoden samt hur dessa tvÄ metoder förhÄller sig till varandra. Vi ska Àven anvÀnda bedömningsmaterialet LUS som hjÀlpmedel pÄ hur den kan integreras in i metoderna och elevernas utveckling inom lÀs- och skrivinlÀrning. I vÄrt examensarbete har vi anvÀnt oss av den kvalitativa forskningsmetoden dÀr fokus har legat pÄ litteraturstudie. I slutet av vÄrt examensarbete kommer vi fram till, utifrÄn litteraturstudien att LTG metoden Àr den metod dÀr eleverna utvecklar lÀsförstÄelsen gemensamt med andra elever mest effektivt för varje elevs. Alla lÀrare strÀvar efter att hjÀlpa elever utveckla och underlÀtta lÀsutvecklingen med hjÀlp av kamrater, hjÀlpmedel för att eleven ska kunna utvecklas sÄ bra sÄ möjligt inom sin egen lÀsutveckling..