Denna uppsatts har som syfte att undersöka hur ökad mÄluppfyllelse för elever med utlÀndsk bakgrund och svenska som andrasprÄk kan uppnÄs. Uppsatsen Àr en systematisk litteraturstudie med inriktning pÄ elever med utlÀndsk bakgrunds sÀrskilda behov, undervisningsstrategier för ökad mÄluppfyllelse gÀllande elever med utlÀndsk bakgrund samt lÀrarens roll i detta. Analysen har genomförts med betoning pÄ ett interkulturellt perspektiv. FrÄgor som uppsatsen behandlar Àr hur man kan arbeta för att öka elever med utlÀndsk bakgrunds mÄluppfyllelse samt hur detta arbete skulle kunna genomföras. Resultaten visar att en blandning av en formell inlÀrningsmiljö tillsammans med en informell inlÀrningsmiljö frÀmjar elevernas mÄluppfyllelse.

SammanfattningI detta examensarbete undersöker jag ett sÀtt att bjuda in elever att medverka i skolans kvalitetsarbete. AvsiktenÀr att konstruera en enkÀt för utvÀrdering av undervisning i Är 9 och gymnasiet med det avseendet att mÀta hurelever upplevt förutsÀttningar för lÀrande och förstÄelse av undervisningens innehÄll. Detta sker genom att bjudain elever frÄn Ärskurs 9 att medverka till att pÄverka utformningen av enkÀten. Syftet med enkÀten Àr attundersöka hur elevers upplevda lÀrande och förstÄelse av ett visst innehÄll kan stödjas genom val av arbets- ochundervisningsform. Det Àr min önskan att finna en form för kvalitetsarbete i skolan dÀr bÄde elevsamverkan ochlÀrande frÀmjas.

Syftet med studien var att finna svar pÄ hur högpresterande elever upplever att lÀsahögskolematematik under sin gymnasietid, vilket Àr högst aktuellt med tanke pÄ Skolverketsförsök med spetsutbildningar som startades upp hösten 2009. För att uppfylla detta syftevaldes en kvalitativ metod bestÄende av intervjuer med sex elever som lÀser högskolekurser imatematik i samband med sina gymnasiestudier. Resultatet visar att eleverna har en positivinstÀllning till fenomenet men att det kan utvecklas ur flera aspekter. Det har gÄtt att urskiljatre typer av elever som upplever inlÀsningen av kursen pÄ olika sÀtt, ?studieförberedaren?,?prövaren? och ?tidsfördrivaren?.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka vilka uppfattningar elever med hög frÄnvaro i Àmnet idrott och hÀlsa har om detsamma. Vi som blivande lÀrare i idrott och hÀlsa vill fÄ en ökad kunskap om hur vi som lÀrare ska kunna motivera de elever som har hög frÄnvaro i idrott och hÀlsa pÄ gymnasieskolan. VÄr undersökning bygger pÄ intervjuer med elever frÄn tvÄ gymnasieskolor. Skolorna Àr av olika storlek men bÄda ligger i södra Sverige. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer och har intervjuat Ätta elever, fyra flickor och fyra pojkar.

Avsikten med den h?r litteratur?versikten var att unders?ka vilka specialdidaktiska verktyg som anv?nds i musikundervisningen f?r elever med NPF i ?ldrarna 11 ? 16 ?r. Uppsatsen ?r utformad som en systematisk litteratur?versikt med 23 internationella forskningsstudier, vilka publicerats mellan 2013 och 2024. Musik?mnet i grundskolan ?r ett ?mne som kan vara utmanande f?r elever med NPF.

Syftet med studien Àr att beskriva och analysera elevers och lÀrares uppfattningar om elevdemokrati i undervisningen. FrÄgestÀllningarna som vi utgÄr ifrÄn Àr följande:? Hur uppfattar elever elevdemokrati?? Hur arbetar lÀrare för att utföra uppdraget att ?undervisningen skall bedrivas i demokratiska arbetsformer??? Hur pÄverkar ett demokratiskt arbetssÀtt undervisningen och elever?? Hur uppfattar elever och lÀrare betydelsen av elevdemokrati?Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med bÄde lÀrare och elever i Ärskurs fyra. Vi har genomfört intervjuerna i sex klasser med en lÀrare och tre elever frÄn varje klass.Efter genomförandet av studien har vi fÄtt en tydligare bild av hur elevinflytande kan se ut i skolan och vilken betydelsefull, svÄr och utmanande uppgift lÀrarna har att uppfylla lÀroplanens mÄl att undervisningen skall bedrivas i demokratiska arbetsformer. Till stor del tycker vi att lÀrarnas och elevernas syn pÄ hur elevinflytandet i klassrummet fungerar stÀmmer vÀl överens.Vi uppmÀrksammade att alla lÀrare jobbar för att eleverna ska ha inflytande i skolan, det skiljer sig dÀremot hur mycket inflytande eleverna har och över vad.

Syfte: Syftet med studien Àr att analysera och tolka kvalitetsredovisningar som policytext ikommuner, samt fristÄende skolor och relatera till detta till ?elever i behov av sÀrskilt stöd?,samt att genom litteraturstudier och genom att ta del av tidigare forskning, fÄ möjlighet tillreflektion, förstÄelse och insikt om policies betydelse för den sociala praktiken.Teori: Perspektiv Àr teoretiska abstraktioner vars funktion Àr att underlÀtta förstÄelsen av ettforskningsomrÄde. Diskurser anger bland annat de ramar för vad som Àr möjligt och intemöjligt att formulera inom ett visst omrÄde. I diskursbegreppet ryms Àven den socialapraktiken, den diskursiva praktiken och policy som text. För att kunna byta perspektiv undermin studie har begrepp som distans och nÀrhet varit betydelsefulla.Metod: En induktiv ansats med utgÄngspunkt i en vÀxling mellan förstÄelse av helhet ochdelar i vÄrt skolsystem.

I vÄrt examensarbete har vi valt att undersöka hur lÀrare i idrott och hÀlsa arbetar för att inkludera elever med funktionsnedsÀttning. Teoretiska studier och kvalitativa intervjuer av lÀrare i idrott och hÀlsa, Àr det vi anvÀnt oss av för att undersöka hur lÀrare arbetar med elever i behov av sÀrskilt stöd. Vi har lyft begreppen inkludering och funktionsnedsÀttning för att lyfta fram en definition, som arbetet sedan har utgÄtt ifrÄn. Vi har valt att belysa specialpedagogik, idrottslÀrarens kompetens, bemötande, skolans anda, organisation, miljön och materialets inverkan pÄ lÀrarens möjligheter att inkludera elever med funktionsnedsÀttning. Vi redovisar resultatet av intervjuerna och gör sen en analys utifrÄn resultatet och stÀller detta mot litteraturen.

Syftet med denna studie Ă€r att, med fokus pĂ„ nyanlĂ€nda elever, undersöka hur undervisningen inaturorienterande Ă€mnen i Ă„rskurs 6 bedrivs i ett klassrum. Studien belyser detta utifrĂ„n följandefrĂ„gestĂ€llningar: arbetar lĂ€rare för att integrera svenska i naturorienterande Ă€mnen för nyanlĂ€ndaelever? Vilket undervisningsmaterial anvĂ€nder Ă€mneslĂ€rare, svenska som andrasprĂ„kslĂ€rare ochmodersmĂ„lslĂ€rare för nyanlĂ€nda elever i naturorienterande Ă€mnen? Är materialet anpassat förnyanlĂ€nda elever? Hur ser samarbetet ut mellan lĂ€rare som kommer i kontakt med nyanlĂ€nda elever? Hur Ă€r lĂ€rares syn pĂ„ undervisning och undervisningsmaterial för nyanlĂ€nda elever? Är lĂ€raremedvetna om sprĂ„kets roll i Ă€mnesundervisningen? För att svara pĂ„ frĂ„gestĂ€llningarna anvĂ€ndes treolika metoder baserat pĂ„ klassrumsobservation, analys av undervisningsmaterial som anvĂ€nds underobservationen samt intervju med tre av de lĂ€rare (Ă€mneslĂ€rare, svenska som andrasprĂ„kslĂ€rare ochmodersmĂ„lslĂ€rare) som arbetar med samma nyanlĂ€nda elever i Ă„rskurs 6. Resultatet och analysen avundersökningen visar att fokus pĂ„ svenska som andrasprĂ„k i den naturvetenskapliga kontexten Ă€r liten. Vidare tyder resultaten pĂ„ att det material som anvĂ€nds i undervisningen Ă€r Ă„ldersadekvat men att detinte Ă€r anpassad till den nivĂ„ de nyanlĂ€nda eleverna befinner sig pĂ„.

2005 inleddes det av FN utnÀmnda decenniet för utbildning för hÄllbar utveckling!Begreppet hÄllbar utveckling Àr för de flesta elever abstrakt. I detta examensarbete studeras vilken kunskap elever i Är 6 har om nÄgra frÄgor som rör hÄllbar utveckling. En del aspekter inom lÀrande för hÄllbar utveckling redovisas kortfattat, och dessa aspekter ligger sedan delvis till grund för en enkÀtundersökning. FrÄgorna hÀmtades frÄn Skolverkets nationella utvÀrdering 1998, Tema tillstÄndet i vÀrlden. FrÄgorna som valdes ut gÀller kunskap om vÀrldsproblem, handlingskompetens, och förmÄga att se samband.

I detta arbete har jag undersökt vad elever kÀnner inför att befinna sig i omklÀdningsrummet innan och efter idrottslektionen. Jag har dÀrmed undersökt om det förekommer oro hos eleverna inför situationen samt om det finns skillnader i flickors och pojkars förestÀllningar. Syftet har varit att undersöka elever i 10-12 Ärs Älderns kÀnslor inför intima situationer i slutna rum. Jag vill synliggöra elevers uppfattningar för pedagoger och vuxna inom skolan för att de ska kunna agera. Genusforskning har legat som grund för att se till flickor och pojkars upplevelser av omklÀdningsrummet.

Enligt styrdokumenten Àr skolan skyldig att anpassa undervisningen sÄ att elever i behov av sÀrskilt stöd kan tillgodogöra sig den. Skolan ska ocksÄ innehÄlla estetiska uttryck. DÀrför ville vi undersöka hur och varför lÀrare i grundskolan och gymnasiet anvÀnder sig av estetiska uttryckssÀtt i undervisningen och hur de uppfattar att elever i behov av sÀrskilt stöd pÄverkas av det.För att ta reda pÄ detta utförde vi en kvalitativ intervjustudie. Urvalet bestod av fem informanter som representerade samtliga Ärskurser i grundskolan och gymnasiet. Efter genomförda intervjuer transkriberades materialet varpÄ det sammanstÀlldes och jÀmfördes.

Syftet med studien var att öka vÄrt kunnande inom omrÄdet konflikter och konflikthantering genom att studera lÀrares och elevers syn pÄ den konflikthantering som sker i skolorna. Vi har studerat relevant forskning inom omrÄdet och genom kvalitativa intervjuer pÄ tvÄ olika skolor har vi försökt exemplifiera hur lÀrare och elever ser pÄ konflikthantering. Resultatet visade att lÀrarna anvÀnder olika arbetssÀtt för att lösa konflikter men att bÄde lÀrare och elever anser att eleverna lyckas lösa de flesta konflikter sjÀlva. Resultatet visade ocksÄ att bÄde lÀrare och elever Àr vÀldigt nöjda med den konflikthantering som förekommer pÄ skolan. Skolorna arbetar till stor del förebyggande med att utveckla emotionell kompetens (EQ) hos eleverna, hjÀlpa eleverna att sÀtta ord pÄ deras kÀnslor och hantera de kÀnslor som uppstÄr.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka sprÄkundervisningens upplÀgg och innehÄll i ett antal klasser pÄ gymnasiet. MÄlet Àr att fÄ en bild av lÀrare och elevers uppfattning om kunskapsnivÄer inom sprÄket och olika studiemetoder, för att sedan jÀmföra resultaten med sprÄkforskaren Stephen D. Krashens hypoteser. I vilken mÄn kan exempelvis elever pÄ steg 2, 3, 4 och 5 tillÀmpa sprÄket praktiskt?I den empiriska granskningen anvÀnds enkÀtundersökningar.

Detta arbete bygger pÄ en enkÀtundersökning som inkluderar elever, lÀrare och förÀldrar. Syftet med detta arbete Àr att undersöka om lÀrare och elever arbetar med ÄtgÀrdsprogrammen i skolan. NÀr jag funderade pÄ hur jag skulle fÄ korrekt information om ÄtgÀrdsprogram och mobbning tÀnkte jag gÄ direkt till kÀllan nÀmligen lÀrarna, eleverna och förÀldrarna. Jag har gÄtt ut till tvÄ klasser i Ärskurs 6 och lÀmnat ut enkÀter till bÄde elever, lÀrare och förÀldrar. .