I tidigare forskning har det framkommit att elever som undervisas efter sÀrskolans kursplaner i grundskolan har olika möjligheter att delta i den ordinarie undervisningen med övriga elever. Syftet med examensarbetet Àr att redogöra för hur pedagoger beskriver att de arbetar med att inkludera elever som undervisas efter sÀrskolans kursplaner i grundskolan samt vilka förutsÀttningar som krÀvs för en inkluderande skolverksamhet. Syftet har besvarats genom kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger som undervisar elever som lÀser efter sÀrskolans kursplaner i grundskolan i de tidigare Äldrarna (F-5). Studiens resultat visar att det Àr stor skillnad i hur pedagoger arbetar för att inkludera elever. Pedagoger ger olika förutsÀttningar för eleven att delta i skolverksamheten beroende pÄ om undervisningen individanpassas samt vilket stöd eleven ges.

Hansson, Tina (2012). Elever med hörselnedsÀttning i grundskolan. En kvalitativstudie ur nÄgra pedagogers perspektiv. (Pupils with hearing impairment in primary school) Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Specialpedagogik, Malmö högskola. Syftet med arbetet Àr att Àr att belysa hur nÄgra pedagoger i grundskolan arbetar och utvecklar sitt pedagogiska stöd i sitt möte med elever med hörselnedsÀttning. Studien utgÄr frÄn litteraturstudier och kvalitativa halvstrukturerade intervjuer.

Vi har intresserat oss för hur vÀl kursmÄlen i grundskolans fysik för femte skolÄret uppnÄs. I samband med vÄra funderingar kring elevers kunskapsnivÄ inom naturvetenskap sÄ har media presenterat en undersökning av elevers kunskap inom naturvetenskap i Är 9. Denna undersökning visade att uppnÄendemÄlen för Är 9 inte nÄtts. Detta tycker vi Àr alarmerande och vill dÀrför undersöka om dessa brister förekommer Àven i de tidigare Ären, eftersom det finns uppnÄendemÄl som ska nÄs i slutet av Är 5. Informationsunderlaget Àr inhÀmtat frÄn aktuella rapporter, tidskrifter, litteratur, Internet, interjuver, observation och aktuella styrdokument.

AbstractSyftet med uppsatsen Àr att undersöka vilket inflytande elever i Är sex upplever att de har i skolans musikundervisning. Vi har valt att fokusera pÄ elevers uppfattningar pÄ grund av bristen pÄ forskning inom detta omrÄde.En förundersökning genomfördes i form av enkÀter för att kartlÀgga elevers intresse, för att sedan genomföra tvÄ gruppintervjuer varav fyra elever i varje. Resultatet visar att eleverna till viss del har ett inflytande pÄ musikundervisningen men att det Àr lÀraren som begrÀnsar inflytandet vid lektionstillfÀllena. Det finns inslag av populÀrmusik som man under lektionstillfÀllen diskuterar och analyserar tillsammans med musiklÀraren. Musikundervisningen leder enligt vÄr undersökning ej till att elever blir mer musikintresserade Àven utanför skolans dörrar.

Den hÀr C-uppsatsen handlar om hur lÀrare bemöter utagerande elever. Som utgÄngspunkt beskrivs tre olika perspektiv pÄ specialpedagogik som pÄverkar hur detta möte mellan lÀrare och elev blir. I tidigare forskning har det visat sig att det relationella perspektivet Àr det som enligt Lpo 94 ska genomsyra verksamheten i skolan, men att det Àr det kategoriska perspektivet som i sjÀlva verket Àr rÄdande. För att ta reda pÄ hur lÀrare bemöter utagerande elever har jag gjort kvalitativa respondentintervjuer med tre lÀrare i Är 4-6 som berÀttar hur de arbetar och vilka erfarenheter de har i arbetet med utagerande elever. Det visar sig att alla tre lÀrare i grunden utgÄr ifrÄn samma perspektiv, det relationella, men att det i praktiken skiljer sig Ät nÀr det gÀller arbetssÀtt mellan de intervjuade lÀrarna.

Detta arbete handlar om elevers kunskaper i att översÀtta en matematisk problemtext till en ekvation. Jag har dels studerat tidigare forskning inom omrÄdet och dels gjort en egen studie. Huvudsyftet med arbetet Àr att ta reda pÄ om det finns problem för elever i Ärskurs nio att finna en ekvation som kan lösa en bestÀmd uppgift och i sÄ fall vilka Àr svÄrigheterna för eleverna. För att uppfylla syftet med detta arbete har jag valt att göra en litteraturstudie, en kvantitativ studie samt en mindre kvalitativ studie. I litteraturstudien tar jag bland annat upp vad algebra och ekvationer Àr för nÄgot, algebrans betydelse i skolan och vad tidigare undersökningar sÀger i det omrÄde jag undersöker.

Tematiskt arbete Àr en Àmnesintegrerande arbetsmetod som blir allt vanligare i den svenska skolundervisningen. I denna studie undersöks hur pedagoger och elever arbetar med metoden samt deras syn pÄ densamma. Syftet med denna undersökning Àr att fÄ en bild av hur pedagoger och elever upplever tematiskt arbete med fokus kring matematiken. Undersökningen har skett genom intervjuer med fyra pedagoger som alla har erfarenhet av tematiskt arbete samt fyra elever frÄn Ärskurs fyra som nyligen deltagit i ett tematiskt arbete som vi sjÀlva genomförde under en treveckorsperiod. DÀr gavs tillfÀlle att pÄ nÀra hÄll kunna följa arbetet och se dess konsekvenser.

Studiens syfte Àr dels att beskriva elevers uppfattningar om en gruppuppgift, dels att beskriva om dessa uppfattningar kan knytas till elevernas sÀtt att lösa uppgifterna. En matematisk uppgift anvÀndes. Kvalitativa data insamlas om elevers sÀtt att lösa uppgiften. Ontologiskt och epistemologiskt har undersökningen sin grund i Bhaskars vetenskapliga realism. Den metodiska ansatsen i studien Àr delvis fenomenografisk.Datainsamlingsmetoder var öppen observation och inspelning av samtal, gruppintervju och fÀltanteckningar.

Syftet med den hÀr rapporten Àr att se om elever som har svÄrigheter inom ett specifikt matematiskt omrÄde fÄr den undervisning de behöver för att nÄ upp till mÄlen. En diagnos gjordes med elever i Är fyra inom omrÄdet geometri. De har dÀrefter haft en lektion dÀr en pedagog blivit filmad. DÀrefter gjordes ytterligare en diagnos med eleverna för att se om resultatet Àr bÀttre, sÀmre eller Àr oförÀndrat. Det insamlade materialet analyserades ur ett variationsteoretiskt perspektiv.

Syftet med arbetet Àr att undersöka vilka matematiska möjligheter legoaktiviteter ger och vilka matematiska kunskaper elever kan utveckla genom att bygga med lego.Vilket legomaterial finns och hur anvÀnder pedagoger lego som pedagogiskt verktyg i förskoleklass? Elever och pedagoger har intervjuats och observationer har gjorts i tre förskoleklasser.Resultatet av arbetet visar att elever fÄr möta matematik pÄ mÄnga olika sÀtt genom att bygga med lego. De fÄr möjlighet att lÀra sig lÀgesord, mÀngd, geometri, addition, multiplikation och att konkret se att multiplikation Àr kommutativ. Elever fÄr Àven möjlighet att samarbeta, lösa problem, vara kreativa, skapa bilder av tal, trÀna minnet och att koncentrera sig..

Skilda meningar rÄder om modersmÄlets roll i undervisningen. Syftet med studien var dels att undersöka hur elever anvÀnder modersmÄlet (bosniska) respektive svenska sprÄket vid matematiska problemlösningar samt i vilken utstrÀckning modersmÄlet anvÀnds i matematikundervisningen. Undersökningen var kvalitativ och metoderna som anvÀndes var observationer samt intervjuer av ett antal elever. Resultatet visade att de flesta eleverna har ett utvecklat vardagssprÄk men saknar matematiska begrepp pÄ bÄda sprÄken..

Taluppfattning a?r betydelsefullt fo?r att elever ska fo?rsta? tal och tals relationer. Ett av skolans viktigaste uppdrag a?r bland annat att utveckla god taluppfattning hos eleven. Forskning har visat att tidig utveckling av taluppfattning bidrar till god prestation i matematik.

I denna litteraturstudie har vi Àmnat undersöka vad inkludering innebÀr, med fokus pÄ elever med autism, asperger syndrom och ADHD. Vi har ocksÄ undersökt vad effekten blir av att ha elever med dessa diagnoser i det vanliga klassrummet samt sökt strategier för att hjÀlpa dem. Genom att samla in data frÄn vetenskapliga artiklar har vi nÄtt vÄrt syfte som vi sedan analyserat utifrÄn ett specialpedagogiskt perspektiv. Resultatet visar att inkluderad undervisning innebÀr att alla elever ska undervisas tillsammans och att det Àr skolans uppgift att möta alla elevers olikheter och anpassas efter olikheterna. Effekterna av den inkluderande undervisningen har visat sig vara bÄde positiva och negativa.

Syftet med denna semi-kvalitativa undersökning var att undersöka hur elever i Är 9 vÀrdesÀtter sina kunskaper och betyg i textilslöjd. Undersökningen gjordes pÄ tre skolor pÄ olika orter i samma kommun i Mellansverige. Jag intervjuade tre elever pÄ varje skola samt deras textilslöjdslÀrare. Sammanlagt blev det tolv intervjuer. De frÄgestÀllningar som ligger till grund till mina intervjufrÄgor Àr: Hur förmedlas mÄl och betygskriterier till eleven? Hur vÀrderar eleven sin kunskap i textilslöjd? Samt, kÀnner sig eleven rÀttvist bedömd i textilslöjd? I bakgrunden sammanfattar jag den litteratur som berör mitt intresseomrÄde dÀr jag först beskriver kortfattat om slöjdens tillkomst i skolan till vad som stÄr i kursplanen för slöjd, vad som betraktas som kunskap i lÀroplanen och om Àmnets status.

Syftet med mitt arbete Àr att undersöka elevers instÀllning till sitt lÀrande under ensemblespelet i musikundervisningen relaterat till deras erfarenheter av fritidsmusicerande. Skiljer sig synen pÄ ensemblespelet beroende pÄ arten av elevens fritidsmusicerande? FÄr alla elever en chans att utvecklas i sitt musicerande? Spelar valet av lÄtar in i elevernas syn pÄ momentet? Jag har i första hand anvÀnt mig av en kvalitativ studie, dÀr jag intervjuat elever om deras uppfattningar av Àmnet. De resultat jag fick fram visar pÄ att de elever jag intervjuat som pÄ fritiden musicerar i grupp inte ges samma förutsÀttningar att utvecklas under skolans ensemblespel, som de elever som endast musicerar pÄ egen hand eller de elever som inte alls musicerar. AngÄende lÄtrepertoaren sÄ anser eleverna att lÄtarna fungerar, men de elever som pÄ fritiden spelar i grupper efterlyser större genrebredd och svÄrare material.