Bakgrunden till denna uppsats uppkom under vÄra praktikperioder, dÄ elever i behov av sÀrskilt stöd lÀmnade klassrummet för att gÄ till specialpedagog. Varför de eleverna var tvungna att lÀmna klassrummet fick vi aldrig veta. DÀrav skapades denna uppsats med syftet att belysa pedagogers förhÄllningssÀtt till inkludering för de elever som bedöms vara i behov av sÀrskilt stöd. Med detta syfte fanns huvudfrÄgan; hur förhÄller sig pedagoger i förskoleklass och i grundskolan till inkludering av elever i behov av sÀrskilt stöd i klassrumssituationer? Fyra intervjuer i fyra olika verksamheter genomfördes i ett försök att fÄ svar pÄ vÄr frÄga.

Syftet med denna studie Àr att undersöka behöriga lÀrare i idrott och hÀlsas attityder till överviktiga elever samt om det finns nÄgon skillnad i lÀrarens förvÀntningar pÄ normalviktiga och överviktiga elevers allmÀnna idrottsliga prestation. Studien bygger pÄ enkÀtsvar av 70 behöriga lÀrare i idrott och hÀlsa i södra Sverige. Resultatet visar att lÀrare i idrott och hÀlsa har en viss negativ attityd mot elever med övervikt (N=69;M=3,59) och att det finns en skillnad i lÀrare i idrott och hÀlsas förvÀntning pÄ överviktiga elever och normalviktiga elever i avseende, styrka (t=1,98;df;=69;P=0,05), rörlighet (t=9,95;df=69;P=0,01), uthÄllighet (t=10,48;df=69;P=0,01), koordination (t=8,71;df=69;P=0,01), förvÀntad allmÀn prestation (t=7,28;df=69;P=0,01) samt den totala förvÀntningen av elevernas prestation (t=10,35;df=69;P=0,01). Studien bekrÀftar tidigare forskning som Àven de funnit att lÀrare i idrott och hÀlsa har en viss negativ attityd till överviktiga elever. Nyckelord: FörvÀntningar, attityder och övervikt .

Syftet med studien Àr att beskriva lÀrares skönlitterÀra höglÀsning i Äk 4-6 med fokus mot elevers möjligheter för lÀrande. SÀrskild uppmÀrksamhet riktas mot möjligheter för lÀrande för elever i behov av sÀrskilt stöd. Studien har en kvalitativ ansats och utgÄr frÄn ett sociokulturellt samt ett specialpedagogiskt perspektiv. Datainsamlingsmetoden Àr inspirerad av etnografi och genomfördes med semistrukturerade intervjuer samt med en total observation, vilket innebÀr att forskaren finns i rummet och observerar men inte deltar. Sammanlagt fem lÀrare, som undervisar i Ärskurserna 4-6 intervjuades och observerades. Resultatet har analyserats med hjÀlp av tematisk analys. Resultatet visar att lÀrare i Äk 4-6 har olika syften med skönlitterÀr höglÀsning.

Syftet med studien var att undersöka vilka tankar elever i Ärskurs 3 - 4 har om lÀslust. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med 19 elever som gÄr i samma klass. I undersökningen framkom det att eleverna ansÄg att hemmiljön stimulerade mer till lÀslust Àn vad skolan gör. Eleverna berÀttade att de fÄr ont i ryggen nÀr de lÀser i skolan och menar att bekvÀma möbler Àr en förutsÀttning för att de ska kÀnna lÀslust vid lÀsning. Undersökningen visade ocksÄ att det har stor betydelse hur lÀstillfÀllena Àr organiserade för att eleverna ska kÀnna lÀslust.

Uppsatsen behandlar en kvalitativ studie som undersöker fyra internationellt adopterades upplevelser av rasism under deras skolgÄng, samt deras upplevelser av skolans arbete nÀr det handlar om att motverka rasism. Uppsatsens syfte och frÄgestÀllningar besvarades med hjÀlp av semistrukturerade telefonintervjuer vilka senare analyserades med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys. Tolkningen av datainsamlingen jÀmfördes med tidigare forskning pÄ omrÄdet, utifrÄn ett teoretiskt perspektiv samt utifrÄn lagtext. Studiens resultat visar, liksom tidigare forskning, pÄ att upplevelser av etnisk diskriminering av internationellt adopterade elever inom skolverksamheten Àr ett relativt vanligt fenomen. Studien pÄvisar ocksÄ att personal som Àr verksamma inom institutionen mÄnga gÄnger har ett passivt förhÄllningssÀtt vad det betrÀffar att motverka och förhindra att barn och elever utsÀtts för krÀnkande behandling.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur lÀrare organiserar och anpassar naturvetenskaplig undervisning för elever i behov av sÀrskilt stöd. MÄlet var att finna de centrala teman som framkom i lÀrarnas berÀttelser av sin verksamhet. För att söka svar pÄ dessa frÄgor genomfördes kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med sammanlagt fem lÀrare som pÄ nÄgot sÀtt arbetar med naturvetenskap för elever i behov av sÀrskilt stöd. Syftet bröts ner i följande frÄgestÀllningar: ? Vilken roll har lÀrare i naturvetenskap för elever i behov av sÀrskilt stöd? ? Hur organiserar och anpassar lÀrare sitt arbetssÀtt och val av stoffomrÄden i naturvetenskap för elever i behov av sÀrskilt stöd? Som förberedelse för intervjuerna gjordes en litteraturstudie för att bli insatt i Àmnet.

Bakgrunden till studien Àr att forskningen visar att elever i svÄrigheter utvecklas mest kunskapsmÀssigt och mÄr bÀst socialt av att inkluderas i klassens undervisning. Trots detta finns det vÀldigt ofta en önskan att exkludera dessa elever eftersom mÄnga lÀrare inte anser sig klara elever med specialpedagogiska behov inom den ordinarie undervisningens ram. Detta har lett till en rÀttvise- och inkluderingsdebatt sÄvÀl som en debatt med ekonomiska förtecken. FrÄgor som lyfts Àr ?Var mÄr eleverna bÀst och finns det metoder som fungerar sÄ att alla elever kan inkluderas?? Min studie syftar till att undersöka möjligheten till ett inkluderande arbetssÀtt i engelskundervisningen med hjÀlp av Europeisk SprÄk Portfolio och Autonomous Learning.

Tidigare studier inom elevers matematiska resonemang visar att de imitativa resonemangen dominerar inom matematisk problemlösning. Syftet med denna kvalitativa studie Àr att se vad för matematiska resonemang elever i Ärskurs 4 för inom omrÄdet ?likheter? och ?lika med?. Undersökningen visade att eleverna anvÀnde kreativa matematiska resonemang i 19 problemsituationer av totalt 32. Det uppkom ett resonemang som inte finns med i det ramverk som studien utgÄr ifrÄn.

Detta examensarbetet handlar om hur elever Àter vid frukost och skollunch och vad följder blir om de inte Àter ordentligt vid dessa mÄltider. Syftet med arbetet Àr att se om frukost och skollunch har nÄgon betydelse för hur elever presterar i grundskolan. Genom enkÀtundersökningar har 84 elever svarat pÄ frÄgor som bl a berör vad de Àter. Den teoretiska delen tar bl a upp vad vi behöver för att orka, frukostens och skollunchens betydelse och orsaker till att elever Àter dÄligt vid frukost och lunch. Resultatet av denna undersökning visar, liksom tidigare forskning, att det Àr viktigt att Àta frukost och skollunch om eleverna ska orka med skolarbetet, d v s kunna koncentrera sig, vara kreativ och inte tappa humöret.

Denna uppsats tar upp fenomenet lÀxor ur elevers perspektiv. LÀxan upplevs av mÄnga som en sjÀlvklarhet, detta trots att lÀxor inte tas upp i de styrdokument som finns kopplade till skolan idag. Syftet med uppsatsen Àr att utveckla en förstÄelse för hur elever med olika socioekonomiska bakgrunder upplever och förhÄller sig till lÀxor i sin hemmiljö. Genom samtalsintervjuer med elever har vi undersökt hur dessa upplever sina lÀxor. Resultatet frÄn samtalsintervjuerna har vi tolkat och analyserat med hjÀlp av Basil Bernsteins teori om sociolingvistiska koder samt tidigare forskning inom omrÄdet.

I denna uppsats har jag Àmnat att med utgÄngspunkt i Malmö undersöka gymnasielever syn pÄ historia, dels som skolÀmne och dels historians betydelse utanför skolan. Basen för undersökningen har utgjorts av en enkÀt som besvarades av 117 elever. Tidigare forskning inom samma omrÄde har genomförts i andra delar av Sverige och huvudtanken med föreliggande studie har varit att se hur gymnasielever i Malmö svarar pÄ liknande frÄgor. Med en övervÀldigande majoritet anser eleverna att det Àr Europas och 1900-talets historia som Àr den mest intressanta, en Äsikt som. Eleverna tycker i kontrast till tidigare forskning om att lyssna till sina lÀrares historier samtidigt som mÄnga elever saknar utflykter till museer och historiska platser. Historiemedvetandet kan hÀr sÀgas vara mycket eurocentriskt nÄgot som Àr föga förvÄnande dÄ bÄde lÀrare och elever enkelt kan relatera till det Europa de lever i.

Syftet med vÄr studie var att undersöka om utomhusmatematiken bidrar till det lustfyllda lÀrandet. Som metod har vi anvÀnt oss av upplÀgget undervisningsförsök. I undersökningen har vi anvÀnt oss av för- och eftermÀtningar i form av prov och enkÀter. DÀrefter har vi kompletterat med intervjuer av eleverna. Mellan för- och eftermÀtningarna har vi tillÀmpat lektioner i utomhuspedagogik inom Àmnet matematik.Resultatet indikerar pÄ att utomhusmatematik Àr nÄgot som gynnar eleverna, frÀmst de svagpresterande.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur lĂ€rare kunde identifiera och stötta elever med psykiska störnignar, med en sĂ€rskild tonvikt pĂ„ affektiva störningar. Studien utgjordes av semi ? strukturerade intervjuer och innefattade fem lĂ€rare frĂ„n gymnasium i södra Sverige samt Mellansverige. Intervjuerna analyserades utifrĂ„n en induktiv tematisk analys. Under analysen framkom tre teman; Att se eleverna, FörhĂ„llande till eleverna och ÅtgĂ€rder.

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka om elever, genom att anvÀnda undersökande och experimentellt arbetssÀtt inom Àmnet kemi, kan öka sin kunskap och förstÄelse inom brandsÀkerhet. Undersökningen genomfördes under fem veckor i tvÄ separata klasser med totalt 45 elever. Lektionerna varvades med laborationer och teorigenomgÄngar. Vi anvÀnde oss av samma enkÀt vid tvÄ olika tillfÀllen för att se om elevena lÀrt sig det vi ville. Resultatet visade att elerverna hade tagit till sig kunskaper genom att arbeta pÄ ett undersökande och experimentellt sÀtt.

I denna uppsats kommer vi att med utgÄngspunkt i ett mÄngkulturellt samhÀlle lÀgga vikten pÄ hur elever och barn utan det svenska sprÄket integreras och inkluderas i förskolan och grundskolan. För att tydliggöra arbetet kommer vi att fokusera pÄ det sociokulturella perspektivet. Vi kommer att undersöka hur lÀrare och skolledare anvÀnder sig av, och deras syn pÄ integreringen och inkluderingen av nyanlÀnda elever i förskolan och grundskolan. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer vill vi belysa och undersöka hur skolledare och lÀrare förhÄller sig till integreringen och inkluderingen av elever med ett annat modersmÄl. Sammanfattnings-vis pekar resultatet pÄ att det finns mÄnga vÀgar till en bra integration och inkludering av barn och elever i förskola och skola.