TalĂ€ngsliga elever kĂ€nner oro eller Ă„ngest nĂ€r de skall tala och sitter dĂ€rför mestadels tysta iklassrummet. Åtskilliga lĂ€rare saknar kĂ€nnedom och kunskap om talĂ€ngslan och dĂ„ kan de inteheller ge tillrĂ€ckligt stöd och hjĂ€lp till dessa elever. VĂ„r enkĂ€tundersökning visar hur vanligt förekommandetalĂ€ngslan kan vara bland elever i Ă„rskurs Ă„tta och nio samt vilka talsituationer detycker kĂ€nns svĂ„rast. Flickorna visade sig vara talĂ€ngsliga i större omfattning Ă€n pojkarna, vilketkan beror pĂ„ fostran och de förvĂ€ntningar som skolan och samhĂ€llet har pĂ„ dem. För att fĂ„ enuppfattning om hur talĂ€ngslan kan upplevas kĂ€nslomĂ€ssigt intervjuade vi tvĂ„ elever.

Detta examensarbete presenterar en textanalys av berÀttande texter skrivna av elever i Ärskurs tre. VÄrt material Àr insamlat under vÄren 2011, och de fem elever vi studerar har vardera skrivit tvÄ texter, en inom det nationella provet och en likvÀrdig textuppgift skriven i en klassrumssituation. Syftet med studien Àr att undersöka dessa berÀttande texter i relation till varandra och vÄrt fokus ligger pÄ textstruktur samt pÄ textens mÄlande sprÄk. Dessa tvÄ omrÄden undersöks i separata delstudier och kompareras dÀrefter med varandra. Vid denna analys framkom att klassrumstexterna höll en jÀmnare nivÄ Àn provtexterna.

Tanken att sĂ€rskilja de elever som avviker frĂ„n det som anses normalt Ă€r ingalunda en ny företeelse inom skolans vĂ€rld. Hur vĂ€lmenande Ă€n tanken i grunden mĂ„ vara, kan den dock leda till stigmatisering av den sĂ€rskiljda eleven i frĂ„ga. Norrköpings kommun anvĂ€nder sig, i dagslĂ€get, av resursgrupper för att möta elever med neuropsykiska funktionshinders behov. MĂ„let med denna studie Ă€r att genom anvĂ€ndandet av intervjuer sĂ„vĂ€l som observationer se hur elevernas pedagogiska förutsĂ€ttningar samt förutsĂ€ttningar för Ă„tergĂ„ng till skolan skapas inom denna specifika resursgrupp. Ämnet inkludering inom skolan Ă€r innehavare av en komplexitet dĂ€r eleven pĂ„verkas av ett flertal aspekter förutom det reella funktionshindret.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur de elever som studerar pÄ en gymnasieskolas vuxenutbildning tycker att en lÀrare ska vara, och om det skiljer sig i uppfattning mellan svenska elever och elever med utlÀndsk hÀrkomst. Eftersom undervisningen ska vara individanpassad sÄ tycker jag att det Àr intressant att undersöka den hÀr frÄgestÀllningen för min fortsatta lÀrargÀrning. Jag valde att göra en kvalitativ studie, dÀr 20 stycken elever ombads att skriva ett brev för att svara pÄ vissa förutbestÀmda frÄgor, detta brev var anonymt och uppgiften delades ut vid tvÄ tillfÀllen för att kunna sÀrskilja om eleverna var svenska eller med utlÀndsk hÀrkomst. Elevernas svar tolkades sedan utifrÄn ett hermeneutiskt perspektiv, eftersom dÀr kan svaren fritt analyseras och förstÄs och dÀrigenom fÄ en helhetsbeskrivning och en mer djupgÄende kunskap om hur det undersökta gestaltar sig. Undersökningen visade pÄ att för samtliga deltagande elever var lÀrandesituationen i klassrummet viktig, hur lÀraren genomför sina lektioner.

Syftet med min uppsats har varit att se om en bildorienterad undervisning kan pÄverka och stimulera lÀrandet hos elever. Jag har dÀrför följt undervisningen i en Äk 3 - 5 som kallas ?bildklass? pÄ Centralskolan i Kristianstad, dÀr jag försökt se vilka metoder som anvÀnts i lÀrandeprocessen. Jag har intervjuat klasslÀraren och gett enkÀter rill elever och förÀldrar. Jag har sökt svar pÄ vilka konsekvenser som följer pÄ ett lÀrande genom bilder.

Syftet med detta examensarbete Àr att utforska elevernas erfarenheter av hur de olika nyckelstrategierna inom bedömning för lÀrande har manifesterats i klassrummen.Anledningen till varför det Àr intressant att titta nÀrmare pÄ detta begrepp inom pedagogiken, Àr att det finns forskning som visar pÄ att bedömning för lÀrande har en stark positiv inverkan pÄ elevers lÀrande. Klassrummet Àr det omrÄde man mÄste fokusera pÄ för att höja elevernas resultat. Metoden jag har valt Àr en kvantitativ enkÀtundersökning hos alla elever i Är 9 pÄ en skola, sammanlagt i fem klasser. Totalt svarade 119 elever pÄ enkÀten.  Min undersökning visar att de olika nyckelstrategierna inom bedömning för lÀrande har till stor del manifesterats i klassrummen, men dock inte fullt ut. För att fÄ fullt genomslag, tÀnker jag att man behöver fortsÀtta det systematiska och lÄngsiktiga arbete som redan pÄbörjats..

AbstractExamensarbete inom LÀrarprogrammet LP01Titel: Most schools teach you how to move around it but?Neuropedagogik? vad, hur och varför?Författare: Caroline Bandgren och Emelie MöllerTermin och Är: VÄrterminen 2014Kursansvarig institution: Institutionen för pedagogik och didaktik vid Göteborgs Universi-tetHandledare: Ulla BerglindhExaminator: Anna-Lena LilliestamRapportnummer: Vt14-2910-122Nyckelord: Neuropedagogik, neuroplasticitet, inlÀrningssvÄrigheter, elever i behov av sÀrskilt stöd, Eaton Arrowsmith School, lÀrandeteorierSyfte:Syftet med denna uppsats Àr att öka kunskapen om neuropedagogik och varför det Àr positivt att anvÀnda sig av i arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd. Det Àr en litteraturbaserad uppsats som har grunden i en studie gjord pÄ en skola i Kanada.Metod:Undersökningen som gjordes i Kanada genomfördes pÄ Eaton Arrowsmith School som riktar in sig pÄ elever som har inlÀrningssvÄrigheter dÀr de med tar hjÀlp av neuroplasticitet och egna metoder för att hjÀlpa eleverna. Det intervjuades fyra pedagoger, en rektor, en vise rektor och tvÄ elever. Skolans metoder samt kanadensisk litteratur stÀlls sedan emot svensk forskning som behandlar samma Àmne.Resultat:Baserat pÄ undersökningen i Kanada och den svenska litteratur som anvÀnts sÄ har vi kommit fram till att för elever som har inlÀrningssvÄrigheter kan neuropedagogik vara dem till stor nytta.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad nÄgra elever och lÀrare anser att bra lÀrare ska ha för ledarstil och vilka likheter/olikheter som finns mellan elever och lÀrare i uppfattningarna om detta. UtifrÄn detta syfte har jag lÀst litteratur och tagit del av olika ledarstilar för att sedan kunna intervjua nÄgra elever och lÀrare om vad de tycker och fÄ fram vad som uppfattas som bra ledarstilar. För att fÄ svar pÄ uppsatsens syfte har nÄgra frÄgor anvÀnts till hjÀlp: Hur beskriver lÀrare och elever en bra/mindre bra lÀrare? Hur relaterar elevernas och lÀrarnas uppfattningar till varandra? Efter att ha lÀst litteratur och gjort intervjuer sÄ blev slutsatsen att den ledarstil som de elever och lÀrare jag intervjuat tycker att en bra lÀrare ska vara rÀttvis, engagerad, förberedd, demokratisk, konsekvent, bestÀmd, beslutsfast, tÄlmodig, positiv samt flexibel, man ska Àven ha bra Àmneskunskaper. Nyckelord Ledarstil, lÀrarprofession, ledarskap.

I en samtid dÀr miljöproblem fÄtt en relativt stor plats pÄ den politiska agendan kan det var intressant att undersöka vilka kunskaper och attityder barn och ungdomar har och fÄr i den svenska skolan. Vi har dÀrför valt att undersöka dessa kunskaper och attityder inom miljöomrÄdet hÄllbar utveckling för alla avgÄngselever pÄ en gymnasieskola. Vidare intresserar vi oss för om det finns ett samband mellan just kunskap och attityd inom hÄllbar utveckling och hur ett sÄdant samband ser ut. I gymnasieskolan Spyken i Lund har 303 gymnasieelever, som gÄr sista terminen, fÄtt svara pÄ en nitton frÄgor lÄng enkÀt. FrÄgorna behandlar frÀmst ÀmnesomrÄdena klimatförÀndringar och energi men stÀller Àven frÄgor dÀr eleven mÄste ta stÀllning till pÄstÄenden kring dessa ÀmnesomrÄden.

Det frÀmsta syftet med denna uppsats var att prova en hypotes och se om elever i Ärskurs fem pÄ en skola med hÀlsoprofil pÄverkas till en mer fysisk aktiv fritid Àn de elever som gÄr pÄ en skola utan hÀlsoinriktning. Ett undersyfte var Àven att se om det finns nÄgon skillnad pÄ idrottsintresset hos flickorna och pojkarna. HuvudfrÄgan Àr ?Hur ser elevers motionsvanor ut pÄ fritiden pÄ en hÀlsoinriktad skola jÀmfört med skola utan inriktning mot hÀlsa?? För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningen gjordes en enkÀtundersökning pÄ 70 elever i Ärskurs fem pÄ tvÄ olika skolor. DÀrefter gjordes intervjuer pÄ sju slumpvist utvalda elever pÄ hÀlsoskolan för att lite tydligare fÄ fram vad som motiverar dem till fysisk aktivitet. Genom litteraturundersökning tog jag reda pÄ tidigare forskningsresultat och Àven vad skollagen har för krav och mÄl vad gÀller Àmnet idrott och hÀlsa.

SyfteStudien syftar till att undersöka pedagogers/personals uppfattning om konflikter mellan elever i grundsÀrskolan. Vi har valt att lyfta fram hur personalen ser pÄ konflikter och hur de bemöter elever i konflikt.MetodStudien har en kvalitativ ansats med intervjuer av personal i grundsÀrskolan. Intervjuerna har gjorts pÄ tvÄ skolor som ligger i tvÄ av Göteborgs kranskommuner. BÄda skolorna ligger lokalintegrerade i grundskolan. För studiens syfte spelar det ingen roll om informanten Àr lÀrare eller elevassistent sÄ lÀnge denne arbetar med den typ av elever som vi har ett intresse för.

Den formella lĂ€s- och skrivundervisningen i Sverige inleds i Ă„rskurs 1. Hur lĂ€s- och skrivundervisning bedrivs kan skilja sig Ă„t mellan olika klasser. Trageton (2005) har utvecklat en lĂ€s- och skrivinlĂ€rningsmetod dĂ€r inlĂ€rningen sker via dator.Syftet med föreliggande studie var att undersöka och utvĂ€rdera hur ett antal lĂ€s-, skriv- och sprĂ„kförmĂ„gor pĂ„verkas av Tragetons lĂ€s- och skrivinlĂ€rningsmetod via dator jĂ€mfört med traditionell lĂ€s- och skrivinlĂ€rning.I studien deltog totalt 26 elever i Ă„rskurs 1 pĂ„ en skola i Östergötland. Datorklassen utgjordes av 13 elever i en klass med lĂ€s- och skrivinlĂ€rning via dator. Kontrollgruppen utgjordes av 13 elever i en klass med traditionellt lĂ€s- och skrivinlĂ€rningssĂ€tt.

Syftet med den hÀr studien var att ta reda pÄ om individanpassad undervisning tillfredsstÀller individens behov för att i förlÀngningen gynna samhÀllsutvecklingen. Genom denna forskning ville jag utreda ifall elever har svÄrigheter i vissa skolÀmnen och hur svÄrigheten pÄverkar dem. Jag ville ocksÄ undersöka ifall elever har olika behov, Àr i behov av en slags individanpassad undervisning, och ifall de tror pÄ att denna kan förbÀttra deras betyg. Genom att ha lÀst forskningslitteratur och gjort en kvantitativ undersökning med deltagare bestÄende av tjugo elever frÄn Ärskurs 9 och tio elever frÄn Ärskurs 6 har jag kommit fram till följande resultat. De flesta elever frÄn bÀgge grupper har svÄrigheter i ett eller flera skolÀmnen.

Bakgrund: Elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter Àr ett debatterat omrÄde bÄde inom forskning och inom media. SvÄrigheter med lÀsning och skrivning skapar i förlÀngningen snÀvare grÀnser för bÄde utbildning, social status och personlig utveckling. För att förebygga lÀs- och skrivsvÄrigheter behöver pedagoger ha didaktiska och pedagogiska kunskaper om hur de ska möta dessa elever. Forskarna betonar vikten av kartlÀggning och test för att inte missa nÄgra elever, samt för att ringa in de specifika svÄrigheterna. Det Àr ocksÄ av stor vikt att insatser sÀtts in sÄ tidigt som möjligt.

Uppsatsens syfte var att undersöka om gymnasielÀrare upplever skillnader mellan elever som antagits till det estetiska programmet, gren musik via betyg och via fÀrdighetsprov. Det har bedrivits tidigare forskning inom omrÄden som jag behandlat i min rapport men inte med samma inriktning. För att kunna svara pÄ syftet och frÄgestÀllningarna har jag gjort en kvalitativ undersökning genom analys av fokusgruppsintervju. Resultatet har baserats pÄ analysen av empirin och har sedan diskuterats kategorivis utifrÄn frÄgestÀllningarna. I min rapport har jag kommit fram till att lÀrare ser fÄ skillnader mellan elever som antagits via betyg och elever som antagits via fÀrdighetsprov.