Syftet med arbetet var att undersöka studiehandlednings roll i elevers sprÄk- och kunskapsutveckling. Arbetet ger en överblick över vad som stÄr i skolans kursplaner samt aktuella forskningsteorier kring Àmnet. Med hjÀlp av utvÀrderingsblanketter, enkÀter och in-tervjuer har jag undersökt studiehandlednings roll i skolan samt elevers och lÀrares instÀllning till det. MÄlgruppen i undersökningen var nyanlÀnda elever och elever med utlÀndsk bakgrund som har varit i Sverige mer Àn tvÄ Är, samt elever som Àr födda i Sverige. Eleverna Àr frÄn grundskolan, högstadiet och gymnasiet.

Syftet med denna undersökning var att undersöka den digitala kompetensen hos en grupp elever i Ärskurs nio pÄ en skola i StockholmsomrÄdet. Utöver detta undersöktes nÄgra utvalda variabler för att avgöra deras eventuella inverkan pÄ den digitala kompetens eleven tillÀgnat sig. Begreppet digital kompetens utnyttjas bland andra av EU-parlamentet och organisationen OECD vilka publicerat varsin skrift rörande nyckelkompetenser för livslÄngt lÀrande. Dessa tvÄ ger, tillsammans med en norsk undersökningsgrupps publikation, en gemensam definition av begreppet digital kompetens. Denna undersökning fokuserade dock enbart pÄ ordbehandling, ett omrÄde inom den digitala kompetensen.Den empiriska undersökningen genomfördes med hjÀlp av en provliknande enkÀt dÀr eleverna fick besvara frÄgor rörande ordbehandling.

Uppsatsen behandlar hur elever, lÀrare och skolan kan ÄtgÀrda och förebygga mobbning. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilken syn elever har pÄ mobbning och hur de vill att lÀrare och skolan skall agera nÀr det uppstÄr en mobbningssituation. Via ovanstÄende fÄr vi djupare kunskap om hur vi i vÄr framtida yrkesroll kan arbeta förebyggande mot mobbning. För att nÄ detta resultat har vi fördjupat oss i olika forskares teorier om vad mobbning Àr, vilka orsakerna Àr till att det sker, samt förslag pÄ ÄtgÀrder.Metoden som anvÀndes för undersökningen var kvalitativ intervju med elever i Ärskurs 7-9. I resultatet framgÄr det att eleverna har en bild om vad mobbning Àr och att de önskar bÀttre hjÀlp och stöd frÄn lÀrarna, genom bland annat diskussioner om mobbning tillsammans med dem.

?Skolan skall stimulera varje elev att bilda sig och vÀxa med sina uppgifter.? (LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, Lpo 94, 1994 s. 6) I dagens skolverksamhet anser jag att en grupp elever ofta glöms bort, de elever som far illa pÄ grund av hemförhÄllanden. I studien har jag fokuserat pÄ de elever som vÀxer upp i ett hem dÀr en eller bÄda förÀldrarna missbrukar alkohol. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur klasslÀrare kan arbeta för att stimulera lÀrande hos elever vars förÀldrar missbrukar alkohol.

Undersökningens syfte Àr att ta reda pÄ vilka rÀknestrategier som elever i skolÄr 1 och 2 anvÀnder dÄ de löser additionsuppgifter. Syftet Àr att undersöka vilken variation av lösningsstrategier, som kan visa sig i en och samma klass. I undersökningen har det sammanlagt genomförts 13 kvalitativa intervjuer med elever frÄn en klass, som bÄde bestÄr av elever i skolÄr 1 och 2. Vid analysen av deras svar, som skett utifrÄn fenomenografin och variationsteorin har variationer i elevernas rÀknestrategier framkommit. Den vanligaste strategin i bÄde skolÄr 1 och 2 visade sig vara ett- och ett rÀkning och dÄ ofta tillsammans med fingerrÀkning, som ett konkret hjÀlpmedel.

LÀroplanen (Lpo 94) slÄr fast att kunskap inte Àr nÄgot entydigt begrepp utan att kunskap kommer till uttryck i olika former ? sÄsom fakta, förstÄelse, fÀrdighet och förtrogenhet. Syftet med den hÀr studien var att ta reda pÄ vad elever sjÀlva anser att de erövrar för kunskaper under idrottslektionerna. Historiskt har idrottsÀmnet frÀmst förmedlat fÀrdighetskunskap och förstÄelsekunskap. Vi har genomfört en kvantitativ enkÀtundersökning med 113 elever för att finna svaret pÄ vÄrt syfte.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur utvalda elever uppfattar sitt digitala kunnande och hur eleverna uppfattar skolans roll i sammanhanget. Studien utgÄr ifrÄn en hermeneutisk vetenskapssyn, vilket innebÀr att det inte finns nÄgot rÀtt eller fel.  För att undersöka det hÀr genomförs det först en enkÀtundersökning, för att fÄ statiskt mÀtbart material. DÀr efter en sker en djupintervju med ett antal elever för att fÄ mer förklarande svar. Undersökning genomförs i en Ärskurs 2 klass pÄ ett Teknikprogram i södra Sverige. EnkÀtundersökningen omfattar 41 elever och djupintervjuerna omfattar 8 st.

Undersökningens syfte Àr att finna svar pÄ vilka svÄrigheter elever i matematik kurs B har inom algebra samt undersöka vad svÄrigheterna beror pÄ. Vi vill Àven undersöka hur elever gÄr tillvÀga nÀr de löser algebrauppgifter och sÀrskilt belysa vilka fel eleverna gör. För att tydligt knyta an till mÄlen i lÀroplanerna konstruerade vi ett algebratest med uppgifter frÄn de nationella proven, vilket genomfördes i en teknikklass med 25 elever. Detta test tillsammans med semistrukturerade intervjuer med tre av eleverna och tvÄ lÀrare kring elevernas test utgjorde vÄr metod för datainsamling i denna kvalitativa studie. Resultatet visar att eleverna har stora svÄrigheter med flera olika delar inom algebra i matematik B, exempelvis ekvationssystem, kvadratkomplettering och förenkling av uttryck.

VÄrt syfte med utvecklingsarbetet var att undersöka om verklighetsnÀra matematik ökar motivationen hos elever. Undersökningen gjordes i tvÄ klasser i Ärskurs Ätta, med 22 elever i den ena och 9 elever i den andra klassen. Eleverna har arbetat med verklighetsnÀra arbetsuppgifter under en period av fem veckor parallellt med sin ordinarie undervisning. Undersökningen avslutades med att eleverna svarade pÄ en enkÀt som vi framstÀllt. Dom jÀmförde den verklighetsnÀra matematiken med den traditionella undervisningen som dom annars har.

I den aktuella studien genomfördes fyra intervjuer med fyra stycken deltagare. TvÄ av dessa var lÀrare i den svenska grundskolan och de andra tvÄ frÄn den chilenska grundskolan. Valet av dessa deltagare utgick ifrÄn att fÄ den information som behövdes samt för att fÄ svar pÄ de olika aspekter studiens frÄgestÀllningar krÀver. Syftet med studien Àr att undersöka hur grundskolelÀrare tÀnker kring elever i behov av sÀrskilt stöd i Sverige och Chile. FrÄgestÀllningarna Àr om vad grundskolelÀrarna talar om att arbeta med elever i behov av sÀrskilt stöd i Sverige och Chile? Och om elever i behov av sÀrskilt stöd fÄr hjÀlp i Sverige och Chile? PÄ vilket sÀtt i sÄnt fall, enligt grundskolelÀrarna?Intervjuerna har en kvalitativ ansats och syftet var att genom intervjuerna undersöka hur grundskolelÀrare tÀnker kring i att arbeta med elever i behov av sÀrskilt stöd i Sverige och Chile.Slutsatsen i undersökningen Àr de grundlÀggande arbetsvillkor som de olika lÀrarkategorierna arbetar under utmÀrker deras arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd.

SammanfattningSyftet med uppsatsen har varit att undersöka hur pedagogerna ser pÄ sina förutsÀttningar att skapa matematikundervisning för alla elever i klassen. Bakgrunden till det valda Àmnet Àr att mÄnga elever som slutar grundskolan inte nÄr upp till betyget GodkÀnd i Àmnet matematik (SOU, 2004). DÄ det Àr lÀrarna i grundskolan som skall förmedla de matematiska kunskaperna till eleverna fann vi det intressant att vÀnda oss till lÀrare för att fÄ deras syn pÄ vilka möjligheter de anser sig ha för att förmedla en undervisning i matematik till alla elever i klassen. Med hjÀlp av enkÀtfrÄgor stÀllda till 25 verksamma pedagoger i grundskolans tidigare Är som undervisar i Àmnet matematik försökte vi finna svar pÄ vÄr frÄga. I litteraturstudien kom vi bland annat i kontakt med studier av elever som efter avslutad grundskola inte nÄtt upp till betyget GodkÀnd i Àmnet matematik.

Syftet med denna studie var att undersöka vad elever pÄ LÀrkans estetiska program (LuleÄ Gymnasieskola) lÀrde sig genom att medverka i ett internationellt samarbetsprojekt och hur deras kulturarv kan tas till vara pÄ i vardaglig undervisning. Genom kvalitativa intervjuer med elever och lÀrare pÄ LÀrkan berördes följande teman: kunskap och erfarenheter, rötter och lÀranderoller. Resultatet visade att intresse, spÀnning och en önskan att hjÀlpa andra Àr faktorer som engagerar de intervjuade eleverna i projektet. BÄde elever och lÀrare tycker att samarbetsprojekt ur flera aspekter Àr en fungerande metod för att öka förstÄelse och acceptans mellan mÀnniskor i en mÄngkulturell miljö. Eleverna anser att deras kulturarv Àr viktiga, dock varierar varje elevs relation till sitt eget kulturarv.

Studiens syfte var att ta reda pÄ om elever med invandrarbakgrund fÄr samma förutsÀttningar att klara sina studier och om lÀrarna tar hÀnsyn till elevernas olika bakgrund vid planering och utformning av lektionernas innehÄll. Studien ska ge svar pÄ om alla elever fÄr en likvÀrdig chans till att klara kursmÄlen och om lÀrarna inkluderar och strÀvar efter att motivera elever som inte faller inom ramen för lÀrarens egen bakgrund och omvÀrldsperspektiv.     Genom en kvalitativ och en kvantitativ studie i form av intervjuer med lÀrare och analys av undervisningsmaterial har jag försökt att ta reda pÄ hur verksamheten utformas för att inkludera och stÀrka alla elever samt motivera och uppmuntra till vidarestudier. Hur och om man involverar elevernas erfarenheter, intresse och bakgrund för att motivera, engagera och inkludera eleverna i undervisningen.     Resultatet av min studie visade pÄ att lÀrarna inte tar hÀnsyn till elevernas olika bakgrunder nÀr de selekterar stoffurvalet och nÀr de planerar innehÄllet av lektionerna. Studien visade att lÀrarna inte Àr medvetna om att ett sÄdant behov kan finnas..

Studiens syfte var att undersöka hur lÀrare lÀr elever att lÀsa. Vilka metoder de anvÀnder och om det finns skillnader mellan deras arbetssÀtt. Jag har anvÀnt mig utav kvalitativ forskningsmetod i min undersökning och utfört intervjuer av fem verksamma lÀrare och Àven tvÄ observationer i en Ärskurs 1. Skillnaderna visade sig inte vara sÄ stora och lÀrarna lÀgger tyndpunkten pÄ samma faktorer vid arbetssÀttet. Resultatet av detta arbete visade att det inte finns endast en rÀtt metod att anvÀnda nÀr man lÀr elever att lÀsa.

Vad vet lÀrare om dyskalkyli? Detta arbete sammanfattar vad dyskalkyli Àr och vad olika forskare sÀger angÄende dyskalkyli. Data som samlats in gjordes med hjÀlp av intervjuer med olika gymnasielÀrare och rektorer. Resultatet visar att det inte Àr mÄnga lÀrare som har nÄgon djupare kunskap inom dyskalkyli. Det Àr specialpedagogerna som fÄr hjÀlpa elever som har det svÄrt och det innebÀr att lÀrarna mÄste upptÀcka elevernas svÄrigheter om de inte sjÀlva trÀder fram och ber om hjÀlp, vilket man inte kan förutsÀtta att de gör.