I studien har undersökts vilka kunskaper och fÀrdigheter som elever i Ärskurs 9 vÀrdesÀtter och anser som mest vÀsentliga att bedöma inom sÄng och ensemblespel och relatera dessa bedömningar till de nationella mÄl och kriterier som har faststÀllts för Àmnet musik. Jag har anvÀnt mig av kvalitativ samtalsintervju som undersökningsmetod och begrÀnsat mig till att undersöka sexton elever, 8 pojkar och 8 flickor, som jag undervisar i musik pÄ en högstadieskola i Mellansverige. Undersökningen utgÄr frÄn ett fragmatiskt- och sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande. Resultatet belyses ocksÄ utifrÄn formativ bedömning i undervisning och betydelsen av att anvÀnda bedömningsmatriser för att tydliggöra för eleverna vad som de förvÀntas lÀra sig. Resultatet visar att en gemensam syn pÄ bedömning Àr viktig för att eleverna ska veta pÄ vilken kunskapsnivÄ de befinner sig pÄ men Àven för att de ska veta vad de behöver förbÀttra.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur loggboken kan anvÀndas i skolan och vilka attityder lÀrare och elever har till loggboken. Intervjuer genomfördes med tio elever och fyra lÀrare i skolÄr sju till nio. De tio eleverna delades in i tvÄ grupper, fem elever som skriver i loggboken och fem elever som inte skriver i loggboken. I resultatet fann vi olika mönster kring elevers och pedagogers attityder samt motivation till loggboksskrivande. Pedagogernas attityder till loggboken verkar Àven pÄverka elevernas instÀllning till loggboken.

Coastal sediments are important carbon sinks, storing organic matter and thereby helping to reduce the amount of greenhouse gases in the atmosphere. However, they can also act as carbon sources if the deposited organic matter decomposes rapidly, contributing to increased greenhouse gas emissions and global warming. Rapid decomposition partly depends on the degradability of the material itself. In this literature review, I examine which coastal plant species dominate different locations along the Swedish coast, based on coverage data from the ClimScape project (www.climscape.se). For the most dominant species, I investigated the type of organic matter they may contribute to the sediments and based on those results I qualitatively assessed which sites that may function as carbon sinks or sources.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka i vilken utstrÀckning anvÀndningen av datorn i undervisningen leder till att elever fÄr kunskap inom Àmnet geografi, vilka kunskaper i sÄ fall förvÀrvas samt i vilken utstrÀckning dessa kunskaper kvarstÄr. Undersökningen bestÄr i att 3 elever pÄ en skola i Malmö fÄr arbeta med ett dataprogram (Microsoft Power Point) som behandlar delar av Àmnet geografi. Eleverna fÄr besvara en enkÀt med frÄgor som Àr kopplade till dataprogrammet under tre tillfÀllen. En observation görs av varje elev vid anvÀndning av dataprogrammet samt görs strukturerade intervjuer med tvÄ specialpedagoger för att styrka dataprogrammet som metod. Resultaten visar förvÀrvade kunskaper i Àmnet geografi genom anvÀndningen av programmet.

Syftet med denna studie var att kartlÀgga anvÀndningen av musik som ett verktygför lÀrande inom naturvetenskap och teknik (NVT). I syftet ingick Àven attkartlÀgga pÄ vilket sÀtt lÀrare anvÀnder detta verktyg i sin undervisning och ommusikintresset skiljer sig mellan könen. Metoden baseras pÄ en kvantitativ ansatsmed pappersenkÀter till elever i Ärskurs 4-6 och en webbenkÀt till NOlÀrareverksamma mellan Ärskurs 1-6. Den kvalitativa metoden anvÀndes för attnÀrmare fÄ veta hur lÀrare anvÀnder musik inom NVT. Resultaten visar att majoritetenav samplets lÀrare anser musikande förekomma till en viss grad i undervisningen.Majoriteten av samplets elever menar dock motsatsen.

Syftet med min uppsats har varit att se om en bildorienterad undervisning kan pÄverka och stimulera lÀrandet hos elever. Jag har dÀrför följt undervisningen i en Äk 3 - 5 som kallas ?bildklass? pÄ Centralskolan i Kristianstad, dÀr jag försökt se vilka metoder som anvÀnts i lÀrandeprocessen. Jag har intervjuat klasslÀraren och gett enkÀter rill elever och förÀldrar. Jag har sökt svar pÄ vilka konsekvenser som följer pÄ ett lÀrande genom bilder.

Denna studies syfte Àr att undersöka hur nÄgra elever med matematikbegÄvning vill bli bemöttaav skolan/lÀrare för att behÄlla sin motivation och lust att lÀra. Hur upplever de sin matematikundervisning?Vad inspirerar intresset för Àmnet? Vad har eleverna sjÀlva för idéer om vad devill göra under sin matematikundervisning? Vad anser eleverna om vad lÀrare skulle kunna göraannorlunda för att bemöta deras begÄvning? Hur gör elever för att motivera sig sjÀlva? För att fÄsvar pÄ detta har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Intervjupersonernabestod av tre elever frÄn lÄg-, mellan- och högstadiet, samt tvÄ högskolestuderande.Studien visar bland annat att nÄgra av dessa elever anser att nivÄgruppering Àr ett bra sÀtt för attbehÄlla sin lust att lÀra för Àmnet, dÄ de arbetar i en grupp dÀr alla ligger pÄ samma nivÄ. Detsom fÄr dessa elever att tappa motivationen Àr dÄ lÀraren ger dem repetitionsuppgifter.

Syftet med studien Àr att undersöka hur elever med hörselnedsÀttning som anvÀnder hörapparat eller cochleaimplantat bemöts i grundskolan samt att undersöka om de fÄr tillgÄng till de hjÀlpmedel och verktyg som de Àr berÀttigade till. Undersökningen har genomförts genom kvalitativa intervjuer med elever och pedagoger samt genom ostrukturerade observationer. Observationerna genomfördes i olika skolsituationer. Studiens resultat visar pÄ att de deltagande pedagogerna har kÀnnedom om vilka behov elever med hörselnedsÀttning har i skolan. De medverkande pedagogerna arbetar pÄ liknande sÀtt i klassrummet för att ge de inkluderade eleverna sÄ bra förutsÀttningar som möjligt till inlÀrning och utveckling.

Forskning visar att elever redan vid skolstart har med sig olika subtraktionsuppfattningar om strategier och att det Àr upp till varje pedagog att hjÀlpa elever att utveckla dessa strategier. DÄ vi under vÄr verksamhetsförlagda utbildning fÄtt uppfattningen av att mÄnga elever upplevt subtraktion som ett problematiskt rÀknesÀtt har vi valt att fördjupa oss inom detta omrÄde.Syftet med examensarbetet var att undersöka hur elever i Ärskurs tvÄ och tre hade uppfattat olika subtraktionsstrategier samt vilka strategier deras pedagoger i matematik hade introducerat för dem. Vidare var vi intresserade av om det fanns nÄgot samband mellan elevernas val av strategier och de strategier som pedagogerna beskrev att de lÀrde ut.I undersökningen anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer med tvÄ pedagoger och samtalsintervjuer med tjugo elever. Det resultat vi kom fram till i vÄr undersökning var att eleverna anvÀnde sig av flera olika sÀtt att lösa förutbestÀmda subtraktionsuppgifter. Det visade sig att elever anvÀnde sig av olika strategier för att lösa samma uppgift. Bland dessa strategier fann vi bÄde likheter och skillnader.

Som blivande yrkeslÀrare inom vÄrd- och omsorg upplever vi att en empatisk förmÄga hos vÄrdaren Àr en viktig grund i vÄrd- och omsorgsarbetet för att kunna tillfredsstÀlla vÄrdtagares behov. Med den erfarenhet och kunskap vi hade dÄ vi inledde studien trodde vi att det kunde finnas svÄrigheter för personer med högfungerande autismspektrumtillstÄnd eller autistiska drag att bli inkÀnnande personal inom vÄrd- och omsorg. Syftet med vÄr studie var att fÄ svar pÄ om vÄrt antagande var relevant och belysa hur lÀrare inom vÄrd- och omsorgsprogrammet upplever att elever med AST fungerar inom vÄrd- och omsorg utifrÄn ett empatiskt perspektiv. Vi ville ocksÄ ha svar pÄ om de anser empati vara nödvÀndigt i vÄrd- och omsorgsarbetet och om denna förmÄga i sÄ fall gÄr att utveckla, samt om vÄrd- och omsorgslÀrare anser sig ha tillrÀcklig erfarenhet och kunskap för att stödja elever med högfungerande autismspektrum (HFA) i deras yrkesutveckling. Slutligen ville vi belysa om lÀrarna anser att det stÀller ökade krav pÄ handledaren pÄ APL-platsen och om de bör ha kunskaper om elevens diagnos/behov.MÄlgruppen för undersökningen Àr elever med diagnosticerad HFA eller autistiska drag.

Denna studie syftar till att undersöka lÀrares förutsÀttningar att arbeta med krisdrabbade barn och ungdomar i grundskolan. För att uppfylla detta syfte valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer med fem lÀrare som Àr verksamma inom olika Äldrar i grundskolan. Intervjuerna fokuserade pÄ lÀrarnas uppfattningar om vad en elev i kris Àr, hur lÀrarna anser att elever i kris bör bemötas samt vilken beredskap lÀrarna sjÀlva anser att de har för att möta elever i kris. VÄrt resultat synliggjorde att lÀrare har en tÀmligen bred uppfattning av vad en elev i kris, de talade om allt frÄn personliga individuella kriser till stora offentliga katastrofer. Genom intervjuerna framkom att lÀrarna ansÄg att elever i kris kan mötas med samtal som bland annat gÄr ut pÄ att lÀraren ska bekrÀfta eller uppmuntra eleven. DÄ lÀrare som undervisar i de Àldre Äldrarna menade att elever i kris kan uppleva svÄrigheter med skolarbetet ansÄg de att krisdrabbade elever kunde gynnas av anpassad undervisning.

Syftet med vÄr undersökning var att beskriva elevernas upplevelser av matematik med avseende pÄ Älder, intresse, förstÄelse samt pedagogens kunskap om elevernas förstÄelse. Försökspersonerna omfattade totalt 40 elever och 40 pedagoger som representerade Är 3, 6, 9 pÄ grundskolan samt Är 3 pÄ gymnasieskolan. EnkÀterna utformades med nivÄanpassade uppgifter. Resultatet visade att grundskolans pedagoger har kunskap om att eleverna tycker att abstrakt matematik Àr svÄr. DÀremot visste inte pedagogerna pÄ gymnasiet att deras elever upplever det konkreta som svÄrt.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka vilka huvudrÀkningskunskaper nÄgra elever i Är 3 har. Vi har gjort en empirisk undersökning bestÄende av kvalitativa intervjuer och löpande observationer av 11 elever i skolÄr 3 och deras lÀrare. Vi ville kartlÀgga deras tankemetoder och strategier vid sju olika huvudrÀkningsuppgifter. Resultaten visade en stor spridning pÄ eleverna. NÄgra valde olika strategier beroende pÄ uppgifterna, andra valde alltid samma metod och en tredje kategori hade svÄrigheter med att rÀkna uppgifterna utan hjÀlpmedel.

Denna studie handlar om kommunikativa uttryck hos elever med grav utvecklingsstörning och utan verbalt tal. Det Àr en kvalitativ studie med en fenomenologisk ansats. Syftet Àr att beskriva uttryckshandlingar hos elever med grav utvecklingsstörning pÄ en gymnasiesÀrskola ur ett kommunikativt perspektiv. Resultaten visar hur de genom att uttrycka kÀnslor och anvÀnda sig av kroppssprÄk, gester och ljud ofta lyckas pÄverka och uppnÄ delaktighet i sociala sammanhang. .

Syfte: Mitt syfte Àr att studera elevers, i Är 3 och 4, uppfattning om symboler och begrepp, inom rÀknesÀtten addition och subtraktion. Jag vill framförallt ta reda pÄ hur eleverna tolkar symbolerna +, - och =. Till min hjÀlp anvÀnde jag mig av diagnostiska prov. Metod: Jag valde en liten landsortsskola pÄ VÀstkusten, studien omfattade 16 elever i Är 3 och 4. De 16 eleverna delades in i 2 grupper, med 8 elever i vardera gruppen.