Studien Àr genomförd inom ramen för Magisterutbildning med inriktning pÄ Utbildningsledning 40 p, Karlstads universitet. Uppsatsen utgörs av en kartlÀggning av elevers möjligheter att pÄverka skolans förbÀttringsarbeten pÄ olika nivÄer. Metoden som anvÀnts för studien Àr intervjuer med fyra rektorer, fyra lÀrare och enkÀter med 85 elever i Är 5, Är 6 och Är 9. Intervjuer och enkÀter har genomförts pÄ tre skolenheter i tvÄ kommuner i Sydsverige. Resultatet visar pÄ att förbÀttringsarbeten Àr en stÀndigt pÄgÄende process, att formellt elevinflytande fungerar vÀl pÄ de undersökta skolorna.

Syftet med det hÀr arbetet var att jag ville undersöka vad lÀrare och elever i tvÄ olika textilslöjdsalar pÄ en och samma skola tycker om sin sal och om de blir inspirerade av den. För att fÄ svar pÄ mina frÄgor har jag gjort kvalitativa intervjuermed lÀrare och elever pÄ en 1-9 skola i norra Kalmar lÀn. Jag har ocksÄ lÀst litteratur för att se vad som redan finns skrivit om inspiration och arbetsmiljö. I mitt arbete har jag kommit fram till att eleverna i det stora hela Àr nöjda med hur deras textilslöjdsal ser ut. Det Àr frÀmst nÀr det gÀller inspirationen i salen som de vill att det ska ske förÀndringar.

Jag har gjort en fallstudie som handlar om hur lÀrare pÄ en specifik minoritetsskola gÄr tillvÀga för att utveckla barn med annat modersmÄl inom det svenska sprÄket samt vilka svÄrigheter lÀrare och elever möter pÄ under processens gÄng. Mitt syfte var att ta reda pÄ vad lÀrare idag gör för att hjÀlpa andrasprÄkselever att tillÀgna sig det svenska sprÄket och vilka svÄrigheter/hinder som kan uppstÄ. Jag har under arbetets gÄng intervjuat lÀrare om hur de arbetar med andrasprÄkselever och vilka svÄrigheter som de tycker Àr uppenbara. Jag har Àven gjort egna observationer i en specifik klass. Det jag frÀmst har kommit fram till Àr att mÄnga lÀrare idag saknar kunskap och erfarenhet om hur de ska arbeta för att utveckla andrasprÄkselever.

Denna studies syfte var att öka kunskapen om de elever som ej deltar i gymasieskolans idrottsundervisning. Perspektivet var kultursociologiskt och syftade till att försöka urskilja om den sociala positionen, som i denna undersökning frÀmst utgÄtt frÄn elevernas val av gymnasieprogram, har nÄgon betydelse för elevernas instÀllning till idrottsÀmnet. Som idrottslÀrare Àr det viktigt att ha kunskap om dessa elever för att kunna medverka till att fÄ dem aktiva i undervisningen.(Hela sammanfattningen finns i uppsatsen.).

Bakgrunden till denna rapport Àr ett gemensamt intresse av motivationsarbete med understimulerade elever. Syftet med rapporten Àr att undersöka hur pedagoger i grundskolans tidigare Är motiverar understimulerade elever till kunskapsinhÀmtning. Detta för att blivande lÀrare skall fÄ flera verktyg att motivera elever till att kÀnna lust att lÀra och ta in kunskap. Det förekommer understimulerade elever i grundskolan. Dessa stimuleras inte att arbeta med tillrÀckligt intressanta och utmanande uppgifter utifrÄn den enskilda elevens proximala zon.

Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur lÀrarna upplever att lÀssvaga elever pÄverkas av sina lÀssvÄrigheter inom matematiken samt hur lÀrarna hanterar de problem som uppstÄr för att hjÀlpa eleven. Jag har valt den kvalitativa arbetsmetoden med semistrukturerade intervjufrÄgor. Resultatet visar att svag lÀsförmÄga pÄverkar eleven inom matematiken men ocksÄ inom andra Àmnen. Inom matematiken pÄverkas eleven sÀrskilt vid lÀstal samt vid problemlösning om eleven lÀmnas ensam med en text som den inte klarar av att lÀsa eller tyda. För att stödja eleven kan lÀraren eller nÄgon annan lÀsa texten eller sÄ arbetar eleverna i grupp dÀr samarbetet mot resultatet Àr viktigast, inte att kunna lÀsa texten.

Statistik frÄn Skolverket tyder pÄ att elever med utlÀndsk bakgrund inte uppnÄr mÄlen i matematik i lika stor utstrÀckning som elever med svensk bakgrund. En av orsakerna Àr att eleverna har svÄrigheter med det svenska sprÄket vilket blir ett hinder för dem nÀr de lÀr sig matematik. Denna studie syftar till att ta reda pÄ hur flersprÄkiga elever som gÄr pÄ gymnasieskolans introduktionsprogram anvÀnder sig av sin flersprÄkighet för att arbeta matematiskt. Intervjuer utfördes med tio flersprÄkiga elever som lÀser matematik pÄ svenska. Eleverna har olika modersmÄl och olika skolbakgrunder.

Syftet med arbetet var att belysa hur lÀrare arbetar förebyggande mot lÀssvÄrigheter, samt hur de arbetar med elever som hamnat i lÀssvÄrigheter. I vÄr undersökning har vi intervjuat fem lÀrare som arbetar pÄ lÄgstadiet, dock med olika utbildningar. Resultatet visade att lÀrarna anvÀnder sig av varierande arbetssÀtt och material till elever i lÀssvÄrigheter. MÄnga lÀrare tar hjÀlp av specialpedagogen vid utformningen av undervisningen till elever i lÀssvÄrigheter. Vidare visade undersökningen att lÀrarna anvÀnder sig av LUS- lÀsutvecklingsschemat för att kontinuerligt följa upp elevernas lÀsutveckling och med hjÀlp av detta schema kan de sÀtta in hjÀlp vid rÀtt tillfÀlle.

Det finns rapporter om att elever dagligen hoppar över skollunchen. En del Àter nÄgot annat istÀllet andra Àter inget alls. Syftet med undersökningen Àr att studera lunchvanorna hos elever i Ärskurs nio i GöteborgsomrÄdet. En enkÀtundersökning genomfördes pÄ totalt 148 elever frÄn Ätta olika klasser. EnkÀterna kompletterades av tvÄ parintervjuer och en gruppintervju för att fÄ utförligare information.

LÀrare har ett ansvar att stötta sÀrbegÄvade elever och elever med sÀrskilda förmÄgor i matematik, ofta förvÀntas de klara sig sjÀlva. Skollagen fastslÄr dock att "den [utbildningen] ska frÀmja alla barns och elevers utveckling och lÀrande" (SFS 2010:800, kap 1, 4 §), alltsÄ att alla har rÀtt att utvecklas efter sin förmÄga. Syftet med denna litteraturstudie Àr att undersöka vad forskning sÀger om dessa elevers egenskaper, behov och vad som pÄverkar deras prestation. Studien visar att sÀrbegÄvade elever och elever med sÀrskilda förmÄgor behöver utmaning för att motiveras och prestera efter sin potential. MÄnga faktorer verkar ocksÄ pÄverka motivation och prestation, bland annat sjÀlvförtroende, kÀnsla av ansvar, verklighetsbaserade uppgifter, lÀraren, vÄrdnadshavare och Àven den fysiska klassrumsmiljön.

Denna uppsats handlar om elever som spelar ett instrument generellt har lÀttare för matematik, Àn de elever som inte spelar nÄgot instrument. Den försöker ocksÄ ta reda pÄ om det Àr nÄgon skillnad pÄ de elever som spelar efter noter och de som inte spelar efter noter.Metoden jag anvÀnt Àr att jag har lÄtit 180 elever i Ärskurs 1 pÄ gymnasiet kryssa i vilket slutbetyg frÄn Ärskurs nio de fÄtt i matematik, svenska och engelska. 59 av dessa elever lÀser pÄ ett studieförberedande program och 121 elever lÀser pÄ ett yrkesförberedande program, vilket ungefÀr motsvarar den procentuella fördelningen totalt i Uppsala. De har ocksÄ fÄtt ange om de spelar nÄgot instrument och i sÄ fall Àven hur lÀnge de spelat samt om de spelar efter noter.Resultatet visar att betygen Àr betydligt högre för de elever som spelar ett instrument efter noter Àn vad det Àr för sÄvÀl de elever som spelar ett instrument utan att lÀsa noter samt för de elever som inte alls spelar nÄgot instrument. Det visar ocksÄ att i den hÀr undersökningen blir betygen bÀttre ju lÀngre eleven spelat sitt instrument, samt att den ökningen Àr större för tjejerna Àn för killarna.

Syftet med vĂ„rt arbete Ă€r att finna vĂ€gar att stĂ€rka och utveckla sjĂ€lvförtroende och sjĂ€lvkĂ€nsla hos elever med lĂ€ttare intellektuella funktionshinder i gymnasiesĂ€rskolan, med hjĂ€lp av en kvalitativ intervjustudie med elever och deras förĂ€ldrar. Resultatet av vĂ„r undersökning visar, att ungdomarna upplevt sin tidiga skolgĂ„ng problematisk, i större eller mindre omfattning. ÖvergĂ„ngen till gymnasiesĂ€rskolan har genomgĂ„ende varit en positiv erfarenhet. Den kritik som elever och förĂ€ldrar framför mot skolan Ă€r att det stĂ€lls för lĂ„ga krav och att man saknar utmaningar och variation i undervisningen. För att möta dessa krav och för att bemöta eleverna pĂ„ ett riktigt sĂ€tt behövs ett specialpedagogiskt förhĂ„llningssĂ€tt hos alla som arbetar i skolan..

Studien har utvecklats som en del av ett samarbete mellan Taiwan, Finland och Sverige dÀr avsikten Àr att jÀmföra elever i olika Äldrars uppfattningar angÄende elektriska kretsar. Syftet med den hÀr kvalitativa studien Àr att ta reda pÄ vilka uppfattningar svenska elever i olika Äldrar har angÄende den elektriska kretsen. Studien har genomförts med hjÀlp av semi-strukturerade intervjuer. Totalt har nio elever i Är 5, i Är 9 och pÄ gymnasiets 3:e Är intervjuats. Intervjuerna har analyserats dels utifrÄn KÀrrqvists (1985) förklaringsmodeller som elever har uppvisat angÄende elektriska kretsar och dels med hjÀlp av en fenomenografisk metod.

Arbetets syfte Àr att utreda de hjÀlpinsatser som utformas för elever i specifika matematiksvÄrigheter. Den metod som anvÀnds för att uppfylla syftet Àr kvalitativa intervjuer pÄ tre skolor med en specialpedagog, en rektor och en matematiklÀrare pÄ vardera skola. Resultatet baseras dock pÄ Ätta intervjuer pÄ grund av ett bortfall. Studien av de tre skolorna visar att pÄ de skolor dÀr pedagoger har ett gemensamt synsÀtt pÄ specialpedagogik utformas hjÀlpinsatser för elever i specifika matematiksvÄrigheter. DÀr det rÄder motsÀttningar mellan pedagogers syn pÄ specialpedagogik utformas inte relevanta ÄtgÀrder för elever i specifika matematiksvÄrigheter.

LÀrare ska enligt styrdokumenten förmedla de grundlÀggande demokratiska vÀrderingarna som det svenska samhÀllet vilar pÄ. Om elever med aktivt okoncentrerat beteende oftare fÄr positiv uppmÀrksamhet av lÀrare Àn elever med passivt okoncentrerat beteende kan det leda till att elever kÀnner sig orÀttvist behandlade. Det innebÀr att elever inte fÄr rÀtt bild av det svenska samhÀllets demokratiska vÀrderingar som skolans ska förmedla. UtifrÄn tidigare erfarenheter upplever vi att elever inte fÄr lika mycket positiv uppmÀrksamhet av lÀrare nÀr de beter sig okoncentrerat, det vill sÀga elever med aktivt okoncentrerat beteende fÄr oftare positiv uppmÀrksamhet av lÀrare Àn elever med passivt okoncentrerat beteende. Elever saknar förklaring till varför lÀrare frÄngÄr det vanliga hjÀlpsystemet och vÀljer att uppmÀrksamma vissa elever oftare Àn andra.