Syftet med denna studie Àr att synliggöra hur en tvÄsprÄkig undervisning kan utformas samt hur lÀrare arbetar med tvÄsprÄkighet i skolan. MÄlsÀttning Àr att öka förstÄelsen för tvÄsprÄkiga elevers situation i skolan. Jag har jÀmfört olika teorier och faktorer som handlar om tvÄsprÄkighet och tvÄsprÄkiga elever.Datainsamlingen genomfördes genom klassrumsobservationer och kvalitativa intervjuer av elever och lÀrare. , detta genom att observera samt intervjua utvalda elever och lÀrare.Resultatet visade att det sociokulturella perspektivet spelar en viktig roll för tvÄsprÄkiga elevers inlÀrning och utveckling i skolan. Relationen mellan hemmet och skolan samt elevens kultur pÄverkar starkt inlÀrningen av det nya sprÄket.

Ett generellt problem i dagens svenska gymnasieskola Àr att elever ofta anvÀnder vardagliga förklaringar istÀllet för vetenskapliga nÀr de ska förklara naturvetenskapliga teorier och begrepp. NÀr elever ska förklara orsaken till att biologisk evolution sker, uppkommer olika alternativa idéer, idéer som inte Àr förenliga med vetenskapliga förklaringar. Denna studie beskriver vilka alternativa idéer som elever ger nÀr de skriftligt besvarar en uppgift innehÄllande ett evolutionsbiologiskt fenomen. De förklaringar eleverna ger pÄ uppgiften diskuteras och utvecklas i intervjuer, för att öka kunskapen och förstÄelsen för vilka uppfattningar gymnasieelever har om biologisk evolution. Den vanligaste alternativa idén som framkommer nÀr den skriftliga uppgiften löses Àr att evolution drivs för att ett behov finns(giraffen behöver utvecklas för att klara sig).

Uppsatsens syfte handlar om att undersöka högstadieelevers attityder i tvÄ klasser till att besöka skolkuratorn och vad de anser att andra elever har för attityder till detta. Kvantitativ metod anvÀndes i form av en enkÀtundersökning som sammanlagt 37 elever svarade pÄ. För att se om elevernas uppfattning stÀmde med skolkuratorns uppfattning om verkligheten skedde en informantintervju med skolkuratorn pÄ den skolan enkÀterna delades ut. Fyra frÄgestÀllningar baserades pÄ syftet med följande resultat: Eleverna tror att den vanligaste anledningen till att elever besöker skolkuratorn Àr mobbning. Flest elever anger att de kan prata om ?pluggproblem? och mobbning.

Syftet med studien Àr att belysa hur matematiklÀrare och speciallÀrare skapar en inkluderande undervisning i matematik för elever i matematiksvÄrigheter i Är 7-9 i enlighet med skolans styrdokument. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om inkludering, gynnsamma arbetssÀtt i matematikundervisningen och vanligt förekommande anpassningar för elever i matematiksvÄrigheter. Studien har en fenomenografisk ansats och kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts med tre matematiklÀrare och fem speciallÀrare. Resultatet visar att matematiklÀrarnas och special-lÀrarnas uppfattning om inkludering skiljer sig frÄn hur inkludering beskrivs i styrdokumenten. Viktiga faktorer för att skapa en inkluderande undervisning för elever i matematiksvÄrigheter som lyftes fram var i enlighet med tidigare forskning: skolans organisation, samarbete mellan olika professioner och mÄlinriktat lÀrande.

Delaktighet anser vi Àr ett viktigt begrepp för att kunna skapa bra förutsÀttningar för jÀmlikhetoch inflytande för elever med funktionshinder inom skolan. Hur delaktighet kan skapas fördessa elever pÄverkas av samspelet med andra och av miljön i omgivningen. Att vara delaktigÀr att vara respekterad i sin omgivning och detta kan höja sjÀlvkÀnslan. Detta kan i sin turskapa en positiv utveckling för dessa elever, som gör att det Àr de som individer och intefunktionshindret i sig som Àr det huvudsakliga.Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur pedagoger i skolans verksamhet uppfattar att dekan skapa förutsÀttningar för delaktighet för elever med funktionshinder utifrÄn vadLÀroplanen 94 skriver om delaktighet och hur delaktigheten fungerar för dessa elever ijÀmförelse med elever utan funktionshinder. De metoder vi har anvÀnt Àr intervju ochobservation, dÀr observationerna ska ses som ett komplement till intervjuerna.

I den hÀr uppsatsen undersöker vi sex pedagogers tankar och erfarenheter kring undervisning av flersprÄkiga elever i Ärskurserna ett till sex. Vi fokuserar frÀmst kring hur de arbetar för att stÀrka elevernas sprÄk i NO-undervisningen. Pedagogerna arbetar i tvÄ större kommuner i södra Sverige med en varierande andel flersprÄkiga elever i sina klasser. I vÄr bakgrund skriver vi att det finns stora skillnader mellan meritvÀrdet hos elever med svensk bakgrund och hos elever med utlÀndsk bakgrund. Allra svÄrast Àr det för de elever som kom till Sverige efter skolÄldern, men Àven förÀldrarnas utbildningsnivÄ spelar stor roll för elevernas skolresultat.

Undersökningens syftet Àr att ta reda pÄ vad som motiverar elever i dagens samhÀlle. Vi har anlagt ett samhÀllsperspektiv pÄ undersökningen för att se om det finns faktorer i samhÀllet som pÄverkar elevers motivation. VÄra teoretiska utgÄngspunkter Àr tagna i samhÀllsvetenskapsteorier sÄsom postmoderna och sociokulturella. Vi har Àven anvÀnt oss av tvÄ teorier som behandlar motivationsperspektivet och dessa Àr Maslows behovstrappa samt den kognitiva motivationsteorin. Vi genomförde undersökningen med hjÀlp av kvalitativa intervjuer.

Bakgrund Förskolan ska anpassa den pedagogiska verksamheten Ät alla barn. Förskolans personal ska kunna samspela med barnet och skapa ett förtroende med förÀldrarna sÄ att det blir en god vistelse och stöd för barnet. SÀrskilt för de barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Barn i behov av sÀrskilt stöd behöver bemötas för vem de Àr och inte för vad de gör. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka hur pedagoger i förskolan bemöter barn i behov av sÀrskilt stöd.

Syftet med min uppsats Àr att fÄ kunskap om matematiksvÄrigheter, dels hur svÄrigheter kan identifieras, men Àven hur man kan förebygga svÄrigheter och hur man kan arbeta med elever som visat sig ha matematiksvÄrigheter. Uppsatsens frÄgestÀllningar Àr följande: Vilka orsaker finns det till att elever hamnar i matematiksvÄrigheter? Vilka uppfattningar finns det om matematiksvÄrigheter? Hur kan man förebygga matematiksvÄrigheter? Hur kan man arbeta med elever i matematiksvÄrigheter? Jag valde att dels göra en litteraturstudie, dels utföra intervjuer med fyra lÀrare och tvÄ specialpedagoger. Resultatet av undersökningen Àr att matematiksvÄrigheter Àr orsakade av brister i undervisningen, bristande motivation och arbetsinsats hos eleverna, brist pÄ arbetsro, psykologiska faktorer samt olika former av inlÀrningssvÄrigheter. NÀr det gÀller undervisningen visade studien att lÀraren har en betydande roll.

Ett problem som lÀrarna stÀlls inför idag Àr de ska kunna hantera förvÀntningar pÄ ett starkt, demokratiskt ledarskap och samtidigt vara lyhörda för elevernas behov. Denna uppsats visar vilka kompetenser det stÀlls pÄ en lÀrare i rollen som arbetsledare. Uppsatsens litteratur utgÄr ifrÄn att elevernas skolmiljö kan jÀmföras med en arbetsplats. Syfte Àr att belysa förvÀntningar som elever i gymnasiet har pÄ sina lÀrare. Som vÀgledning har teorier om kommunikations och relationskompetens, grupprocesser och motivation anvÀnts.

I denna litteraturstudie har vi Àmnat undersöka vad inkludering innebÀr, med fokus pÄ elever med autism, asperger syndrom och ADHD. Vi har ocksÄ undersökt vad effekten blir av att ha elever med dessa diagnoser i det vanliga klassrummet samt sökt strategier för att hjÀlpa dem. Genom att samla in data frÄn vetenskapliga artiklar har vi nÄtt vÄrt syfte som vi sedan analyserat utifrÄn ett specialpedagogiskt perspektiv. Resultatet visar att inkluderad undervisning innebÀr att alla elever ska undervisas tillsammans och att det Àr skolans uppgift att möta alla elevers olikheter och anpassas efter olikheterna. Effekterna av den inkluderande undervisningen har visat sig vara bÄde positiva och negativa.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka typer av svÄrigheter/problem som pedagoger pÄ olika förskolor avser nÀr de talar om barn i behov av stöd. Syftet har ocksÄ varit att undersöka hur förskolan arbetar för att inkludera barn i behov av stöd i barngruppen och hur inkluderingen fungerar. Kvalitativ studie har genomförts och den data som samlats in har varit kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att de barn som Àr i behov av stöd uppfattas olika av pedagogerna. En av pedagogerna menade att barn med eller i behov av diagnoser Àr barn i behov av stöd.

This is a qualitative study whit purpose of showing how teachers work whit students in need of special support in school. The purpose has been to study what teachers mean whit special aid, and if the support is individually adapted for each students needs. I have trougt interviews, observations and examinations of diverse documents found paradoxes where teachers and the scool leaders claim that they work whit the integration of all the students at school, while the teality shows a different picture. I have found a clear segregation of students, where they have on repeated occasions had to leave the classroom to receive tuition. The school stuff has a wide iiew of wich students are included in the term "students in need of special tuition".

Rasten Àr en stor del av elevernas skoldag. Den pÄverkar elevernas trivsel och dÀrmed Àven i förlÀngningen deras mÄluppfyllelse. Elever som har svÄrt med raster tenderar att fÄ svÄrt Àven pÄ lektionerna. Eftersom det Àr pedagogerna i skolan som sÀtter ramarna för elevernas raster Àr jag intresserad av att undersöka vilka tankar lÀrare pÄ mellanstadiet har om rasten som en del i den pedagogiska verksamheten eftersom det sÀtt pÄ vilket man tÀnker om rasten pÄverkar hur man agerar samt planerar och organiserar verksamheten. Mina frÄgestÀllningar Vilka tankar finns det om rasten som en del av den pedagogiska verksamheten? och Vilka tankar finns det om rastens betydelse för elevens mÄluppfyllelse? lÄg till grund för frÄgor som jag stÀllde till trettioen lÀrare pÄ mellanstadiet i en enkÀt och vid enskilda intervjuer med personer som innehar olika funktioner i ett elevhÀlsoteam.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur undervisning drivs nÀr man har elever med diagnosen autism i klassen och pedagogers syn pÄ hur de arbetar för att inkludera dessa elever. Syftet Àr ocksÄ att undersöka om klassrumsmiljön pÄ skolan spelar en sÀrskild stor roll för elever med autism. De frÄgestÀllningar som vi har anvÀnt oss av Àr: Hur arbetar pedagogerna med elever som har diagnosen autism? Vad anser de vara av betydelse för att dessa elever ska kunna inkluderas i klassrumsarbetet? Undersökningen i detta arbete bygger pÄ tvÄ kvalitativa metoder. Vi har anvÀnt oss av metoderna observation och intervju.