Studiens syfte ?r att unders?ka hur f?rskoll?rare i f?rskolan bed?mer sina kunskaper f?r att uppt?cka barn med DLD/spr?kst?rning (Developmental language disorder) samt vilka hinder och m?jligheter det finns f?r att kartl?gga och dokumentera barns spr?kutveckling p? f?rskolan. Det finns fortsatt bristande kunskaper i skolan och f?rskolan betr?ffande att uppt?cka, utforma och ge det st?d som barn med DLD/spr?kst?rning ?r i behov av. Det ?r viktigt att tidigt uppt?cka och arbeta med diagnosen f?r att kunna motverka f?ljderna s?som socialt utanf?rskap, psykisk oh?lsa, l?gre utbildning och brottslighet.

ProblemomrÄde: Forskning inom specialpedagogik fokuserar i stor utstrÀckning pÄ hur lÀrare ska kunna inkludera samtliga elever i undervisningen. Trenden ute pÄ skolor visar dock pÄ att exkludering av elever i behov av sÀrskilt stöd ökar (Berhanu, 2010). SÄledes finns en motsÀttning mellan teori och praktik. Vidare menas att alla elever ska inkluderas och samtidigt nÄ samma mÄl. Jag nÀrmar mig dessa dilemman genom att belysa bedömningen av elevers kunskaper och stÀller mig frÄgan om ett förnyat synsÀtt kring just bedömning kan ses som ett led i att kunna individualisera undervisningen för att kunna inkludera sÄ mÄnga elever som möjligt, samtidigt som mÄlen i kursplanerna Àn dock stÄr i centrum? Syfte: Mitt syfte med examensarbetet Àr att nÄ en djupare förstÄelse för hur elever i behov av sÀrskilt stöd i matematik, inkluderade i ordinarie klassrumsundervisning, tÀnker kring och upplever bedömning och olika bedömningsformer.

En ökad muslimsk invandring till vÀstvÀrlden har medfört vÀxande behov av att förstÄ muslimer och de sociala utmaningar de stÀlls inför. I denna forskningsöversikt sammanfattas och diskuteras 30 refereebedömda vetenskapliga studier som berör olika typer av socialt arbete med muslimer genom tre olika omrÄden; utbildning socialt arbete, frivilligt socialt arbete och professionellt socialt arbete. Resultaten i studien visar en genomgÄende kunskapslucka i de tre omrÄdena dÀr det framförallt framtrÀder stor brist pÄ kunskap om kultur och religion. Denna brist pÄ kunskap leder i mÄnga fall vidare till rÀdsla och dÀrmed ovilja att anpassa socialt arbete till muslimers behov.  Slutligen presenteras omrÄden med behov av framtida forskning..

Hösten 2006 genomförde vi en undersökning vars syfte var att utifrÄn ett lÀrarperspektiv se vad som görs för att stimulera starka elever i matematik. Denna undersökning genomfördes med hjÀlp av en enkÀt som via mail skickades till matematiklÀrare vid Nv-program. FrÄgorna som vi ville undersöka var hur lÀrarna identifierar de starka eleverna, hur de anpassar undervisningen efter deras behov, samt hur stor andel av eleverna som kommer att kunna bedriva studier vid högre lÀroverk. Resultatet av undersökningen visade pÄ att en majoritet av lÀrarna har vÀldigt hög tilltro till sina elevers förmÄga att bedriva studier vid universitet/högskola, att det Àr svÄrt att generellt sÀga vad som kÀnnetecknar en stark elev och att det behövs mer grundliga undersökningar inom detta omrÄde, samt att starka elever oftast fÄr jobba med fördjupningsuppgifter i sÄdant de redan har gÄtt igenom eller att de fÄr börja pÄ högre kurser..

Syftet med denna uppsats avser att undersöka vad verksamma lÀrare anser att trygghet hos eleven innebÀr, hur de arbetar för att skapa trygga elever samt om de anser att tryggheten har förÀndrats. Teoridelen beskriver vad trygghet innebÀr, mÀnniskans behov av trygghet, lÀrarens förhÄllningssÀtt och slutligen kÀnnetecken pÄ en otrygg elev. Teoridelen utmynnar i fyra problempreciseringar. I empiridelen presenteras urval och avgrÀnsningar för undersökningen samt behandlas tillförlitlighet och metodkritik, genomförande och etiska aspekter. Undersökningen genomfördes utifrÄn kvalitativ metod.

Syfte: Studien syftar till att belysa vad elever sjÀlva anser vara ett stöd för dem i matematik och att se om det överensstÀmmer med det skrivna ÄtgÀrdsprogrammet. FrÄgestÀllningar:? Hur beskriver eleverna sina behov för att kunna uppfylla kunskapskraven? ? Hur kommer elevens behov till uttryck i ÄtgÀrdsprogrammet?? Vad anser eleverna vara ett stöd för dem för att kunna utveckla sina kunskaper i ma-tematik?? Vilka ÄtgÀrder föreslÄs i ÄtgÀrdsprogrammet?Teori: Matematikdidaktisk teori och ramfaktorteorin Metod: Studien Àr en kvalitativ studie genomförd pÄ tre skolor belÀgna i tvÄ olika kommu-ner i vÀstra Sverige. Undersökningen bygger pÄ 13 halvstrukturerade elevintervjuer samt granskning av elevernas ÄtgÀrdsprogram frÄn skolÄr 3- 9. Det insamlade materialet har tolkats enligt hermeneutisk metod och resultatet av intervjuerna har jÀmförts med de skrivna ÄtgÀrds-programmen.

Livmoderhalscancer pÄverkar de drabbade kvinnorna och deras nÀrstÄende. Att inom sjukvÄrden samtala om sjukdomens biverkningar och effekter kan upplevas som svÄrt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med livmoderhalscancer. En litteratursökning genomfördes och 10 artiklar analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys. Detta resulterade i fyra kategorier: att förlora kvinnligheten och kÀnna sig otillrÀcklig, att pendla mellan hopp och hopplöshet, att kÀnna behov av nÀrhet och stöd och att önska mer och tydlig information.

Syfte: Studiens syfte Àr att skapa en förstÄelse för hur matematiklÀxor i grundskolan kan bidra till elevers kunskapsutveckling. Studien har fokus pÄ elever som nyligen lÀmnat grundskolan och som inte nÄdde kunskapskraven i matematik. Studien syftar till att bidra med kunskaper om hur lÀxor i matematik kan förÀndras och utvecklas för att stödja elever i behov av sÀrskilt stöd för sin kunskapsutveckling.FrÄgestÀllningar;Hur beskriver eleverna sina erfarenheter av;- Vilka syften som matematiklÀxan kunde ha?- Hur matematiklÀxan kunde introduceras?- Hur matematiklÀxan kunde följas upp?- Hur matematiklÀxan kunde bidra till elevernas kunskapsutveckling i matematik?Teori: Studien har en kvalitativ ansats, vilket lÀmpar sig vÀl nÀr försöker förstÄ och tolka resultat samtidigt som man har en liten undersökningsgrupp. Det empiriska materialet som studien grundar sig pÄ Àr elva elevers upplevelser av hur matematiklÀxor anvÀnts i deras kunskapsutveckling.Metod: Studiens data har samlats in via kvalitativa halvstrukturerade intervjuer.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur matematikundervisningen bedrivs och hur den nya lÀroplanen integreras i denna. En studie har genomförts riktad mot elever i tre klasser som gÄr i Ärskurs Ätta samt deras undervisande lÀrare i matematik. 71 elever svarade pÄ en enkÀt, tre lÀrare intervjuades och observationer av klassrummen gjordes. I vÄrt resultat och analysarbete har vi kombinerat svaren frÄn de olika metoderna för att fÄ en djupare förstÄelse och ökad validitet. Resultatet visar att lÀrarna strÀvar efter variation i undervisningen för att eleverna ska uppnÄ de mÄl och förmÄgor som finns i den nya lÀroplanen, Lgr11.

The intention with this study is to investigate how schools are affected by state and municipal documents when they organize the education for children with special needs. The study is based on following questions.How do decisions on state and municipal level of politics affect the decisions that the principals make concerning organization, and do the school leaders think that the decisions are made on the right level of liability?What is the relationship between economic decisions and pedagogical decisions?What decides whether the schools have children with special needs integrated in their ordinary classes, or if they receive segregated remedial courses, and what are the views on an equivalent education?The study is conducted through interviews with principals of three schools, one politician on municipal level and one special education teacher. The interviews are linked to an historic background as well as current studies and discourses. The study shows that there are contradictions between state, municipality and school goals.

Isberg, Annette. & Lewin Holm, Lena. (2006). Handledning och LÀromiljö. Councelling and learning environment.

I dagens samhÀlle visar mÄnga rapporter pÄ att allt fler elever fÄr diagnosen ADHD, vilket gör att skolan stÀlls inför problem dÄ lÀrarna inte anses ha kunskapen om hur de ska bemöta eleverna med ADHD. Med tanke pÄ den bristande kunskapen hos lÀrarna, vill vi med vÄr studie ta reda pÄ hur elever med ADHD och deras förÀldrar upplever/upplevt bemötandet i skolmiljön. Vi intervjuade fyra elever och fyra förÀldrar till tre av eleverna och de berÀttade öppenhjÀrtigt om deras upplevelser om bemötandet i skolan. Genom respondenternas berÀttelser och aktuell litteratur gÀllande ADHD och skolmiljön blev resultatet utifrÄn vÄrt syfte tydligt. MÄnga av eleverna och förÀldrarna kÀnde en brist frÄn skolan nÀr det kom till bemötandet utifrÄn diagnosen.

Studien LÀrare samtalar om sin lÀs- och skrivundervisning. ? Fokusgruppssamtal som arena förkritisk sjÀlvprövning? har tagit avstamp i en kartlÀggning av svenskÀmnets lÀs- och skrivutvecklingsom genomfördes i en mellansvensk kommun, vÄrterminen 2011.Syftet med studien Àr att belysa och kritiskt granska hur lÀrare talar om sin undervisning nÀr detgÀller arbetet med elevers lÀs- och skrivutveckling med sÀrskilt fokus pÄ elever som kan vara ibehov av sÀrskilt stöd i sin lÀs- och skrivutveckling.För att lÀrare skulle ges möjlighet att samtala om sin undervisning valdes fokusgruppssamtal förinsamlande av empirin. Studien Àr av kvalitativ art och har en hermeneutisk forskningsansats somutgÄngspunkt, med ett konstruktionistiskt kunskapsteoretiskt perspektiv.Det lÀrarna i samtalen gav uttryck för att de gör i arbetet med att utveckla elevers lÀs- och skrivutveckling,och som jag betraktar som strategier, har jag valt att beskriva utifrÄn följande kategorier:1. Förebyggande arbete2.

Denna rapport beskriver framtagandet av ett Àmnesöverskridande temaarbete för Ärskurs 4-6 om mat med hÄllbar utveckling som grund. Dagens samhÀlle prÀglas av klimatförÀndringar och konsekvenser av detta. I framtiden kommer dessa konsekvenser att mÀrkas allt mer. För att vÀnda den negativa trenden och skapa ett hÄllbart samhÀlle spelar utbildning en stor roll. Enligt den svenska lÀroplanen ska hÄllbar utveckling genomsyra all undervisning genom ett övergripande miljöperspektiv.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka hur tvÄ specialpedagoger, tre speciallÀrare och fyra matematiklÀrare, verksamma pÄ tre 7-9 skolor i en liten kommun, uppfattar och beskriver arbetet kring elever i behov av sÀrskilt stöd i matematik. Syftet Àr att genom intervjuer ta reda pÄ vilken syn de har pÄ matematiksvÄrigheter och hur denna tillÀmpas i verksamheten. I arbetet ges en teoretisk genomgÄng om matematikundervisning och specialpedagogik samt över de styrdokument som reglerar skolans arbete för elever i behov av sÀrskilt stöd. DÀrefter följer en presentation av olika förklaringsmodeller till matematiksvÄrigheter. Studiens ut-gÄngspunkt Àr att kunskap skapas i interaktionen mellan mÀnniskor i ett sociokulturellt per-spektiv.