Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.

Ingen marknadsföring Àr vÀl sÄ god och trovÀrdig som medarbetare som pratar gott om och föresprÄkar den egna organisationen? Dessa medarbetare kan ses som ambassadörer för organisationen. Ambassadörskap Àr nÄgot som naturligt vÀxer fram dÄ en individ inom en organisation trivs med organisationens krav och behov och vidare kan sammanflÀta dessa med sina egna krav och behov.Skatteverket Àr en organisation som i mÄngas öron inte lÄter speciellt inspirerande, kanske delvis ett resultat av det skattesystem som finns i Sverige, men kanske Àven pÄ grund av de förhÄllandevis krÄngliga regler och processer som mÄnga anser dem anvÀnda sig av. Med detta i Ätanke Àmnar vi undersöka hur ambassadörskapet pÄ Skattekontoret i Jönköping ter sig.VÀgledande för uppsatsen Àr frÄgan: Hur ser ambassadörskapet ut pÄ Skattekontoret i Jönköping i enlighet med de tvÄ dimensionerna; individens behov i organisationen i relation till organisationens behov?Vi lyfter fram teorier i tvÄ centrala dimensioner som berör organisationens behov samt behoven hos individerna inom denna.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att försöka förstÄ varför elever vÀljer ett medieprogram och vad som pÄverkar deras val. Arbetet kan anvÀndas i utveckling av programmet, som en riktlinje för att en skola ska kunna tillfredstÀlla de behov, förvÀntningar och önskemÄl eleverna har. För att nÄ syftet har vi gjort en enkÀtundersökning som omfattar 78 elever frÄn Ärskurs ett pÄ tvÄ olika medieprogram. Resultatet av vÄr undersökning visar att eleverna frÀmst vÀljer medieprogrammet för att medieÀmnena intresserar dem och för att de vill arbeta kreativt. Slutsatsen i vÄr undersökning Àr att ungdomar söker sig till Medieprogrammet för att nya medier intresserar dem. De vÀljer inte Medieprogrammet för att de tror att undervisningen Àr lÀttare eller mer slapp Àn undervisningen pÄ andra program.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka lokalbefolkningens köpbeteenden i en smÄstad, för att definiera eventuella brister och föreslÄ förbÀttringsmöjligheter för denna cityhandel. I uppsatsen har vi dÀrför undersökt vilka mönster som framtrÀder nÀr det gÀller invÄnarnas köpbeteenden och hur cityhandeln pÄverkar dessa. Vi valde att anvÀnda oss av en kvalitativ metod dÀr vi utförde ett antal gruppintervjuer med fokus pÄ olika Äldersgrupper. Vi lÀt Àven respondenterna föra dagbok under nÄgra veckor. Detta för att kunna identifiera mönster av köpbeteenden i olika Äldersstrukturer.

LÀsning och skrivning Àr förmÄgor som Äterkommer i skolans alla Àmnen, inte bara i Àmnet svenska. DÀrför Àr det mycket viktigt att alla elever fÄr en god start pÄ sin lÀs- och skrivutveckling. För att kunna anpassa undervisningen till alla elevers individuella behov krÀvs fler Àn en utvecklingsmetod. Det innebÀr att en pedagog som enbart bedriver lÀs- och skrivutveckling efter en metod riskerar att inte nÄ fram till alla elever. Följden av det kan bli att dessa elever fÄr en anpassad undervisning hos speciallÀraren eller specialpedagogen pÄ skolan.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.

I en kunskapsöversikt frÄn Skolverket (2009), vilken belyser olika faktorer som pÄverkar resultaten i svensk grundskola, har andelen elever som trivs bra och upplever engagemang och inflytande i skolan ökat, men mÄnga elever, sÀrskilt flickor, i grundskolans senare Är kÀnner sig stressade och mÄr dÄligt. Genom noggranna kartlÀggningar och pedagogiska utredningar kan skolan identifiera elevers starka sidor och deras svÄrigheter. Skolan har enligt bÄde skollagen och gÀllande lÀroplan skyldighet att frÀmja elevers harmoniska utveckling och att anpassa verksamheten till elevernas behov Àr en sjÀlvklar förutsÀttning. Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att undersöka flickors relation till skolans krav, hur dessa pÄverkar flickornas elevidentitet och vilka pedagogiska konsekvenser och implikationer denna inblick kan visa pÄ. Trettio flickor i Är Ätta har svarat pÄ frÄgor och med sina egna ord beskrivit en god skolmiljö. Flickorna beskriver i undersökningen hur deras skolgÄng pÄverkas positivt eller negativt beroende av skolans bemötande och hur de lyckas leva upp till stÀllda krav och förvÀntningar.

Syftet med vÄr studie var att undersöka vilka upplevelser av inkludering elever i behov av sÀrskilt stöd i Àmnena svenska, engelska eller matematik som fÄr sin undervisning delvis förlagd i liten grupp men till största delen i helklass, hade dÄ de befann sig i helklass. Med inkludering avseddes i den hÀr studien olika dimensioner av delaktighet, nÀmligen uppgiftsorienterad delaktighet, social delaktighet samt upplevd tillhörighet (se avsnitt 3). NÄgot som vi ytterligare ville ta reda pÄ var till vilken dimension av delaktighet elevernas upplevelser av inkludering lÀttast och svÄrast kunde hÀnföras. Den metod som anvÀndes i studien var en kvalitativ forskningsintervju. För att besvara vÄra frÄgestÀllningar valde vi att intervjua sex elever i Ärskurs nio.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie var att undersöka vilken betydelse leken hade för barn och barn i behov av sÀrskilt stöd enligt lÀrarna. Vad ansÄg lÀrarna att leken var? Vilket utrymme fick leken, rörelse och motorik hos dem? Samt vilka tankar och reflektioner lÀrare, specialpedagoger och idrottslÀrare hade kring lek pÄ en skola i StockholmsomrÄdet. Syftet var ocksÄ att undersöka om och hur lÀrarna i sÄdana fall anvÀnder sig av lek, rörelse och motorik i sin undervisning.MetodEn kvalitativ intervjuform anvÀndes. Intervjuerna skedde pÄ fyra stycken utvalda lÀrare, en lÀrare, en speciallÀrare, en idrottslÀrare och en idrottslÀrare med specialidrott.

VÄrt examensarbete grundar sig pÄ en undersökning om hur elever upplever rasten pÄ skolgÄrden. I vÄr litteratur har vi behandlat olika faktorer pÄ skolgÄrden som Àr viktiga för att eleverna ska fÄ en rast som tillfredstÀller deras olika behov. Vi har jÀmfört tvÄ skolor som ligger i nÄgorlunda lika omrÄden och dÀr eleverna har likartade kulturer och sociala bakgrunder. I vÄr undersökning har vi anvÀnt oss utav kvalitativa intervjuer och gjort observationer. Av de elever som medverkat under intervjuerna gÄr tio barn i en förstaklass pÄ den ena skolan och tolv barn i en tvÄ- trea pÄ den andra skolan.

LÀsundervisning, dess syfte och innehÄll har förÀndrats genom historien. Det har Àven skolan, dess form och innehÄll gjort. Idag Àr det viktigt att anpassa lÀsundervisningen till alla elever utifrÄn deras förutsÀttningar och behov (Lpo 94, 2005). Syftet med vÄr studie Àr att fördjupa vÄra kunskaper om hur lÀsundervisning kan bedrivas. I litteraturbakgrunden fokuserar vi pÄ olika faktorer som krÀvs för att eleverna ska anamma lÀsningen samtidigt som vi redogör för tvÄ vanliga lÀsundervisningsmetoder som kan anvÀndas i undervisningen.

Mobiltelefoni Àr ett stÀndigt Àmne dÄ det hela tiden sker utvecklingar. Dock finns det en gruppsom inte har lika stort deltagande i detta omrÄde som andra. Dessa personer Àr synskadade pÄ olika nivÄer. Vi har i denna uppsats studerat hÄrd- och mjukvaror för synskadade inom mobiltelefoni ur en anvÀndares perspektiv. Vi har stÀllt frÄgan:?Vilka sÀrskilda behov gÀllande mobiltelefoni har synskadade anvÀndare och hur kan dessa omsÀttas i hÄrdvara och mjukvara??Vi har genom telefonintervjuer identifierat Ätta anvÀndares behov av hÄrd- och mjukvara för synskadade för att kunna ge förslag pÄ en anpassad hÄrdvara samt en förbÀttring av en mjukvara.

Dagens skola ska arbeta mot en "skola för alla". Ämnet Idrott och hĂ€lsa Ă€r ett komplext Ă€mne nĂ€r det gĂ€ller att bedriva en inkluderande undervisning dĂ€r alla elever oavsett diagnos eller funktionshinder ska ingĂ„. Problematiken ligger i att Àmnet Idrott och hĂ€lsa Ă€r ett utpekande Ă€mne dĂ€r du visar upp dina svaga/starka egenskaper öppet inför alla klasskamrater. Vanligtvis fĂ„r eleven en direkt feedback pĂ„ sin kompetens vilket kan vara kĂ€nsligt för alla berörda parter.Vikten av att lĂ€rare Ă€ndĂ„ arbetar mot en inkluderande undervisning ligger i skolans intresse dĂ„ skolorna skall vara anpassade till alla och dĂ€r denna debatt stĂ€ndigt Ă€r aktuell. Syftet med detta arbete Ă€r att undersöka huruvida lĂ€rare inom Idrott och hĂ€sla pĂ„ grundskolenivĂ„, Ă„rskurs 6-9, arbetar för en inkluderande undervisning.

Syfte: Att undersöka mammors behov av kunskapsmÀssigt, emotionellt och socialt stöd under barnets första Är samt identifiera vilka stödgivande aktörer kvinnorna upplever Àr viktigast.Metod: Deskriptiv tvÀrsnittstudie. Sjuttio mammor som besökte nÄgon av sex kommunala öppna förskolor i Uppsala lÀns landsting svarade pÄ en enkÀt om deras behov av stöd.Resultat: HÀlso- och sjukvÄrden var den viktigaste aktören för mÄnga av mammorna som sökte informationsstöd. Studien visade att alla mammorna inte fÄtt det kunskapsstöd de önskade. Socialt stöd och emotionellt stöd var viktigt för nÀstan alla mammor och mÄnga efterfrÄgade emotionellt stöd frÄn hÀlso- och sjukvÄrden. Mammornas behov var relaterat till deras Älder, och Àven i viss utstrÀckning utbildning och sysselsÀttning.Slutsats: Om BVC-sjuksköterskor och annan vÄrdpersonal som möter mammor med barn under ett Är, ser till helheten i deras situation genom att erbjuda sÄvÀl kunskapsstöd som emotionellt stöd kan de bidra till att skapa lÄngsiktigt nöjda och trygga mödrar..

I Sverige finns det inga sÀkra siffror pÄ hur ofta ett missfall intrÀffar, men undersökningar visar att hÀlften av alla graviditeter slutar med ett missfall. Missfall intrÀffar vanligast mellan vecka 9 ? 11. NÄgra orsaker till varför kvinnan kan fÄ missfall Àr kromosomfel, hormonella orsaker, systemsjukdomar, defekter i immunförsvaret, missbildningar i livmodern eller infektioner. Studiens syfte var att belysa kvinnors behov att socialt stöd och dess effekter efter missfall.