Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera utarbetandet av ÄtgÀrdsprogram. Studien fokuserar pÄ vilka utredningar som föregÄr upprÀttandet av ÄtgÀrdsprogram, hur problem och ÄtgÀrder beskrivs i ÄtgÀrdsprogram upprÀttade under 2009. Resultaten jÀmförs med tidigare liknande forskning och analyseras dels utifrÄn tvÄ dominerande perspektiv skolsvÄrigheter och behovet av sÀrskilt stöd och dels utifrÄn tre nivÄer; individ-, grupp- och organisationsnivÄ. Studien Àr genomförd i en kommun i norra Sverige och omfattar en enkÀtstudie bland kommunens alla specialpedagoger/lÀrare kompletterat med en intervju av resurspersoner frÄn Centrala stödteamet samt dokumentstudier i forma av en riktad innehÄllsanalys med en deduktiv ansats av 24 aktuella ÄtgÀrdsprogram.Resultaten visar att de utredningar som föregÄr upprÀttandet av ÄtgÀrdsprogram och de problembeskrivningar som ÄtgÀrdsprogrammen innehÄller, i hög grad prÀglas av ett kategoriskt (individuellt) perspektiv pÄ problemen och elevens behov av sÀrskilt stöd. Det Àr frÀmst invidnivÄn som utreds, utredningar pÄ de andra nivÄerna förekommer men i lÀgre grad.

Mitt mÄl med detta arbete var att ta reda pÄ hur elever lÀr sig pÄ olika sÀtt. Detta för att kunna individanpassa undervisningen efter olika elevers behov. I litteraturgenomgÄngen tar jag kortfattat upp hur hjÀrnan fungerar samt Howard Gardners teorier om olika intelligenser. Vidare skriver jag om olika inlÀrningsstilar. Jag har valt att koncentrera mig pÄ holistiskt, sekventiellt, kinestetiskt, auditivt och visuellt lÀrande.

It has been shown in various research contexts that action programs do not always work as they should, even though there are clear guidelines on how the action programs should be designed and used. The aim of this study is to illustrate which processes that occur before an action program as well as how these processes lead to action that will give the student the support he or she needs. Through qualitative interviews with eight teachers, I have tried to answer the questions that I created. I have tried to answer my research questions that I have made based on the purpose. The questions are; What type of inquiry will be done if a student risk to not reach the knowledge goals? How will the inquiry support the action program? In what way does the action program support pupils in special needs? The result of my survey show that the survey being done for an action program is very individual-focused and that the mapping rarely shows on the teachers role or school environment to students who fall into special needs.

Rapporten handlar om framstÀllningen av ett prototypverktyg för konsultfirman Logica. Marknaden har idag ett stort behov av ett prototypverktyg och det Àr en lösning pÄ det problemet som vi utvecklat. Utvecklingsarbetet Àr utfört i Java och har resulterat i ett program som kan rita upp prototyper och ett som kan visa och köra prototypprojekt. Projektets syfte har varit att effektivisera Logicas arbetssÀtt och tillgodose ett behov av en mjukvara som Àr avsett för att skapa och hantera prototyper av mjukvarusystem. DÀrutöver har projektet syftat till att erbjuda Logicas kunder mervÀrde dÄ de fÄr en körbar prototyp av det system de övervÀger att köpa..

I Skollagen lyfter man fram skolans ansvar att tillgodose eleverna med material som behövs för att de ska kunna medverka i en tidsenlig undervisning. I mitt möte med skolor och undervisning för grundskolans senare Är, i Àmnet samhÀllskunskap, upplever jag att lÀroboken har ett förÄldrat innehÄll. Med detta menas att böckerna uppger information som snabbt och ofta förÀndras. Syftet med denna uppsats Àr att genom att göra en lÀromedelsanalys av lÀroböcker som anvÀnds pÄ grundskolans senare Är, för att undersöka hur situationen ser ut. InnehÄller lÀroböckerna i allt för stor omfattning information som gör att de Äldras fortare Àn nödvÀndigt.

I denna uppsats har syftet varit att undersöka hur nyanlÀnda elever tÀnker kring sina möjligheter att pÄverka i skolan med fokus pÄ elevens eget lÀrande. Undersökningen Àr utförd pÄ en högstadieskolan och baseras pÄ kvalitativa intervjuer av Ätta nyanlÀnda elever i Äldrarna 13 till 15 Är. De nyanlÀnda eleverna som jag intervjuade har varit i Sverige mellan sex mÄnader och tvÄ Är, och har pÄbörjat sina studier i den ordinarie undervisningen. Resultatet av undersökningen visar att de nyanlÀnda elevernas kunskap om sina möjligheter att pÄverka i skolan varierande. MÄnga av eleverna tycker att de kan pÄverka sin skolgÄng genom att prata med lÀrare och rektor och ge önskemÄl om studiestöd pÄ modersmÄlet, tekniska hjÀlpmedel och lÀxhjÀlp.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka hur förskollÀrare beskriver lÀrandemiljön för barn i behov av sÀrskilt stöd ur ett sociokulturellt perspektiv. För att ta reda pÄ det undersöktes hur förskollÀrare definierar barn i behov av sÀrskilt stöd, vad förskollÀrare uppmÀrksammar i situationen dÄ det uppstÄr svÄrigheter kring barn, vilket pedagogiskt stöd förskollÀrarna ger till barn i svÄrigheter samt vilken form av stöd förskollÀrarna fÄr dÄ det uppstÄr svÄrigheter kring barn. En intervjustudie har genomförts med Ätta förskollÀrare, verksamma i förskola, i en större stad i Mellansverige. Sammanfattningsvis ÄskÄdliggör svaren att förskollÀrarna visar pÄ svÄrigheter i att definiera barn i behov av sÀrskilt stöd. Barnen beskrivs frÀmst utifrÄn de olika svÄrigheter de kan ha men Àven med utgÄngspunkt i att det Àr barn som har utökade behov i förhÄllande till ett tÀnkt utvecklingsförlopp och i relation till andra barn.

I denna uppsats undersöks hur Kronofogden har byggt upp sin bestÀllarkompetens inför och under upphandlingen av sitt första affÀrssystem, samt vilken inverkan behovet av bestÀllarkompetens har haft pÄ upphandlingens upplÀgg.Genom att studera den upphandlingsprocess Kronofogden bedrev vid upphandling av nytt affÀrssystem och med hjÀlp av en modell för bestÀllarkompetens identifieras vilka faktorer som pÄverkat upphandlingen samt vilken inverkan dessa faktorer haft.Kronofogden har byggt upp sin bestÀllarkompetens genom att utgÄ ifrÄn verksamhetens behov och lÀrt sig hur ett affÀrssystem kan tillfredsstÀlla behovet. DÀrigenom har man förbÀttrat sina möjligheter att genomföra en framgÄngsrik upphandling trots att Kronofogden inte har nÄgra tidigare erfarenheter av affÀrssystem. UtifrÄn den förstÄelse Kronofogden har byggt upp rörande affÀrssystem har man valt att begrÀnsa sin lösning för att sedan fortsÀtta successivt och genom att anvÀnda ett testsystem har de fÄtt in en extra sÀkerhet i upphandlingen..

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en ökad kÀnnedom kring hur musikundervisning pÄ gymnasiesÀrskola kan se ut och hur musiklÀrare upplever sin undervisning.Detta har undersökts genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med tre utbildade musiklÀrare som arbetar pÄ programmet för estetiska verksamheter och det individuella programmet. Av intresse har varit att ta reda pÄ vad lÀrarna har för mÄl med sin undervisning och hur de ser pÄ sin verksamhet.Resultatet visar pÄ att mÄlet med musikundervisningen kan ses som bÄde musikaliskt och utommusikaliskt. Detta beroende pÄ vilka elever man undervisar dÄ gymnasiesÀrskolan omfattar flera olika typer av funktionshinder. Ingen av lÀrarna har i sin grundutbildning berört metodik för funktionhindrade elever. Hos dem som lÀrare Àr den viktiga och gemensamma kompetensen den musikaliska.

Den nyutexaminerade sjuksköterskan lÀmnar en trygg studievÀrld, dÀr god handledning och reflektion har varit av stor betydelse för den individuella utvecklingen. Det Àr av yttersta vikt att fortsÀtta belysa och klargöra begreppet handledning, för att skapa och bevara professionaliteten hos denna yrkesgrupp. Syftet var att belysa den nyutexaminerade sjuksköterskans behov av handledning.Specifika frÄgestÀllningar var vilka faktorer som har betydelse för behovet av handledning och vilka typer av handledning den nyutexaminerade sjuksköterskan har behov av. Metod: Studien bygger pÄ nio vetenskapliga artiklar som hittades i databaser samt via manuell sökning. Artiklarna analyserades genom en innehÄllsanalys.

Entreprenörer har en mycket viktigt roll för att skapa tillvÀxt för Sverige. Genom att skapa nya företag bidrar de till samhÀllets utveckling och skapar nya arbetstillfÀllen. För att stödja entreprenören i deras utveckling frÄn idé till företag finns ett antal organisationer som vi valt att benÀmna stödorganisationer. Syftet med vÄr undersökning var att öka förstÄelsen för entreprenörens efterfrÄgan av stöd. För att uppnÄ detta har vi utfört ett antal intervjuer med entreprenörer för att undersöka vilka hinder och behov de har.

Som specialpedagoger kommer vi med stor sannolikhet att möta elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. En viktig förutsÀttning för att kunna minska andelen elever som misslyckas i sin lÀs- och skrivinlÀrning Àr att vi fÄr kunskap om vad som kÀnnetecknar god lÀs- och skrivutveckling. Syftet med den hÀr studien Àr att beskriva och analysera förutsÀttningar och miljöer för god lÀs- och skrivpedagogik för skolelever i de yngre Äldrarna som inte har "knÀckt lÀskoden". Sammanfattningsvis pekar resultaten pÄ av vÄr undersökning pÄ att lÀrarens kompetens Àr av stor betydelse i den bemÀrkelsen att denne kan behÀrska flera olika metoder. Detta för att kunna individualisera undervisningen utifrÄn barnens behov.

Barn har andra behov Àn vuxna vilket inte alltid beaktats i vÄrt samhÀlle och vÄrden. Barn har haft en lÄg stÀllning i sjukvÄrden men den har stÀrkts allt mer. Idag vÄrdas de flesta barn pÄ sÀrskilda barnavdelningar och deras förÀldrar fÄr vara nÀra sina barn. Barns rÀdsla för sjukhusvÄrd varierar med deras Älder och mognad. Syftet med detta arbete var att fÄ förstÄelse för barns och förÀldrars behov av förberedelse i samband med barns sjukhusvistelser.

Malmö högskola LÀrarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning VÄrterminen 2005 Persson, Gunilla. & Lennartsson Stenlo, Catarina. (2005). Elevassistenter i undervisningen. Avgörande faktorer vid tillsÀttning.

    HÀlsa Àr ett omfattande begrepp, som kan tolkas utifrÄn mÄnga olika aspekter beroende pÄ av vem och inom vilken vetenskap begreppet behandlas. De attityder och förhÄllningssÀtt till vad hÀlsa Àr, som vi införlivar som barn har betydelse för om vi i vuxen Älder kommer att leva  hÀlsofrÀmjande och ta ansvar för vÄr hÀlsa. Det Àr dÀrför intressant att belysa hur elever tolkar och beskriver hÀlsobegreppet samt om de kan se samband mellan livsstil och hÀlsa.För studiens resultat har elever i Är 3 ritat teckningar utifrÄn instruktionen:  Vad betyder ?hÀlsa? för dig och vad betyder ?att mÄ bra?. Rita vad du tÀnker pÄ.  För att fÄ en djupare förstÄelse över hur elever uppfattar begreppet har Àven intervjuer genomförts.