HjÀrt-kÀrlsjukdom kan uppstÄ plötsligt men ocksÄ komma smygande. Det kan medföra förÀndringar i patientens livssituation vilket medför vissa begrÀnsningar. För att kunna hantera dessa förÀndringar behöver patienten ha kunskap om sjukdomen och om de konsekvenser det har för det dagliga livet. Det Àr viktigt att som sjuksköterska uppmÀrksamma om patienten har svÄrt att förstÄ informationen pÄ ett korrekt sÀtt. En ofullstÀndig förstÄelse kan leda till ett nytt insjuknande.

Denna studie handlar om lĂ€rares Ă„sikter och uppfattningar om högpresterande elever i matematik. Mer precist vad lĂ€rare menar med en högpresterande elev och vilka behov lĂ€rare anser att högpresterande elever har, samt hur lĂ€rare arbetar med dessa elever. För att undersöka detta har jag genomfört en kvalitativ studie med kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju lĂ€rare frĂ„n fyra grundskolor i Östergötland. Samtliga lĂ€rare undervisar bland annat i matematik i skolĂ„r 7 ? 9.Att definiera vad en högpresterande elev i matematik Ă€r tycks vara svĂ„rt.

Syftet med denna uppsats var att utvÀrdera behovet av differentierad revisionsberÀttelse. Vi avgrÀnsade oss till att undersöka intressenter till tvÄ fotbollsklubbar, dÀrför att de tillhör associationsformen ideell förening och att de inte har ett vinstsyfte. Vi valde att undersöka en stor och en liten fotbollsklubbs intressenters uppfattning om revisionsberÀttelsens innehÄll och utformning, i syfte att jÀmföra deras behov av differentierad revisionsberÀttelse.UtifrÄn intressenternas informationsbehov formulerade vi hypoteser som testades med hjÀlp av en postenkÀt. Vi skickade ut 146 enkÀter och fick en svarsfrekvens pÄ ca 70%.I undersökningen konstaterade vi att det finns behov av differentierad revisionsberÀttelse hos de olika intressenterna. Vi kom Àven fram till att intressenternas behov av differentierad revisionsberÀttelse tenderar att variera, oavsett föreningens storlek.

Syftet med denna studie har varit att beskriva, analysera och förstÄ hur elever som Àr nya pÄ en skola kan uppleva trygghet i bÄde fysisk och social miljö, samt bevara och/eller bygga upp sin inre trygghet. Inför studien granskades nationella riktlinjer och rÄd och genom litteraturstudier i Àmnena trygghet, lÀrande, grupprocesser och mÀnniskans grundlÀggande behov, lades en förförstÄelse för Àmnet. En hermeneutisk ansats var ledgivande under hela studien, i synnerhet under det analyserande och tolkande stadiet. Kvalitativa intervjuer genomfördes med tre elever i blandade Äldrar i Äk 1-5. Det visade sig att eleverna hade behov av trygghet under den första tiden i en ny miljö och att de framförallt hittade den tryggheten i jÀmnÄriga kompisar.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka vilka variationer det kan finnas i förskolans respektive grundskolans lÀrares förhÄllningssÀtt kring barn i behov av sÀrskilt stöd, samt hur samverkansprocessen fungerar vid övergÄngen frÄn förskola till förskoleklass. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring styrdokument, barn i behov av sÀrskilt stöd, förhÄllningssÀtt och samverkan. För att fÄ svar pÄ vÄrt syfte valde vi att intervjua fem lÀrare i förskola och fem lÀrare i förskoleklass. Resultaten pekar pÄ att bÄde lÀrare i förskolan och förskoleklassen beskriver att det finns ett flertal definitioner av barn i behov av sÀrskilt stöd. LÀrare i förskoleklassen sÀger ocksÄ att barn som inte nÄr mÄlen Àr i behov av sÀrskilt stöd.

Denna studie handlar om hur mottagandet av nyanlÀnda elever gÄr till i SödertÀljekommun.Syftet med studien Àr att undersöka hur staten genom kommunalnivÄ tÀnkersig att nyanlÀnda elever ska tas emot i den svenska skolan och hur skolledning ochövrig personal förvÀntas arbeta med detta.Genom en kvalitativ metod har vi studeratkommunala dokument i kombination med intervjuer, hur mottagande av nyanlÀndaelever kan gÄ till vÀga i praktiken.Det som kommit fram ur analysen visar pÄ att detÀr av stor vikt att skolpersonalen och hela kommunen arbetar efter samma mÄl och attett gemensamt tÀnk genomsyrar organisationerna för att ett rÀttvist och gottmottagande ska kunna ges.Analysen visar att största ansvaret ligger pÄ skolan ochden enskilda lÀraren. Slutsatsen Àr att samhÀllet och skola behöver integreras mer ochregeringen behöver tillgodose skolornas behov av verktyg och resurser för att kunnage de nyanlÀnda den bÀsta skolintroduktionen..

I förskolan Àr det mÄnga förskollÀrare som ska samarbeta. FörskollÀrarna ska ge stöd Ät de barn som behöver det, för det finns alltid barn som behöver sÀrskilt stöd. Syftet med denna undersökning Àr att se, hur förskollÀrare tolkar de styrdokument som finns inom förskolan för barn i behov av sÀrskilt stöd utifrÄn ett konkret fall. Denna undersökning Àr en semi-strukturerad intervjustudie som metod. Jag besökte tvÄ förskolor och intervjuade fyra förskollÀrare, de fick tolka ett styrdokument utifrÄn barn i behov av sÀrskilt stöd.

CODA (Children of deaf adults) innebÀr att man Àr hörande sjÀlv men har en eller tvÄ teckensprÄkiga förÀldrar. CODA-elever har teckensprÄk som hemsprÄk och de lever mittemellan den döva vÀrlden och den hörande. Det skulle kunna liknas vid att vÀxa upp i en invandrarfamilj med en annan kultur och ett annat sprÄk hemma Àn vad de har i skolan. (FredÀng 2003). Det saknas beprövade metoder för vilka insatser som kan behövas kring CODA elever i skolan.

Bakgrund och problem: V?rderingen av immateriella tillg?ngar enligt IAS 38 pr?glas av betydande subjektivitet, vilket skapar os?kerhet och variation i rapporteringen. Detta f?rsv?rar j?mf?rbarheten mellan f?retag och p?verkar intressenters beslutsfattande. Trots uppdateringar kvarst?r utmaningar, s?rskilt i en f?r?nderlig och digitaliserad ekonomi. Syfte: Att utforska och analysera olika akt?rers uppfattningar av IAS 38 vid f?rv?rv av immateriella tillg?ngar, samt identifiera utmaningar och bed?ma hur v?l standarden fungerar i praktiken. Metod: En kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer av revisorer och ekonomiansvariga inom olika branscher.

Syftet med studien Àr att undersöka vilka förutsÀttningar tre skolors pedagoger har för arbetet med sÀrskilda behov. Detta med utgÄngspunkt i lÀrares, specialpedagogers/elevassistent och rektorers förhÄllningssÀtt till barn i behov av sÀrskilt stöd. I forskningsarbetet synliggörs det specialpedagogiska arbetet, men ocksÄ den kunskap som finns i relation till barn i behov av sÀrskilt stöd, rÀttigheter och skyldigheter mellan skola och individ. VÄr studie har tre forskningsfrÄgor som i sin tur ligger som grund i studien och inför insamlingen av arbetsstoff. Genom kvalitativa intervjuer samlade vi kunskap om pedagogers vardagsarbete.

Datum: 2009-10-30NivÄ: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hpFörfattare: Annelie KÀllebo och Douglas LabrellHandledare: Nazeem Sayed-Muhamed Titel: Etableringen av IBS Rental pÄ uthyrningsmarknaden ? en behovsanalys hos potentiella kunder pÄ en företagsmarknadFrÄgestÀllning: Hur ska IBS skapa hög kundnöjdhet med sin nya produkt IBS Rental?Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att, genom en behovsanalys, bidra till att ge IBS en bÀttre kÀnnedom över dess potentiella kunders behov. Förhoppningen Àr att kunna ge rekommendationer om vad IBS bör göra för att skapa hög kundnöjdhet.Metod: En studie av potentiella kunders behov med hjÀlp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med IBS potentiella kunder pÄ uthyrningsmarknaden för byggmaskiner och utrustning.Slutsats: För att skapa hög kundnöjdhet mÄste IBS frÀmst utgÄ frÄn de potentiella kundernas behov. PÄ en företagsmarknad Àr varje kund unik och bör sÄledes ses som ett eget segment. Detta kombinerat med att kundernas behov funnits vara mycket differentierade gör det viktigt att IBS skrÀddarsyr produkten i största möjliga mÄn.

Elever Àr olika och skolans styrdokument sÀger att de dÀrför ska bemötas utifrÄn sina specifika behov och förutsÀttningar. Vissa elever har svÄrare Àn andra att passa in i ett klassrum och leva upp till skolans krav pÄ ordning och reda. Vi har utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv valt att belysa hur elever upplever lÀrares tillrÀttavisningar i skolan. Vi har gjort en fallstudie dÀr vi anvÀnt oss av enkÀter och kvalitativa intervjuer för att belysa detta fenomen utifrÄn ett elevperspektiv. Vi har intervjuat fem elever, sÄvÀl med som utan koncentrationssvÄrigheter.

24-timmarsmyndigheten var ett resultat av den svenska regeringens initiativ till en statlig förvaltning öppen dygnet runt. AnvÀndvÀrdhet Àr likt anvÀndbarhet men tar Àven hÀnsyn till anvÀndarens behov. VÄr undersökning syftade till att se huruvida smÄföretagen hade ett behov av 24-timmarsmyndigheter och om anvÀndarna sÄg dem som anvÀndvÀrda. Undersökningen utfördes som fallstudie av tvÄ elektroniska tjÀnster och kretsade kring principer för 24-timmarsmyndigheten och anvÀndvÀrdhet. Resultatet visade att det fanns ett behov för 24-timmarsmyndigheter och att de var anvÀndvÀrda.

Studiens syfte och innehÄll handlar om vilka elever som pedagoger i skolan definierar som avvikande elever och vilka metoder som specialpedagogen anvÀnder för att utreda elevens behov samt hur dessa val av metoder pÄverkar eleven. Intervjupersonerna var specialpedagoger I de specialpedagogiska svaren kan man klart se att pedagogernas uppfattning av begreppet avvikande grundade sig pÄ pedagogernas egen tolkning av normalitet. FastÀn de flesta specialpedagogerna ansÄg att avvikelserna hos eleverna berodde pÄ skolans miljö och organisation sÄ blir eleven bÀrare av problemen och pedagogerna definierade vilka elever som var avvikande Samtliga sex specialpedagoger anvÀnde klassrumsobservationer som metod och var överens om att eleverna skulle vara inkluderade i den vanliga klassen. Utav de sex kommuner som ingick i denna studie sÄ Àr det endast en kommun som levde upp till denna inkluderingstanke. .

Syfte och frÄgestÀllningar:Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur fyra lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa i Ärskurs 6- 9 uppfattar ÄtgÀrdsprogram och förslaget pÄ att avskaffa kravet pÄ dessa. Vilken syn har de intervjuade lÀrarna pÄ ÄtgÀrdsprogram? Vad anser de intervjuade lÀrarna om sjÀlva avskaffandet av kravet? Hur vill de intervjuade lÀrarna arbeta med elever som inte uppnÄr kunskapskraven?MetodDen hÀr studien Àr en kvalitativ forskningsintervjustudie dÀr fyra lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa har deltagit i en öppen riktad intervju. LÀrarna har fÄtt besvara frÄgor och reflektera fritt kring inkludering, dokumentation och ÄtgÀrdsprogram som ett verktyg inom skolan. De har Àven reflekterat kring förslaget pÄ att avskaffa kravet pÄ ÄtgÀrdsprogram.