Sedan Covid-19 utbrottet har distansarbetsm?jligheter f?tt en ?kad popularitet. Denna f?r?ndring har skapat ett ?kat behov av forskning inom detta omr?de. D?rf?r syftar denna studie till att genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer ge insikter om IT-anst?lldas preferenser av arbetsmilj?, s?rskilt i j?mf?relse mellan kontorsarbete och distansarbete.

Bakgrund: Elever som inte deltar kontinuerligt i undervisningen riskerar att inte nÄ mÄluppfyllelse. Ett dilemma för oss som lÀrare har dÄ varit hur man bemöter de behov som finns hos dessa elever som sÀllan eller aldrig Àr dÀr. Hur kan de motiveras till nÀrvaro i skolan? Vem bÀr yttersta ansvaret?Syfte: Studiens syfte Àr att utifrÄn semistrukturerade intervjuer ta del av Ätta elevers upplevelser kring ogiltig frÄnvaro. Vi vill med stöd av deras upplevelser fÄ erfarenheter och en förstÄelse inför vad ogiltig frÄnvaro innebÀr för dem.

Titel: ?Barns bÀsta vid vÄrdnadsöverflyttningar? ? En studie av domar frÄn tingsrÀtten.Författare: Jenny OlssonSyfte: Syftet med studien Àr att undersöka konstruktionen av barns bÀsta i tingsrÀttens domar gÀllande vÄrdnadsöverflyttningar. En del av syftet handlar Àven om att belysa eventuella dilemman kopplat till begreppet barns bÀsta i domarna samt undersöka hur dessa dilemman hanteras.FrÄgestÀllningar: Hur konstrueras barns bÀsta i domarna? PÄ vilket sÀtt kan man utlÀsa ett dilemma mellan kontinuitetsprincipen och Äterföreningsprincipen?Teoretiskt synsÀtt: Studien grundar sig pÄ ett socialkonstruktionistiskt synsÀtt som prÀglar hela studien och Àven Äterfinns i studiens syfte och frÄgestÀllningar.Metod: Studien Àr en kvalitativ kÀllanalys dÀr domar frÄn tingsrÀtten angÄende vÄrdnadsöverflyttningar Àr den gÀllande kÀllan. De inhÀmtade domarna analyserades med hjÀlp av en innehÄllsanalys.

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka och beskriva vad lÀrare anser Àr specialpedagogiska insatser och hur de skulle önska att dessa var utformade i skolan. Jag tar reda pÄ vilka elever lÀrarna anser vara i behov av sÀrskilt stöd och vad det Àr för stöd som sÀtts in. Dessutom synliggörs vad lÀrare menar att de behöver fÄ stöd och hjÀlp, för att lyckas ge alla elever det de behöver, men specifikt för elever i behov av sÀrskilt stöd. Teori: Studien har inspirerats av ett fenomenologiskt perspektiv dÀr man studerar mÀnniskans upplevelse av ett fenomen, vilket i denna studie innebÀr lÀrarens upplevelser av specialpedagogiska insatser. Metod: Studiens datainsamling har skett genom halvstrukturerade intervjuer av sex ansvariga klasslÀrare i Äk 1-5 som Àr verksamma pÄ tre skolor.

I detta arbete rapporteras hur vanligt det Àr att gymnasieelever har social fobi. Utöver detta beskrivs Àven den hjÀlp elever med social fobi erbjuds i skolan samt hur lÀrare bemöter dessa elever. För formulering och utvÀrdering av enkÀterna har den inom psykiatrin anvÀnda definitionen av social fobi, DSM-IV, anvÀnts. Andelen gymnasieelever med social fobi uppskattas till 16,5 %. Utöver dessa elever med social fobi kÀnner drygt 20 % oro och obehag vid sociala situationer utan att uppnÄ kriteriet för social fobi.

Tidigare forskning och olika rapporter har visat att elever i Sverige har fÄtt sÀmre resultat i matematik jÀmfört med andra OECD-lÀnder. Anledningar till det kan vara att undervisningen Àr för lÀromedelsstyrd och att undervisningen inte sker utifrÄn elevernas erfarenheter. Undervisningen behöver ha en verklighetsförankring och sprÄket behöver anvÀndas mer till att föra diskussioner kring matematiska problem (Norén, 2010). Syftet med mitt arbete Àr att fÄ reda pÄ hur flersprÄkiga elever, elever i behov av sÀrskilt stöd och elever generellt upplever tre olika typer av undervisning i matematik samt hur dessa exempel underlÀttar lÀrandet för dem. Aktionsforskning och fallstudie har genomförts pÄ en skola dÀr eleverna fick göra rÀknesagor i grupp och sifferuppgifter och textuppgifter enskilt.

Examensarbetet tar upp frÄgan om hur mellanstaden, stadens moderna delar som vuxit fram under 1900-talet, ska utvecklas. Mellanstaden bestÄr av isolerade öar av funktioner med kraftiga trafikleder som löper kors och tvÀrs och försörjer öarna med trafik. I mellanstaden kan tvÄ grupper med olika behov urskiljas. Personer med lokala intressen Àr de som dagligen vistas i mellanstaden t.ex boende. De har behov av en bra bostadsmiljö med god tillgÀnglighet till viktiga mÄlpunkter med gena och trygga vÀgar.

Syftet med detta arbete var att fÄ en uppfattning om hur skolledning och politiker anser att undervisningen för elever med mentala funktionshinder skall organiseras i den obligatoriska grundskolan. Vi utförde dÀrför en enkÀtundersökning i ett antal inlandskommuner i norra Sverige. Vi intresserade oss för hur undervisningen för dessa elever Àr organiserad i de aktuella skolorna i dagslÀget, dock Àr tyngdpunkten i vÄr undersökning lagd pÄ vad informanterna ansÄg vara den önskade formen för organisationen. Dessutom ville vi veta om ekonomin pÄverkade organisationen, hur stor vikt som borde lÀggas vid elevens individuella behov, hur och i vilken grad eleverna deltar i den demokratiska processen och om sÀrskolan överhuvudtaget nÀmns i kursplanerna. Av 47 tillfrÄgade deltog 24 informanter.

Höstterminen 2011 infördes Introduktionsprogrammen (IM) i den svenska gymnasieskolan och ersatte dÄ Individuella programmet som var till för de elever som under sin grundskoletid inte nÄtt behörighet att söka till ett nationellt program. IM bestÄr av fem inriktningar och kan lÀggas upp pÄ olika sÀtt nÀr det kommer till teoretiska Àmnen, praktik och studier pÄ de nat-ionella programmens kurser. Syftet i denna studie Àr att beskriva hur en gymnasieskola orga-niserar undervisningen och hur stöd och sÀrskilt stöd utformas pÄ IM. Den teoretiska utgÄngspunkten frÄn vilket materialet belyses Àr Perssons (1998) modell dÀr den specialpedagogiska verksamheten analyseras utifrÄn ett kategoriskt och ett relationellt perspektiv. Modellen visar vilka konsekvenser olika pedagogiska och specialpedagogiska synsÀtt och stÀllningstaganden fÄr pÄ arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd.Uppsatsen Àr en fallstudie gjord pÄ en medelstor gymnasieskola.

Tidigare forskning har visat att olika bollsporter dominerar i Àmnet idrott och hÀlsa och att idrottsÀmnet har formats av den redan organiserade föreningsidrotten. En intressant frÄga Àr om de elever som redan en gÄng har sagt nej till, eller aldrig har lockats av, den organiserade föreningsidrotten Àr motiverade för Àmnet idrott och hÀlsa? Genom en kvalitativ ansats undersöktes detta och tio elever intervjuades för att skapa en förstÄelse för den enskilda elevens motivation till Àmnet idrott och hÀlsa. UtgÄngspunkten var vilka upplevelser icke föreningsaktiva elever har av Àmnet idrott och hÀlsa och vilka tidigare erfarenheter de har av fysisk aktivitet. Examensarbetet har sin teoretiska utgÄngspunkt i Deci och Ryans (2000) Self-determination Theory i vilken tre grundlÀggande psykologiska behov; tillhörighet, kompetens och sjÀlvstÀndighet, alla med likvÀrdig betydelse för individens motivation och vÀlbefinnande ingÄr.

MÀnniskors sexualitet Àr en stor del av livet och innebÀr olika saker för olika mÀnniskor. Sexualitet Àr en grund för mÀnniskors kÀnsla av hÀlsa och vÀlmÄende och Àr förknippat med att kÀnna samhörighet till andra. Vid sjukdom och behandling kan sjÀlvbilden förÀndras och dÀrmed Àven sexualiteten. För att utöva holistisk vÄrd krÀvs ett engagemang frÄn sjuksköterskor dÀr patienters behov av sexualitet inkluderas i omvÄrdnaden. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur sjuksköterskor bemöter patienters behov av sexualitet.

Bakgrund: NÀr en familjemedlem drabbas av sjukdom pÄverkas hela familjen. De nÀrstÄende kan kÀnna oro och stress över att förlora kontrollen över vardagen och de dÀrför bli sedda av vÄrdpersonalen och deras behov tillgodosedda. Sjuksköterskor bör stödja nÀrstÄende för att de lÀttare ska kunna hantera den svÄra situationen utifrÄn ett familjefokuserat omvÄrdnadsperspektiv.Syfte: Syftet med arbetet Àr att belysa sjuksköterskors upplevelser av att arbeta inom den palliativa vÄrden med fokus pÄ den nÀrstÄendes behov.Metod: Metoden som vi anvÀnder oss av Àr kvalitativ ansats. Vi har genom semi-strukturerade intervjuer fÄtt en del av sjuksköterskors upplevelser gentemot nÀrstÄendes behov i den palliativa vÄrden. Resultat: Denna studies resultat visade att dagens sjuksköterskor upplever sig vara i behov av att skapa och hantera relationer med nÀrstÄende och stödja dessa utifrÄn familjefokuserad omvÄrdnad. Det framkom att sjuksköterskan förutom att ge allmÀn omvÄrdnad till nÀrstÄende, hade en mycket viktig stödjande roll i den palliativa vÄrden, dÀr sjuksköterskan Àr lyhörd för de nÀrstÄendes behov och möjligheter till att vara delaktiga i vÄrden. Slutsats: MellanmÀnskliga relationen bör kÀnnetecknas av ömsesidighet och att sjuksköterskans kompetens vÀvs samman med de nÀrstÄendes kunskap om den sjuke i vÄrden av densamme, vilket ocksÄ innebÀr en lyhördhet för de nÀrstÄendes behov och nÀrstÄendes vilja att deltaga i omvÄrdnaden.

Bakgrund: Familjecentrerad vÄrd Àr ett sÀtt att tillmötesgÄ barns och familjens behov under en sjukdomsperiod. Fokus lÀggs pÄ att anpassa vÄrden för hela familjen och inte bara för den sjuka familjemedlemmen. Syskon till det cancerdrabbade barnet kan lÀtt glömmas bort i skuggan av cancersjukdomen. Detta kan leda till problem med skolan och att barnet inte kÀnner sig lika vÀrdefull som sitt syskon. Ur ett sjuksköterskeperspektiv anses bland annat en god relation till barnet och en bra vÄrdmiljö vara viktiga för det cancerdrabbade barnet.Syfte: Att sammanstÀlla forskning som belyser vilka behov familjen har i samband med att ett barn vÄrdas för en cancersjukdom.Metod: Litteraturöversikt.Resultat: Behoven skiljer sig mycket mellan familjemedlemmar.

De högpresterande eleverna i skolan har precis som alla andra elever ett behov av bekrÀftelse, stimulans och utmaningar. Syftet med denna studie Àr att belysa lÀrares syn pÄ de duktiga eleverna i skolan. Studien kommer Àven att beröra lÀrarnas syn pÄ sin egen kunskap, samt hur de arbetar för att stimulera dessa elever i skolan. Studien ger en översikt av tidigare forskning i Àmnet. För att uppnÄ syftet med studien sÄ genomfördes kvalitativa intervjuer med fem grundskollÀrare pÄ tvÄ olika skolor.

De högpresterande eleverna i skolan har precis som alla andra elever ett behov av bekrÀftelse, stimulans och utmaningar. Syftet med denna studie Àr att belysa lÀrares syn pÄ de duktiga eleverna i skolan. Studien kommer Àven att beröra lÀrarnas syn pÄ sin egen kunskap, samt hur de arbetar för att stimulera dessa elever i skolan. Studien ger en översikt av tidigare forskning i Àmnet. För att uppnÄ syftet med studien sÄ genomfördes kvalitativa intervjuer med fem grundskollÀrare pÄ tvÄ olika skolor.