Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstÄ hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utstrÀckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vÄrden. Dessutom var syftet att fÄ en uppfattning om betydelsen av komplementÀr och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrÄn olika bedömningsformulÀr. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvÄrden. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvÄrden samt den information de fick hade stora brister.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstÄ hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utstrÀckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vÄrden. Dessutom var syftet att fÄ en uppfattning om betydelsen av komplementÀr och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrÄn olika bedömningsformulÀr. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvÄrden. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvÄrden samt den information de fick hade stora brister.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstÄ hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utstrÀckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vÄrden. Dessutom var syftet att fÄ en uppfattning om betydelsen av komplementÀr och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrÄn olika bedömningsformulÀr. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvÄrden. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvÄrden samt den information de fick hade stora brister.

Denna studie syftar till att tydliggöra vilka behov och mÄl som anvÀndarna för en specifik interaktiv sÀljdisplay har och komma med potentiella förbÀttringsförslag. Metoder som anvÀnts för datainsamling Àr intervjuer av intressenter och mÄlgruppen för produkten som legat till grund för skapandet av personor och scenarion som i sin tur anvÀnts för att ta fram krav och utveckling av anvÀndningstester. Resultatet visar pÄ att nÄgra av de viktigaste produktkvalitérna som den interaktiva sÀljdisplayen bör ha Àr att den ska kÀnnas enkel, tydlig och effektiv. Resultatet visar Àven pÄ att mÄlgruppens behov och mÄl för produkten varierar mycket beroende pÄ demografi och anvÀndningstesterna att produkten i mÄnga fall inte möter anvÀndarnas krav. Slutsatserna redogör för att i de fall produkten inte möter anvÀndarnas behov behövs förbÀttrade funktioner, instruktioner och en mer genomarbetat design för att uppnÄ anvÀndarnas krav pÄ produkten..

VÄrt arbete handlar om att lyfta fram bilder av specialpedagogik, men specialpedagogik Àr ett brett och tvÀrvetenskapligt Àmne och dÀrav Àr bilderna inte helt klara. Skolans arbete med specialpedagogik har förÀndrats frÄn att vara exkluderande av elever som inte ansetts passa in i normalitetsmallen till att numera vara inriktat pÄ inkludering av elever i det ordinarie klassrummet. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med lÀrare och pedagoger pÄ en friskola som vi fÄtt reda pÄ har varit i förÀndringsarbete med bland annat specialpedagogiken pÄ skolan. Specialpedagogiken Àr i dagens skola en stor del som lÀrare mÄste förhÄlla sig till pÄ nÄgot sÀtt. Intresse och kunskap inom specialpedagogik kan variera i stor grad, men specialpedagogiken Àr inget som lÀrare inte kommer i kontakt med i skolan.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur undantagsbestÀmmelsen vid betygssÀttning, ocksÄ kÀnd som pysparagrafen, anvÀnds pÄ gymnasieskolor som erbjuder förstÀrkta program för elever med neuropsykiatriska funktionshinder i SkÄne. VÄr metod Àr att genomföra en praxisanalys av öppet riktade intervjuer pÄ nio av de tio gymnasieskolor i SkÄne som vi varit i kontakt med. VÄra resultat visar att undantagsbestÀmmelsen ofta anvÀnds pÄ ett felaktigt vis, i flera olika avseenden. Framför allt anses den som ett praktiskt hjÀlpmedel och inte som ett sÀtt att kunna ta bort enstaka betygskriterier. Detta leder till en minskad rÀttssÀkerhet för mÄnga elever, dÄ elever som har rÀtt att omfattas inte gör det, och riskerar att fÄ ett betyg som inte motsvarar deras kunskapsnivÄ, sÀrskilt dÄ vÄr studie visar att undantagsbestÀmmelsen frÀmst anvÀnds för att godkÀnna elever, och inte pÄ de högre betygsnivÄerna..

Denna studie beskriver nÄgra förstelÀrares uppfattning om sÀrskilt stöd ut ett inkluderande perspektiv. FrÀmst har jag valt att analysera hur lÀrarna beskriver elever i behov av sÀrskilt stöd och hur deras beskrivningar kan relateras till olika teoretiska perspektiv pÄ specialpedagogik. Jag har ocksÄ studerat hur lÀrarna fördelar ansvaret för elevens lÀrarande och vilka möjligheter och hinder för en inkluderande undervisning som kan utlÀsas i lÀrarnas tal.  Jag har anvÀnt en kvalitativ metod med anknytning till socialkonstruktionism och diskursanalys.I mina analyser har jag utgÄtt frÄn teoretiska perspektiv pÄ specialpedagogik som utarbetats av Skidmore (2004). Jag kan konstatera att lÀrarna beskriver elever i behov av sÀrskilt stöd utifrÄn olika perspektiv: det psyko- medicinska, det sociala och det organisatoriska.

Denna uppsats unders?ker de f?reslagna f?r?ndringarna av 3:12-reglerna i SOU 2024:36 och deras p?verkan p? beskattningen av f?mansf?retag. Reformf?rslaget syftar till att f?renkla regelverket och minska m?jligheterna till inkomstomvandling, men v?cker samtidigt fr?gor om vilka f?retagare som gynnas eller missgynnas av f?r?ndringarna. Analysen fokuserar p? hur reglerna p?verkar ?gare av sm?, medelstora och stora f?mansf?retag, med s?rskilt fokus p? gr?nsbeloppets ber?kning, utomst?enderegeln, karenstider och definitionen av n?rst?ende. Genom en granskning av lagstiftning, praxis och f?rarbeten identifierar uppsatsen reformens potentiella effekter. Resultaten visar att reformen kan leda till f?rdelar f?r b?de sm? och stora f?retag, medan ?gare av medelstora f?retag riskerar att hamna i en skattem?ssig mellanposition.

Syftet med följande arbete Àr att fÄ en bild av hur fritidspedagoger och bitrÀdande rektorer ser pÄ möjligheten för barn med neuropsykiatriska funktionshinder att fÄ stöd under sin vistelse pÄ fritidshem. Metod Med den kvalitativa metoden ostrukturerade intervjuer, har jag samtalat med fritidspedagoger och bitrÀdande rektorer om vilket stöd barn med neuropsykiatriska funktionshinder fÄr pÄ fritidshemmet samt vem som identifierar barn i behov av sÀrskilt stöd. Resultat En sammanfattning av resultatet visar att rollosÀkra fritidspedagoger med bristande kunskaper Àr ansvariga för att identifiera de barn och det stödbehov som finns. Detta behov kommuniceras till den bitrÀdande rektorn, som inom de organisatoriska och ekonomiska ramarna, beslutar om eventuellt stöd till barnet och handledning till fritidspedagogen. Nyckelord: Barn i behov av sÀrskilt stöd, fritidshem, neuropsykiatriska funktionshinder.

Det blir allt vanligare med aktiva lektioner, dÀr elever kroppsligt fÄr vara med och delta. Alla elever kan inte lÀra sig pÄ det stillasittande traditionella sÀttet. Efter det att psykologen Howard Gardner pÄvisade att det finns sju olika intelligenser, har allt fler"intelligenstester"framtagits, som med olika svÄrighetsgrad kan anvÀndas i klassrummet.En av intelligenserna, den kinestetiska har jag i detta arbete vÀnt ut och in pÄ. I arbetet finns svar pÄ vad det Àr, hur de kinestetiska eleverna behöver arbeta i klassrummet och hur en lÀrare med hjÀlp av olika intelligenstest kan finna dessa elever. Arbetet avslutas med elevintervjuer dÀr kinestetiska elever ger sin bild av hur det Àr att gÄ i en skola dÀr alla elevers intelligens framhÄlls.

Arbetet syftar till att belysa pÄ vilket eller vilka sÀtt tvÄ lÀroböcker i matematik för Ärskurs 6 svarar mot de behov som finns hos elever i matematiksvÄrigheter. Metoden som anvÀnds Àr huvudsakligen kvalitativ i form av intervjuer med lÀrare och elever. Dessutom har de tvÄ lÀromedlen Matematikboken och Formula analyserats och utvÀrderats till innehÄll och form samt arbetsÀtt. Den strukturella analysen visar att Formula har fler textuppgifter, medan Matematikboken har fler bilder och förklaringar. Den kvalitativa analysen visar pÄ en nÀrmare koppling till konkreta mÀnnisko- och miljöaspekter i Matematikboken, medan Formula har sin tyngdpunkt i att guida laborativt elevarbete pÄ egen hand. LÀrarintervjuerna visar att valet av lÀromedel pÄverkar hur lektionerna lÀggs upp och strukturen i desamma. Intervjuerna med elever visar att lÀroboksvalet pÄverkar deras syn pÄ vad matematik Àr och hur de arbetar med och förstÄr matematik. Arbetet har en relevans för arbetet med att stödja elever i matematiksvÄrigheter..

Ett ökat antal frÄgor frÄn verksamma lÀrare kring hur undervisningen kan anpassas för elever som har en kombinerad flersprÄkighet och sprÄkstörning ligger till grund för uppsatsen. Syftet med studien Àr att undersöka hur stödet vid flersprÄkighet kombinerad med sprÄkstörning Àr utformat. Fokus Àr att studera hur stödet Àr organiserat, vilka insatser som lÀrare och elever anser utgör ett stöd i skolarbetet samt hur stödet kan utvecklas. UtifrÄn det sociokulturella perspektivet och ifrÄn KoRP, ett kommunikativt och relationsinriktat perspektiv, har en fallstudie i tvÄ skolor i tvÄ olika kommuner genomförts. Data har samlats in genom observationer och intervjuer, varav tvÄ med elever.Resultatet Àr en mÄngfald av trÄdar men bland annat visar studien att hur kommunen vÀljer att organisera sitt stöd pÄverkar hur specialpedagogen pÄ den enskilda skolan agerar i sin yrkesroll.

Genom att stödja personer som fÄr palliativ vÄrd kan deras situation underlÀttas och livskvaliteten öka. Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanstÀlla kunskap för att beskriva vilka behov av stöd som finns hos personer som fÄr palliativ vÄrd. I analysen, som liknar den tematiska analysen, ingick 14 vetenskapliga artiklar. Analysen utgick frÄn de tre huvudomrÄdena fysiska, andliga/existentiella och psykosociala behov av stöd I resultatet framkom att de fysiska behoven handlade om stöd till att kunna vara sjÀlvstÀndig och orka med vardagen, samt att inte behöva vara rÀdd och oroa sig för symtom sÄ som smÀrta. Andliga/existentiella behov handlade om att fÄ stöd till att finna en mening och komma till ro i situationen.

BakgrundUppföljning av utskrivna patienter inom intensivvÄrd har utvecklats under de senaste decennierna, dÀr fokus varit patienternas ÄterhÀmtning och upplevelse av intensivvÄrdstiden. Huruvida sjukvÄrdspersonal har behov av uppföljning har varit oklart. DÀrför var syftet med denna studie att undersöka intensivvÄrdssjuksköterskors behov av uppföljning av utskrivna patienter och behovets relation till kÀnsla av sammanhang (KASAM). MetodEn tvÄdelad enkÀt, med fokus pÄ behov av uppföljning och KASAM, delades ut till intensivvÄrdssjuksköterskor vid sex intensivvÄrdsavdelningar i VÀstra Götaland under vÄren 2011. ResultatAv 216 distribuerade enkÀter returnerades 143 (66,2 %). Drygt 80 % av intensivvÄrdssjuksköterskorna skattade sig ha ett behov. Det fanns ingen skillnad i personliga faktorer (Älder, kön, erfarenhet, KASAM) mellan de med behovet och de utan.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstÄ hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utstrÀckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vÄrden. Dessutom var syftet att fÄ en uppfattning om betydelsen av komplementÀr och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrÄn olika bedömningsformulÀr. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvÄrden. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvÄrden samt den information de fick hade stora brister.