Syftet med den här uppsatsen har varit att studera huruvida bildlärarna i dag samtalar med eleven om elevens bilder i skolan. Om lärarna ens gör det?! Och hur det går till i så fall. Undersökningen har varit kvalitativ, sex bildlärare vid sex olika skolor har deltagit. Informationen har samlats in via intervjuer och observationer.

Arbetet handlar om barn med koncentrationssvårigheter. Vårt syfte är att få fördjupade kunskaper om barn som har det svårt att koncentrera sig i klassrumssituationen. Vidare vill vi fördjupade kunskaper om förebyggande och åtgärdande handlingar för att bygga upp ett bra klassrumsklimat. De frågeställningar vi behandlar är vad koncentrationssvårigheter är, hur det yttrar sig samt hur man kan förebygga och åtgärda dem. Metoderna som vi använt oss av är observationer, intervjuer och litteraturstudier.

Den aktuella studien har som syfte att visa på hur barn synliggörs samt i vilken grad de ges möjlighet till delaktighet i LVU-förhandlingar i Förvaltningsrätten i Stockholm. Detta genom en kvalitativ textanalys baserad på samtliga ansökningar från socialnämnd som tagits upp till muntlig förhandling, gällande barn mellan 0-18 år under januari månad 2014. Jag har även använt mig av juridisk metod då jag studerat de olika lagrum som berörs och hur dessa tolkas och även hur dessa påverkar det enskilda barnet.Resultatet visar att barnets inställning utifrån eget eller ombudets perspektiv synliggörs i samtliga utom två av de studerade domarna, dvs. drygt 90% har dokumenterat ett barnperspektiv och eller barnets perspektiv. Dock saknar ca 30% av det studerade materialet formuleringar direkt ur barnets perspektiv.

Syftet med detta arbete är ta fram ett intressant laborativt material för högstadiet i ämnet kemi, samt att undersöka om detta material äger möjligheten att öka elevens intresse för nämnda ämne. Även en undersökning gällande skillnader mellan Sverige och Finland inom detta område genomfördes.Det framtagna materialet har provats på en elevgrupp och värdet på de deltagande elevernas uppfattning och intresse har fastställts med hjälp av två enkätundersökningar, en före presentationen av det utarbetade materialet och en efter.Resultatet av enkätundersökningen visar att laborationsmaterialet mottogs positivt och elevernas intresse för kemi ökat. Jämförelsen av resultat från Sverige och Finland visade att motivationen och intresset hos de finska eleverna är högre än hos de svenska. Andelen grundskoleelever som önskar söka gymnasieutbildningar där kemi ingår visar sig vara markant lägre i Sverige. Orsak till detta kan finnas i skillnader i lärartäthet och klasstorlek..

Syftet med den här studien var att belysa lärares arbete med läs- och skrivsvårigheter i tidigare år. Vi ville undersöka hur lärare förebygger och anpassar undervisningen för de elever som har svårigheter med läsning och skrivning. För att ta reda på detta intervjuade vi två lärare med erfarenhet inom området. Genom kvalitativa intervjuer fick vi svar på frågeställningarna.Metoden som användes i studien var kvalitativ intervju och den genomfördes med två lärare med erfarenhet inom ämnet. Genom öppna frågor besvarades de frågeställningar som innefattas i studien.Resultatet visade att våra två lärare arbetar i förebyggande syfte med olika undervisningsstrategier och anpassar material efter individnivå.

Syfte Skolfrånvaro är ett problem av destruktiv karaktär för de inblandade och att hantera skolfrånvaro handlar om att uppmärksamma en stor mängd olika faktorer. Sammantaget bildar dilemmat en komplex väv av handlingar och känslor. Syftet med denna studie är att nå en fördjupad kunskap och förståelse för hur skolan kan arbeta för att nå de elever som har hög frånvaro och riskerar att hamna i ett utanförskap. Genom denna studie hoppas jag finna mönster som visar på förbättringsområden och tydliggör under vilka premisser de berörda eleverna lever och verkar. Teori Systemteoriska tankebanor (Svedberg, 2012) styr denna studie i hög grad.

Beata Izabella Tarczynska (2012). Utan självkänsla inget lärande- en fenomenologisk fallstudie om elevernas upplevelser av undervisning (With no esteem no learning- a fenomenological case studies on students`perceptions of teaching). Pedagogik, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola. Uppsatsen är en fallstudie inspirerad av fenomenologi och baserad på elevernas upplevelser av undervisningsmetoder, innehåll och självuppfattning i relation till undervisningen. Studien syfte är att bidra med kunskap och insyn i elevernas egna upplevelser av undervisning. Ett annat syfte är att förstå hur undervisningsmetoder påverkar elevernas självkänsla.

Denna undersökning uppmärksammar ett salutogent perspektiv där förändringar kan ses som möjligheter. Syftet är att studera de attitydrelaterade faktorerna som tankar, känslor och beteende för att se hur de kan förhålla sig till individers sätt att hantera förändringsarbete. Undersökningen är utförd på en avdelning på ett sjukhus i Skåne. Denbygger på reflexiva intervjuer och en enkät som mäter individernas KASAM, en indikator på förmågan att hantera påfrestningar. Fem personer deltog i undersökningen.

Syftet med denna uppsats är att studera specialpedagogisk verksamhet ur specialpedagoger, speciallärares och övriga pedagogers perspektiv. Studien omfattar en enkätundersökning där vi fördjupar oss i hur specialpedagogerna uppfattar sitt uppdrag och sin yrkesroll, och jämför detta med speciallärare och övriga pedagogers uppfattning om specialpedagogisk verksamhet. Vi vände oss till alla specialpedagoger och speciallärare i Eskilstuna och Västerås. Dessa om-bads i sin tur att distribuera enkäten vidare till en pedagog med mer eller mindre än 10 års yrkeslivserfarenhet inom skolan. Sammanlagt valde 99 specialpedagoger, speciallärare och övriga pedagoger att delta i undersökningen.Som stöd i arbetet med att tolka och förstå resultatet av undersökningens insamlade empiri har vi försökt att samla en bred bakgrundsbild av ämnesområdet, fördjupat oss i perspektiv som kom att bli vår teoretiska referensram samt tagit del av vad styrdokumenten säger om den specialpedagogiska verksamheten.

Undersökningen använder sig av en diskursanalys för att undersöka förekomsten av eurocentrism i svenska historieläroböckers framställning av Nordamerikas urinvånare och deras interaktion med européerna. För att systematiskt kunna analysera innehållet har fyra undersökningskategorier skapats: Relationer, Konflikter, Motgångar och Urinvånarnas perspektiv. Läroböckerna som analyserades var från 1960 till 2010. Sammanlagt analyserades 10 olika läroböcker, två från varje decennium. Resultaten visade att läroböckerna från 60-talet gav väldigt lite utrymme till urinvånarna, och endast presenterade historien från de vitas perspektiv, vilket indikerar ett eurocentriskt förhållningssätt.

Det övergripande syftet i denna studie är att belysa elevers erfarenheter av IKT-användningen (Informations- och kommunikationsteknik) i matematikundervisningen. Arbetet består av två delar, en litteraturstudie och en fallstudie. I litteraturstudien presenteras faktorer för datorprogram inom matematikundervisningen samt olika klassificeringar av matematikdidaktisk programvara. Fallstudien genomfördes i åk 1 på gymnasiets naturvetenskapliga program. Syftet var att undersöka elevers erfarenheter av datorstöd i matematikundervisningen och elevers användning av webb-baserade diagnostisk programvara.

Under den verksamhetsförlagda utbildningen har vi anat en obalans i det internationella perspektiv som elever får i svenskämnets litteraturundervisning. Vi anser att om elever får läsa litteratur även från den icke västerländska kultursfären kan de få en ökad förståelse för människor med annan kulturell bakgrund. Genom att använda sig av ett balanserat mångkulturellt perspektiv i litteraturundervisningen ges elever en möjlighet att medvetandegöra den egna och andras identiteter, lära känna andras världar och på så vis komma bakom stereotypa bilder av människor. Att se om, och i så fall hur, globaliseringen av världen och det mångkulturella samhället avspeglas i svenskämnets litteraturundervisning. Vi har utgått från ett kvalitativt perspektiv i vår forskning.

Syftet med denna studie var att belysa hur pedagoger i de tidiga skolåren uppfattar motorikens betydelse för elevernas lärande, samt vilka konsekvenser motoriksvårigheter kan få för eleven i lärandet. Vi vill också med detta arbete belysa hur pedagoger i de tidiga åren uppfattar systematisk motorisk träning samt vad den kan bidra med för elever med motoriska svårigheter.Genom intervjuer med pedagogerna har vi fått deras uppfattning om motorikens betydelse vid lärandet. Pedagogerna lägger stor vikt vid barnets/elevens motoriska utveckling och att det har betydelse för lärandet. Vårt resultat visar att pedagogerna är medvetna om de motoriska förutsättningarna för att eleverna ska kunna fungera i skolan. Vi har dock i undersökningen sett att pedagogerna skiljer på teoretiska och praktiska ämnen och att det är få pedagoger som använder sig av motoriska övningar vid lärande..

Min essä handlar om de erfarenheter jag har som manlig pedagog i förskolan och hur de har påverkat mig som manlig pedagog inom förskolan och mina självupplevda händelser som påverkat mig i min yrkesroll. Den gemensamma nämnaren i mina upplevda händelser jag beskriver är att jag möter tankar om den manliga pedagogen som en förmedlare av värden som antingen ses som goda, eller som hot. Mitt dilemma handlar om att jag som manlig pedagog får förhålla mig till generaliseringar om män som potentiella pedofiler men också generaliseringar om mannen som normskapande och auktoritär aktör i en kvinnodominerad miljö. Uppsatsens huvudsakliga syfte har varit att problematisera och synliggöra olika perspektiv på manliga pedagoger inom förskolan. Min essä sträcker sig över en tidsperiod från slutet av 1990-talet fram till idag.Uppsatsen är skriven i en vetenskaplig essäform.

2020 blir barnkonventionen svensk lag. I och med det blir det juridiskt bindande att bland annat beakta barns b?sta i fr?gor som r?r barn. Fritidshemmet ?r i allra h?gsta grad en plats som barn spenderar mycket tid p?.