Syftet med det här examensarbetet är att beskriva hur lärarens bedömning kan påverka elevers lärande positivt samt att undersöka vilka bedömningsformer lärare använder sig av. Med vårt examensarbete vill vi utöka vår kunskap om bedömning och beskriva vilka konsekvenser olika syften med bedömning kan få för eleven. Vårt mål är inte att generalisera, utan att ge en bild av vilka uppfattningar som kan finnas hos lärare. Vi har genomfört fyra kvalitativa intervjuer med lärare i år 4-6 och det är deras utsagor samt relevant litteratur som examensarbetet bygger på. Formativ bedömning, dvs.

Att vi ska arbeta med entreprenörskap i skolan är förankrat ända upp i riksdagen. Men varför då frågar sig många lärare. Syftet med detta examensarbete var att försöka ta reda på om och hur lärare arbetar med entreprenörskap i skolan. Entreprenörskaps pedagogik i skolan kan få dagens gymnasieelever att se positivt på sin framtid genom att på ett ansvarsfullt sätt ta hand om sin utbildningstid och därigenom tillgodose sig kunskaperna och erfarenheten och genom detta se vinstsyftet av gymnasietiden för att kunna bilda egna nätverk för framtiden. Några av de frågor som vi ställde oss var: Hinner du som lärare med att ta tillvara på elevens talang, fallenhet eller specifika intressen i arbetet med att nå kursmålen? Har du som lärare insyn och förståelse i kurser utöver dina egna i programmet? Samverkar du med andra pedagoger i arbetet med att nå programmålen? Tycker du att skolan ska arbeta med entreprenörskap? Slutsatsen av vårt arbete är att de flesta lärare arbetar med entreprenörskap i skolan men en stor del av lärarna vet inte vad entreprenörskap innebär eller står för..

Syftet med detta arbete är att undersöka hur fritidspedagoger och lärare ser på varandras kompetens att undervisa i ämnet svenska, samt hur detta påverkar arbetsfördelningen. Uppsatsen ger en förklaring till vad fritidspedagogyrket och läraryrket innebär. I vår litteraturstudie tar vi upp begreppen kompetens och samverkan och klargör vad de betyder, samt vad tidigare forskning har att säga om hur fritidspedagoger och lärare uppfattar varandras kompetens. I vår kvalitativa undersökning har vi tagit hjälp av tio stycken pedagoger, fem fritidspedagoger och fem lärare som vi intervjuat. Svaren på intervjufrågorna har vi sedan bearbetat och analyserat.

Syftet är att undersöka hur lärare arbetar med läsförståelse utifrån undervisning och bedömning i ämnet svenska för årskurs 4-6. Vår undersökning har byggt på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där sju lärare deltog från tre olika skolor. Resultatet visade att lärares erfarenheter i ämnet svenska och anpassningen utifrån elevernas behov och kunskapsnivå har betydelse för hur undervisningen av läsförståelse ser ut. Det andra resultatet visade att bedömning av läsförståelse sker med hjälp av bedömningsmaterial, lärares egna erfarenheter och samarbete mellan kollegor. Slutsatsen vi drog av detta var följande; för att främja elevers läsförståelse krävs det att lärarna anpassar lässtrategierna efter elevens behov och kunskapsnivå och att kunskapskravens korta formuleringar kring bedömningsstegen kan tolkas på olika sätt och visar därmed att bedömningen av läsförståelse och lässtrategier ser olika ut på olika skolor..

Syftet med vår studie är att vinna kunskap om vilka skillnader som barn ger uttryck för mellan verksamheterna i förskola och förskoleklass samt lyfta fram barnens perspektiv på det innehåll som finns i förskoleklassens verksamhet.Vi har tagit del av ett pågående forskningsprojekt med en befintlig empiri vilket innehåller kvalitativa intervjuer gjorda med barn i förskoleklassverksamhet. Barnens svar har vi analyserat och kommit fram till tre övergripande aspekter såsom miljö och material, innehåll i verksamhetens undervisning samt relationer som vi presenterar i vårt resultat. Dessa övergripande aspekter som barnen ger uttryck för i verksamheterna förskola och förskoleklass är viktigt att ha i åtanke när man som pedagog vill närma sig ett barns perspektiv i arbetet i förskoleklass genom att skapa en bro mellan förskola och skola..

I denna kandidatuppsats har syftet varit att undersöka hur vi kan förstå retoriken kring eleven i olika dokument med koppling till skolans verksamhet samt vilka elever som skapas i denna retorik. De frågeställningar som konstruerats för att besvara syftet är i vilken kontext denna retorik kan ses, vad det är som framkommer, hur det framkommer och vad det är som utelämnas i denna retorik samt vad denna retorik syftar till.  Därför har en diskursanalys i en foucaultisk anda gjorts av dokument med kopplingar till just skolans verksamhet. Denna diskursanalys pekar på att skapandet av eleverna i dokumenten är kopplat till en ekonomisk diskurs som naturliggör olika krav som ställs på individen. De elever som efterfrågas i dokumenten är tänkta att leva upp till dessa krav och bli en del av en självreproducerande, ekonomisk vinstmaskin. Denna ändamålsenlighet, förväntningar, prestation och ekonomisk vinst leder till ökad styrning och kontroll för att säkra avkastningen.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka vilken geografisk omvärldsbild elever har, dvs. vilken inre karta de har av världen, och hur den formas. Vi har använt oss av en metod bestående av en enkät med både allmänna frågor om elevens erfarenheter samt tre kunskapsbaserade uppgifter om kartan. Den första av dessa tre är en öppen uppgift där eleven ombeds rita världskartan på ett blankt papper. Det görs sedan kopplingar mellan elevernas erfarenheter, kunskaper och den mentala kartan.

Miljonprogramsförorten omtalas ständigt som en problematisk miljö. Under de senaste åren har den däremot börjat uppmärksammas som ett kulturarv och olika aktörer har börjat bedriva kulturmiljövård. Men att behandla miljonprogramsförorten som ett kulturarv förväntas ha konsekvenser. Kulturmiljövården tillskrivs makten att förändra den syn och den diskurs som pågår kring miljonprogramsförorten, men vilken kraft har egentligen kulturmiljövården när det gäller att förändra perspektiv och sociala strukturer i miljonprogramsförorten? Jag har identifierat tre olika perspektiv angående vilken påverkan kulturmiljövården har för miljonprogramsförortens utveckling och framtid.

Revisionsplikten har under en längre tid varit ett väldiskuterat ämne i Europa där störst fokus har legat på huruvida revisionen ska vara frivillig eller inte. Idag har det gått mer än två år sedan lagen om avskaffad revisionsplikt trädde i kraft vilket gör det möjligt att studera avskaffandets effekter ur olika perspektiv som till exempel de små aktiebolagens perspektiv, skatteverkets perspektiv och kreditgivarnas perspektiv. Fokus för denna studie är revisorernas perspektiv och hur de har påverkats av lagändringen.Syftet med vårt examensarbete är att beskriva och analysera revisorers förväntningar kring avskaffandet av revisionsplikten för att sedan kunna jämföra hur dessa förväntningar stämmer överens med utfallet efter att lagen trätt i kraft. Syftet med uppsatsen är även att beskriva och analysera vilka faktorer som påverkar effekterna av utfallet.För att nå fram till ett resultat har en abduktiv ansats med en kvalitativ metod använts för denna studie. Studien utgår ifrån befintlig teori och vetenskapliga studier. Teorier som har använts är agentteorin, professionsteorin, komfortteorin, legitimitetsteorin och den institutionella teorin samt förväntningsgapet.Det empiriska materialet grundar sig på åtta intervjuer med revisorer från olika revisionsbyråer i Kristianstadsområdet med omnejd. Det empiriska materialet har analyserats utifrån en jämförelse mellan förväntningar och utfall av revisionspliktens avskaffande. Analysen påvisade att påverkansfaktorn byråstorlek hade den största påverkan på förväntningarna i förhållande till utfallet samt att endast en del av förväntningar stämde överens med det faktiska utfallet.  .

Den aktuella studien har som syfte att visa på hur barn synliggörs samt i vilken grad de ges möjlighet till delaktighet i LVU-förhandlingar i Förvaltningsrätten i Stockholm. Detta genom en kvalitativ textanalys baserad på samtliga ansökningar från socialnämnd som tagits upp till muntlig förhandling, gällande barn mellan 0-18 år under januari månad 2014. Jag har även använt mig av juridisk metod då jag studerat de olika lagrum som berörs och hur dessa tolkas och även hur dessa påverkar det enskilda barnet.Resultatet visar att barnets inställning utifrån eget eller ombudets perspektiv synliggörs i samtliga utom två av de studerade domarna, dvs. drygt 90% har dokumenterat ett barnperspektiv och eller barnets perspektiv. Dock saknar ca 30% av det studerade materialet formuleringar direkt ur barnets perspektiv.

Vad som är en god relation till eleverna och hur det skapas via kommunikation är en kunskapsom lärare hanterar dagligen i sin yrkesroll. Vi ser ett problem i relationen kring lärare elevrelationen om vi lärare inte möter upp våra elever via IKT. Dagens ungdomar har växt upp i envärld där mobiltelefoner, datorer och internet ger ständiga möjligheter till att kommunicera.Samspel och relation är den viktigaste faktorn för att föra kunskap vidare till nästa generation,nu finns det även en ny arena för denna kunskapsöverföring och det är IKT. Vårt syfte är att sevilka erfarenheter eleverna har av olika kommunikationsformer via IKT med sina lärare. Samtelevens erfarenhet av relationen när kommunikationen via IKT sker mellan lärare elev ur ettelevperspektiv.

Syftet med studien var att undersöka elevers tankar kring motivation och vilka faktorer som påverkar dem till lärande. Frågeställningarna vi ställde oss var: Vilka motivationsformer påverkar elevers motivation? Hur påverkas elevers motivation av lärmiljön, undervisningen samt elevens egen självbild? Vi genomförde en kvalitativ undersökning då vi intervjuade 24 elever i åldrarna 10-12 år.Resultatet visade att de flesta elever blev motiverade av yttre faktorer. Majoriteten motiverades till att gå i skolan, då de såg det meningsfullt och kunde knyta an skolkunskaperna till det verkliga och vardagliga livet utanför skolan. Att få en bra utbildning och ett bra arbete var viktigt för dem.

Forskning har visat att läroboken står i centrum för undervisningen och att det vetenskapliga innehållet i en lärobok kan sakna noggrannhet och förstärka felaktiga föreställningar hos eleverna. Därför är det viktigt att undersöka om läroböcker är lämpliga informationskällor för både elever och lärare. Syftet med det här examensarbetet var att undersöka hur begreppen värme och temperatur framställs i svenska gymnasieskolans läroböcker och att med utgångspunkt i vanligt förekommande felaktiga föreställningar om värme och temperatur, undersöka om det finns grogrund för dessa felaktiga föreställningar i läroböckerna. Som vetenskaplig metod valdes kvalitativ textanalys. För att analysera texten skapades ett analysverktyg som sedan användes på fem gymnasieläroböcker i fysik.

AbstractI denna c-uppsats har vi studerat vilka betydelser läxor kan ha i skolan utifrån en intervjustudie av fem pedagogers uppfattningar. Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie och en litteraturstudie som står i relation till den kvalitativa intervjustudien. Pedagogerna funderade kring våra tre frågeområden; läxor och undervisningen, läxor kopplad till kunskap och läxornas funktion. Vår bakgrund och vårt resultat visar på att det finns många olika åsikter kring läxan och att det bland annat är svårt att ge en definition av läxan. Detta är problematiskt både för pedagogerna och för forskarna i vår undersökning.

Bauer, Martina & Zielniski, Jennie (2013) Specialpedagogers tankar om inkludering. (Special educators thoughts on inclusion). Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola Problemområde Inkludering är ett begrepp som används ofta i skolan. Eleverna i klassrummen har olika behov och många behöver extra stöd. Pedagogerna upplever att de inte har tid att individanpassa och ge eleverna det stöd de behöver samt resurser för att utföra det arbete som krävs av dem.