Sökresultat:
2136 Uppsatser om Elevens lärande - Sida 52 av 143
Muntliga examinationer
Syftet med denna studie Àr att utifrÄn samtal med gymnasieelever fÄ en bild av deras upplevelser kring muntliga examinationer. Den genomförda undersökningen bestÄr av fyra gruppintervjuer med tre elever i varje, vilka vid tiden för intervjun gick i Ärskurs tvÄ pÄ gymnasiet. Studiens teoretiska utgÄngspunkter vilar pÄ socialpsykologisk grund och mÀnniskans samspel med miljön intar en framtrÀdande roll. Resultatet av undersökningen visar att eleven, lÀraren och gruppen bildar ett helhetsperspektiv i situationen dÄ en muntlig examination hÄlls. För eleven Àr dennes instÀllning och förberedelse inför momentet lika betydelsefullt som lÀrarens och kamratgruppens förhÄllningssÀtt i avseendet hur muntlig examination upplevs.
Fra?n vilja till genomfo?rande - Fo?ra?ndringar i arbetet med va?ld i na?ra relationer inom en stadsdelsfo?rvaltning
The aim of the study was to examine prerequisites for the changes that are taking place within working with Intimate Partner Violence in Va?stra Hisingen (a municipal district in Gothenburg, Sweden). My research questions concerned incentives for the new features, their practical consequences and prerequisites for implementation. The study has been performed by three focus group interviews with different parts of the organization represented. The work material has then been analyzed using Implementation Theory, Human Service Organization Theory and theories on breaking up.
Patientupplevelser av informationsbehovet i samband med en magnetresonanstomografisk-mammografi : En intervjustudie
Magnetresonanstomografiska underso?kningar av bro?sten (MRT-mammografi) har utfo?rts i o?ver tva? decennier. Underso?kningen go?rs vid mammografiskt oklara fynd, planering info?r kirurgi samt vid kontroll na?r det finns o?kad risk fo?r bro?stcancer. Informationen info?r en mag- netresonanstomografisk underso?kning a?r avgo?rande da? information anga?ende underso?knings- procedurer o?kar patientmedverkandet vilket kan gynna bildkvalite?n info?r diagnostik.
En oanstÀndig frÀlsare : Marcella Althaus-Reids kristologi och Elisabeth Ohlson Wallins Ecce Homo
Denna uppsats underso?ker hur den kristologi som kommer till uttryck i Elisabeth Ohlson Wallins fotoutsta?llning Ecce Homo kan fo?rsta?s i relation till det kristologiska projekt som artikulerats av Marcella Althaus-Reid. Underso?kningen sker i tva? steg da?r Althaus-Reids kristologi fo?rst rekonstrueras utifra?n de texter i hennes fo?rfattarskap som tydligt behandlar a?mnet, varefter en serie bildanalyser go?rs av fem fotografier ur Ecce Homo. Studien visar att ba?de Althaus-Reids texter och Ecce Homo inneha?ller inte en utan flera olika kristologier.
Död och döende i Àldreomsorgen : En diskursanalys
I denna uppsats har vi gjort ett fo?rso?k att ta reda pa? hur det ga?r till i samband med vidareutbildning fo?r de som a?r ansta?llda i Socialtja?nsten. Vi har genom analys av enka?ter fo?rso?kt utskilja vad som varit sa?rskilt hja?lpsamt och vad som mo?jliggjort en god implementering av olika metoder. Vi har da?rfo?r ocksa? so?kt fo?rsta?else fo?r dess motsats, na?mligen de hinder som kan ha funnits.Vi hoppas att denna uppsats kan utgo?ra ett diskussionsunderlag fo?r sa?va?l studenter, socialarbetare och chefer, eftersom det kan vara bra att fo?rsta? processer av implementering och la?rande info?r att utbildningar ska planeras och genomfo?ras.Va?r avsikt med uppsatsen a?r inte att presentera nya teorier utan att fo?rso?ka presentera hur upplevelser av implementering kan se ut fo?r enskilda socialarbetare.
LÀxan och lÀraren : Fem högstadielÀrare intervjuas om lÀxan, dess syften och inverkande faktorer
En kvalitativ intervjustudie rörande högstadielÀrares syn pÄ lÀxor. Fem lÀrare deltog. LÀrarna ser pÄ lÀxan som en obligatorisk uppgift. Den syftar framförallt till repetition och minnestrÀning. OcksÄ syften av fostrande karaktÀr nÀmns.
Att utveckla och vidmakthÄlla
Sammanfattning
I vÄrt examensarbete Àr syftet att belysa hur yrkeslÀrare pÄ Fordonsprogrammet och Fordontransportprogrammet i gymnasieskolan ser pÄ sin egen kompetensutveckling och kompetens i karaktÀrsÀmnet de undervisar i. Vi ville i studien fÄ svar pÄ frÄgorna om; vilken syn har yrkeslÀrare pÄ hur de underhÄller och utvecklar sin yrkeskompetens i karaktÀrsÀmnet, hur ser yrkeslÀrarna pÄ den kompetensutvecklingen/fortbildning de fÄr idag och vilken kÀnnedom menar yrkeslÀrarna de har om branschens önskemÄl nÀr det gÀller elevens kunskaper? Vi har skickat ut enkÀter till tjugofem yrkeslÀrare pÄ Fordon- och Fordontransportprogrammet pÄ tre gymnasieskolor.
Resultatet visade att yrkeslÀrarna inte ansÄg sig fÄ tillrÀckligt med kompetensutveckling, vare sig i karaktÀrsÀmnet eller allmÀnpedagogiskt. YrkeslÀrarna beskrev att de tillskansar sig kunskaper och kompetenser pÄ skiftande arenor, men att mer utbyte med branschen var önskvÀrd och det var just kontakt med branschen, som gjorde att de visste vilka kunskaper som eleven behövde ha med sig ut i arbetslivet.
Sökord: fordonslÀrare, kompetens, kompetensutveckling, yrkeskompetens, yrkeslÀrare.
Kvinnors upplevelser av kostr?d fr?n barnmorskor vid graviditet
Syfte: Syftet med studien ?r att utforska gravida kvinnors positiva och negativa upplevelser
av att ta emot kostr?d fr?n barnmorska.
Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats d?r nio kvinnor intervjuades med
semistrukturerade metoder f?r att besvara syftet. Som analysprocess anv?ndes
kvalitativ inneh?llsanalys.
Resultat: Resultatet resulterade i tre teman: ?kad kostkunskap, applicering av kostr?d och
f?rb?ttring med tillh?rande kategorier. ?kad kostkunskap syftar till att den gravida
kvinnan f?r kunskap av barnmorskan, men ocks? h?nvisas vidare till Livsmedelsverket.
En del kvinnor uppfattade informationen tillr?ckligt, medan andra s?ker sig vidare
genom sociala medier och r?d fr?n folk i sin omgivning.
FrÄn piska till morot? : En studie av den svenska Försvarsmaktens övergÄng frÄn plikt till frivillighet
Denna studie handlar om hur en organisationsförÀndring kan pÄverka individens situation. Vi har studerat Försvarsmakten och dess förÀndring frÄn ett vÀrnpliktsförsvar till ett yrkesförsvar med anstÀllda soldater och sjömÀn. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om organisationsförÀndringen har inneburit nÄgra förÀndringar för individen rörande motivation, lÀrande och organisationskultur. Vi vill inte generalisera vÄrt resultat till hela Försvarsmakten eller göra en jÀmförelse mellan Försvarsmaktens olika vapenslag, utan vi har istÀllet valt att studera individer pÄ en lÀgre nivÄ inom Flottan. Vi har anvÀnt oss av motivation, lÀrande och organisationskultur som ett teoretiskt ramverk för studien.
MÄleri
Mitt masterprojekt i utbildningen Musikalisk Design var att komponera musik till fem stycken dokumenta?rfilmer gjorda av avga?ngseleverna pa? StDH (Stockholms Dramatiska Ho?gskola). Filmerna var alltsa? a?ven deras examensprojekt. Tva? av filmerna komponerade jag musik till sja?lv och till de resterande tre filmerna komponerade jag musiken tillsammans med min klasskompis Eirik RĂžland.
MedielÀrande: mediepedagogik som strategi i ett pedagogiskt
ledarskap
Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om mediepedagogiskt ledarskap för inlÀrning ger en bra effekt och kvalité frÄn elevens synpunkt. Jag har intervjuat elva studenter frÄn Medieprogrammet vid LuleÄ gymnasium. En frÄn varje avgÄngsklass. Jag har vÀrderat en taxonomi över vad eleverna anser att de lÀrt sig. Jag har gjort en karriÀrsprofil för varje student.
Vad Àr det som pÄverkar elevers val av gymnasieskola?
Denna studie frÄgar efter, vad det Àr som pÄverkar elevers val av gymnasieskola i Stockholmstrakten. Ansatsen Àr empirisk och enkÀter har samlats in av 276 elever i Ätta skolor och tolv klasser. De tillfrÄgade har fÄtt svara pÄ fjorton frÄgor om hur pass viktigt eller oviktigt de tycker att: förÀldrar, kompisar, utbildning, skola med mera, har varit i samband med deras gymnasieval. Beskeden varierar, men likartade tendenser gÄr ofta att utlÀsa, dÀr exempelvis elevers bakgrund eller intressen sammanfaller. Svaret som ges Àr beroende av elevens förutsÀttningar inför valet, d v s betyget, nÀrheten, det geografiska lÀget, ryktet, utbildningen, skolan, miljön, lÀrarna, förÀldrarna, studie- och yrkesvÀgledaren och socialisationen med mera.
Elever med lÀs- och skrivproblematik : Pedagogiska ÄtgÀrdsmetoder för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter
Syftet med studien i mitt examensarbete Àr att ta reda pÄ om det finns nÄgra pedagogiska ÄtgÀrdsmetoder för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Litteraturstudierna visar att det finns ett antal sÄdana, men frÄgan blev dÄ om de anvÀnds i praktiken av speciallÀrarna i vÄra skolor. För att ta reda pÄ den saken, intervjuades tre personer som pÄ olika sÀtt kommer i kontakt med elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter. TvÄ av intervjuerna utfördes pÄ respektive arbetsplats och bandades, medan den tredje var en mailintervju. Resultatet av bÄde mina litteraturstudier och intervjuer visar att det finns ett antal olika pedagogiska ÄtgÀrdsmetoder.
Skolintroduktion för nyanlÀnda elever
Idag finns det ca 20 miljoner mÀnniskor pÄ flykt i vÀrlden enligt FN:s berÀkningar. Anledningen till att de flyr Àr att de söker en trygg tillvaro samt för att undkomma krig, fattigdom och förtyck. Sverige Àr ett av de lÀnder som erbjuder sig att ta emot flyktingar. Flyktingarna erbjuds nya levnadsvillkor bl.a. utbildning och annan delaktighet i samhÀllet.
Vad gör man för fel?
Syftet med det hÀr arbetet Àr att fÄ en bild av vilka fel elever gör pÄ nÄgra uppgifter vid Nationellt kursprov i matematik, kurs A. En analys av hur vanligt förekommande dessa fel Àr och vad i elevens matematikuppfattning som möjligen kan ha orsakat felen. UtifrÄn ett mindre urval av PRIM-gruppens insamlade elevlösningar kartlades och analyserades olika feltyper. Resultatet blev att bland de fullstÀndiga lösningarna till matematiska problem som löses med algebra kunde jag se att det var varken de aritmetiska berÀkningarna eller de förberedande bearbetningarna av givna fakta som var det största problemet för eleverna. Det var framför allt formel-behandlingen som eleverna gick bet pÄ.