SammanfattningSyftet med detta arbete är att lyfta fram eventuella problem som finns med att kunskaps-bedöma yrkeselever som gör sina praktiska moment på företag. Historiskt sett har gymnasie- lärlingsutbildning varit svag i Sverige. Det har startats ett antal utbildningar men ingen har blivit bestående. Inför nu nedlagda GY-07 diskuterades lärlingsutbildningen flitigt men också inför kommande GY-09. Regering, skola och företag är intresserade av att starta lärlings- utbildningar, men är skolan och lärare förberedda på detta?Jag har i mitt arbete intervjuat lärare och handledare som bedriver företagsförlagdutbildning och observerat hur de arbetar tillsammans med att betygsbedöma transportelever.

SyfteDenna uppsats syftar till att analysera kundsegmenteringsmetoder fo?r ett mikrofo?retag pa? industriella marknader betingat av att fo?retaget har mycket begra?nsade resurser och kunskap ro?rande denna typ av arbete.Frågeställningar1. Med utga?ngspunkt fra?n sin marknadssituation, hur arbetar R-Produktion med marknadsfo?ring och kundsegmentering och vilka fo?rdelar och nackdelar a?r fo?renliga med detta arbetssa?tt?2. Baserat pa? marknadssituation och interna fo?rutsa?ttningar, vilka teoretiska segmenteringsmodeller a?r ba?st la?mpade fo?r fo?retaget med ha?nsyn till praktisk genomfo?rbarhet, resursanspra?k och fo?rva?ntad homogenitet?3.

Genom fem lantbrukares ögonsammanfattar jag och belyser kravet på elevens yrkeskunskaper efter djupgående empiriska intervjuer.Den tysta kunskapen genomsyrar lantbrukarnas kompetens och förtydligas genom litteraturen. Svaren ger underlag till innehåll i ett gymnasiearbete där yrkeskunnande som ska spegla lantbrukarnas perspektiv och skolverkets krav i ett samråd med det lokala programrådet.  .

SvenskaDetta är en kvalitativ studie som är baserad på semistrukturerade intervjuer. Syftet med detta arbete är att ta reda på hur två matematiklärare och en specialpedagog ser på/beskriver matematik­svårigheter och hur de arbetar med elevernas matematiksvårigheter som de upp­täcker hos sina elever. Jag är väldigt intresserad av att höra vilka matematik­svårigheter och orsaker till matematiksvårigheter lärarna ser hos sina elever samt lära mig hur skolan och lärarna jobbar med dessa svårigheter hos eleverna. Samtliga informanter hade samma svar på mina forskningsfrågor. I resultaten av hela min studie har jag kommit fram till att orsaker till elevernas matematiksvårigheter bland annat är: dåliga baskunskaper, låga baskunskaper förståelse av positionssystem samt begrepp.

Från och med juli 2011 kommer åtgärdsprogram att kunna överklagas (Skolverket, 2010). Texten utgör därmed ett juridiskt dokument som bevisar att skolan tillgodosett elevens behov av särskilt stöd. Samtidigt skall åtgärdsprogrammet utgöra ett formativt verktyg för elevens och verksamhetens utveckling. Studien prövar om en sociokulturellt utformad struktur av specialpedagogisk handledning kan stötta lärarna i att formulera åtgärder som möjliggör långsiktig utveckling för eleven, skolan och även för läraren själv. Med hjälp av en analysmodell, som visualiserar behovsanalys samt åtgärdsförslag, prövas om snedvridning mellan individ-, grupp- och organisationsnivå samt maktaspekter kan synliggöras.

Vilka problem med den matematiska förståelsen anser matematiklärare att elever med problem i svenska språket har? Vilka undervisningssätt anser lärare är bäst för att utveckla den matematiska förståelsen hos elever med problem i svenska?.

Hur fungerar lärandet? Det är det fråga som jag reflekterar över varje gång jag träffar elever eller funderar kring hur jag skall lägga upp ett nytt arbetsområde. En viktig fråga som jag i relation till mitt kommande profession vill ha svar på. Hur ser religionskunskapslärarens tankar om vald pedagogik och metodik ut? De frågeställningar som kommer att vara ledande i man uppsats är följande: - Hur viktigt är det dialogiska samspelet i klassrummet för elevens lärande? - Existerar det dialogiska klassrummet i realiteten? - I vilken grad reflekterar religionskunskapsläraren kring elevens lärandeprocess? För att utföra detta arbete har jag använt mig av empirisk metod i form av både enkät och intervju.

SvenskaDetta är en kvalitativ studie som är baserad på semistrukturerade intervjuer. Syftet med detta arbete är att ta reda på hur två matematiklärare och en specialpedagog ser på/beskriver matematik­svårigheter och hur de arbetar med elevernas matematiksvårigheter som de upp­täcker hos sina elever. Jag är väldigt intresserad av att höra vilka matematik­svårigheter och orsaker till matematiksvårigheter lärarna ser hos sina elever samt lära mig hur skolan och lärarna jobbar med dessa svårigheter hos eleverna. Samtliga informanter hade samma svar på mina forskningsfrågor. I resultaten av hela min studie har jag kommit fram till att orsaker till elevernas matematiksvårigheter bland annat är: dåliga baskunskaper, låga baskunskaper förståelse av positionssystem samt begrepp.

Historieämnet är ett komplext och vittomfattande ämne, som trots sitt stora innehåll och ambitiösa målsättningar, paradoxalt nog har fått ett allt mindre utrymme i skolan. Det är av denna anledning, angeläget att lyfta frågor om ämnets syfte, innehåll och metoder i skolan. Denna studie syftar till att skapa en ökad förståelse för historieämnets plats i skolan. Frågorna studien utgår ifrån är de didaktiska: Vad? Hur? Och Varför? Genom en genomgång av styrdokumentens, samt den historiedidaktiska forskningens syn på ämnet, kommer en historieundervisning i dagen, som enligt dessa, bör sträva mot utvecklandet av elevernas historiemedvetande ? förmågan att orientera sig i de temporala tidsdimensionerna då, nu och sedan.

Denna systematiska litteraturstudie ämnar tolka tidigare forskningsresultat kring samtalsinnehåll i utvecklingssamtal. Syftet var att undersöka om det fanns bristande utföranden av utvecklingssamtal eller arbetet kring utvecklingssamtal, om elevens kunskapsutveckling var i fokus under samtalen, samt om hur samspelet mellan lärare och elev kan vara en faktor för hur eleven ser på sig själv. Resultatet upptäcktes genom att söka igenom olika databaser för att sedan identifiera, välja, värdera och analysera den forskning som hittades. Sedan handplockades den vetenskapliga litteratur som ansågs relevant till frågeställningen. Metoden följer Forsbergs och Wengströms (2013) instruktioner för hur en systematisk litteraturstudie bör skrivas och hur man på ett fördelaktigt sätt finner rätt typ av litteratur till sin studie.

Syftet med detta arbete har varit att underso?ka la?rares och skolledares uppfattningar om va?rdet av daglig schemalagd fysisk aktivitet i skolan samt att underso?ka om samma grupper a?r intresserade av att info?ra ett sa?dant arbetssa?tt. I arbetet har en litteraturgenomga?ng av kunskapsla?get avseende effekter av fysisk aktivitet pa? ha?lsa och prestationer i teoretiska a?mnen fo?ljts upp med en enka?tunderso?kning om samma a?mne riktad till la?rare och skolla?rare i en kommun i va?stra Sverige. Litteraturgenomga?ngen har visat att det finns vetenskapligt sto?d fo?r att god fysisk prestationsfo?rma?ga a?r kopplat till goda prestationer i teoretiska a?mnen samt till ett gott ha?lsola?ge.

Ett uttryck som ofta träffas på i skolvärlden är elever i behov av särskilt stöd. Elevens svårigheter förklaras med att de är i behov av särskilt stöd. Syftet med vår undersökning är att få förståelse och kunskap om vilka barn lärare och rektorer i två skolor, anser vara i behov av särskilt stöd. Studien avsåg att undersöka hur lärare, från förskoleklass till år tre, samt rektorer definierar och reflekterar om begreppet särskilda behov. Studien syftade till att undersöka hur rektorer, lärare, speciallärare och resurspedagog definierade och reflekterade om begreppet särskilda behov.

Undersökningen syftar till att utreda huruvida historiemedvetandet hos elever med ett dubbelt kulturarv från Sverige och ett arabisktalande land kan inkluderas i historiegymnasiekursen 1a1. Med hjälp av relevant litteratur och utifrån problemformuleringen: ?Hur kan pedagogen lära känna elevens historiemedvetande?? har jag utarbetat intervjufrågor som avser till ett ta fram exempel på dessa elevers historiemedvetande. Undersökningens urval var sex elever som gått på yrkesförberedande gymnasium och har läst eller läser historiekursen 1a1. Intervjuerna är utarbetade med hjälp av litteratur kring historiemedvetandet främst utifrån perspektiven kultur, identitet och intresse.

Denna studie syftar till att hitta ba?rande besta?ndsdelar och betydelsefulla faktorer i en hejaklacks uttryck som hypotetiskt skulle kunna vara konstruktiva och anva?ndbara i arbetet med en ko?r. Studien a?r baserad pa? intervjuer med medlemmar ur Linko?pings Hockeyklubb, LHC:s, supporterklubb White Lions samt en deltagande observation vid en hockeymatch mellan LHC och HV71 den 30 oktober 2012.I bakgrunden finns litteraturgenomga?ng inneha?llande hejandet i historien, visuella effekter, huliganism, kartla?ggning av hejaramsor samt starka musikupplevelser.Resultatet visar att sta?mningen i en hejaklack a?r mycket viktig. Ofta viktigare a?n sja?lva idrotten.

SyfteDenna uppsats syftar till att analysera kundsegmenteringsmetoder fo?r ett mikrofo?retag pa? industriella marknader betingat av att fo?retaget har mycket begra?nsade resurser och kunskap ro?rande denna typ av arbete.Frågeställningar1. Med utga?ngspunkt fra?n sin marknadssituation, hur arbetar R-Produktion med marknadsfo?ring och kundsegmentering och vilka fo?rdelar och nackdelar a?r fo?renliga med detta arbetssa?tt?2. Baserat pa? marknadssituation och interna fo?rutsa?ttningar, vilka teoretiska segmenteringsmodeller a?r ba?st la?mpade fo?r fo?retaget med ha?nsyn till praktisk genomfo?rbarhet, resursanspra?k och fo?rva?ntad homogenitet?3.