Detta examensarbete har skrivits med syftet att få en djupare förståelse av och ökad kunskap om hur studie- och yrkesvägledare bemöter elever med Aspergers syndrom på gymnasiet, samt på vilket sätt detta skiljer sig från bemötandet med andra elever. Syftet har också varit att undersöka vilka teorier och metoder studie- och yrkesvägledarna använder sig av i mötet med elever med Aspergers syndrom. Då allt fler elever blir diagnostiserade med Aspergers syndrom anser vi att som blivande studie- och yrkesvägledare ligger det i vårt intresse att få ta del av hur studie- och yrkesvägledare bemöter dessa elever. Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer med en semistrukturerad intervjuguide och intervjuerna har genomförts med fem utbildade studie- och yrkesvägledare. Resultatet av undersökningen visar att de intervjuade vägledarna bemötte eleverna med Aspergers syndrom utifrån ett empatiskt förhållningssätt.

Vårt syfte med den här studien är att undersöka om eleverna i matematikundervisningen kan vara hjälpta av bilder. Studien belyser också elevernas utvecklingsväg till att bli goda problemlösare. Vi studerar elevernas utveckling ur tre perspektiv. Elevernas förmåga att läsa och förstå texten i problemlösningsuppgifter, deras utveckling från analoga representationer till symboliska representationer och deras utveckling från att använda konkreta strategier till abstrakta strategier. Vi frågar oss också slutligen om eleverna generaliserar sina kunskaper.Eftersom vi bland annat undervisar elever med läs- och skrivsvårigheter och döva/hörselskadade elever valde vi att genomföra intervjuer i form av kvalitativa forskningsintervjuer.

Denna kandidatuppsats har till syfte att kartla?gga unga vuxnas (18-24 a?r) upplevelse av arbetslo?shet. Utifra?n sex intervjuer har en fenomenografisk analys gjorts. Det visade sig att upplevelserna av arbetslo?shet generellt var negativa, ingen av de unga vuxna ansa?g att det var en positiv eller o?nskva?rd situation att befinna sig i.

Hur kan studie- och yrkesvägledare hjälpa elever hitta sin vilja att studera när deras motivation har svalnat? Så lyder i stora drag vår utgångspunkt i detta examensarbete. Via sex djupintervjuer med studie- och yrkesvägledare på gymnasienivå har vi sökt svar på huvudfrågan ovan. Val av motiveringsmetod hänger samman med hur respondenterna definierar inre motivation, hur de förklarar elevens beteende, vilka hinder de upplever i sitt motivationsarbete och hur de se ser på utvecklingsmöjligheter inom samma område. Det var då intressant att även ha med dessa problemformuleringar i vår undersökning. Då motivation är ett komplext begrepp har vi använt oss av flera olika teorier för att belysa ämnet ur följande perspektiv: aktuell ungdomsforskning, den humanistiska inriktningen med Maslows behovsteori och Egans empatitankar, förväntningsteori och attributionsteorin.

Syftet med detta alternativa arbete var att ta fram en arbetsform inom textilslöjden som stimulerar alla elever utifrån var och ens förutsättningar till att utvecklas i sin slöjdprocess. Arbetet består av två delar, en alternativ del som innefattar vår arbetsform utvecklad till en elevuppgift. Den skriftliga delen behandlar vägen till vår arbetsform, vad eleverna och lärarna gav för respons samt vårt resonemang kring resultatet. Frågeställningarna har varit: Vilka faktorer påverkar planeringen av en arbetsform? Hur påverkar vår processinriktade arbetsform elevens intresse för att utvecklas i sin slöjdprocess? Vad är en lärorik arbetsform enligt eleverna? Studien har utförts genom att göra en analys av tidigare beprövade arbetsmetoder som används i skolorna idag samt av relevant litteratur.

This study?s aim is to investigate how multilingual students learn mathematics and teaching strategies used to support the students? development of knowledge. A total of eleven scientific articles were selected for analysis and comparison. The results showed that visual representation, multimodal forms of expression and the students? whole linguistic repertoire constitute central resources for learning.

IT inom va?rden blir allt vanligare och med det mo?jligheterna till kommunikation mellan patient och va?rdgivare. Denna uppsats syfte a?r att underso?ka vilken nytta och mo?jligheter ljud- och videokommunikation kombinerat med samtidig visning av webbplatsen Onkonnect kan erbjuda patienter och va?rdgivare under cancerra?dgivning. Som mo?jliggo?rande teknik fo?r denna kommunikation anva?nds WebRTC.

Studiens ursprungliga och övergripande syfte var att ge uppslag till diskussion rörande förändringar och utvecklingar av undervisning i matematik i problemlösning. Wynd-hamn, Riesbeck & Schoultz, (2000) redovisade i sin analys hur problemlösning besk-revs i olika officiella dokument så som läroplaner. Wyndhamn et al. valde att beskriva resultaten av sina analyser i termer av tre prepositioner som alla hade använts i samband med problemlösning ? för, om och genom.

Detta arbete behandlar val avskönlitteratur i svenskundervisningen. Arbetet syftar främst till att redogöra utifrån vilka premisser som ett antal undervisande lärare grundar sina litteraturval, och försöker även att ge en förklaring till varför. Detta ställs sedan i relation till vad ett antal elever anser om hur litteratur skall väljas, samt vilka konflikter som kan uppstå när lärarens och elevens åsikter om litteraturval möts..

Syftet med vår undersökning har varit att klarlägga 30 lärares inställning till, och uppfattning om, språkundervisning i moderna språk för att kunna få en bild av verkligheten i dagens gymnasieskola. Efter en litteraturstudie av aktuell och historisk forskning samt språkdidaktiska metoder kring ämnet, genomförde vi en enkät med 24 bundna frågor och tre öppna frågor om undervisningssituationer med syftet att kunna mäta i hur pass stor utsträckning lärare använder sig av målspråket eller modersmålet under sina lektioner. Dessutom hade vi ett antal informella samtal med sex lärare. Ur analysen av vår undersökning framgår, att lärarens tillämpning av målspråket inte överensstämmer med aktuell forskning och språksynen på språkdidaktik. De flesta språklärare gav dessutom intrycket av att inte använda sig av den didaktik, som uppmuntrar kommunikation och som modern forskning förespråkar.

Att uppna? goda ekonomiska resultat a?r na?got de flesta fo?retag arbetar fo?r. En faktor som visat sig pa?verka det ekonomiska resultatet a?r de ansta?lldas arbetsmotivation. Vanligt fo?rekommande a?r att fo?retag har fo?rutbesta?mda motivationsfaktorer pa? arbetsplatsen och tar da?rmed inte ha?nsyn till vad som motiverar den enskilda individen.

Syftet med denna undersökning är att undersöka hur lärare idag designar (formar) elevers sätt att öva. Det har visat sig i tidigare studier att det finns stora brister hos många nybörjarinstrumentalister om hur man gör och vad övning egentligen innebär? Vissa elever övar utan att veta på vilket sätt de kan få användning av övningen och kanske med fokus på att göra läraren nöjd istället för att utveckla sin förmåga till att musicera på sitt instrument. Andra elever kanske vet vad dom vill uppnå med en övning men har en bristande övningsteknik. Denna uppsats går inte in i detalj på strategier kring övningsteknik, men tar däremot upp frågor kring lärarens sätt att arbeta med övning för eleven i förberedelse inför lektion, kommunikation under lektion och i uppföljning av lektionen.I mitt arbete har jag valt en kvalitativ studie där jag intervjuat sex stycken instrumentallärare, som undervisar i olika instrument och arbetar på olika kulturskolor.

Forskning visar hur musiken inverkar på människans totala välbefinnande och kapacitet. Det finns studier som påvisar samband mellan musik och prestation och statistiskt sett har musikklasser bättre studieresultat än andra klasser. I denna studie har undersökts hur gymnasieelever själva upplever körsången i skolan, och rent specifikt om körsången kan påverka deras totala studieprestation. Undersökningen fokuserar kring att få en djupare inblick i hur dessa elever ser att deras egen personliga utveckling hänger samman med körsången i skolan. Vilka egenskaper och förmågor utvecklar körsången? Detta har sedan kopplats till rådande forskning om motivation, prestation och framgång.

???Syftet med studien är att jämföra matematikläromedel från runt år 1900 skrivna av kvinnor med läromedel skrivna av män. I studien analyseras fem matematikläromedel varav tre skrevs av kvinnor och två skrevs av män. Min frågeställning belyser vad som märker ut de olika läroböckerna, vilka skillnader som finns mellan de olika läromedlen och avslutningsvis vad som förenar böckerna skrivna av kvinnor.Jag fann endast tre kvinnor som gav ut läromedel vid den aktuella tidsperioden, dessa tre kvinnor var Anna Borgström, Anna Kruse och Anna Rönström, vilkas läromedel jag därför valde att studera. Jag valde dessutom att studera läromedel av  Konrad Asperén och Adolf Meyer då jag upplevde att deras läromedel var relevanta i min undersökning.Jag använde mig av metoden textanalys i min undersökning.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka matematiklärares uppfattningar om vilka styrkor och svårigheter elever inom autismspektrumtillstånd (AST) uppvisar beträffande problemlös-ning i matematik i åk 6-9 och hur lärarna anser att undervisning kan bedrivas för att eleverna ska nå målen inom området i åk 9.Teori: Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv, där kommunikativa processer är cen-trala i mänskligt lärande och utveckling (Säljö, 2000). I det sociokulturella perspektivet är lärande en aspekt av all mänsklig verksamhet; i varje samtal, handling eller händelse finns en möjlighet att erhålla någonting som man kan använda sig av i framtiden. Lärande blir i den meningen således vad individ och kollektiv tar med sig från sociala situationer, genom inter-aktion mellan människor och vad man brukar i framtiden. Initialt verkar kunskap i samspel människor emellan och blir därefter en del av den enskilde individen och hans eller hennes tänkande alternativt handling (ibid.).Metod: Studien utgår från en kvalitativ forskningsansats, där halvstrukturerade intervjuer har använts som datainsamlingsmetod. Intentionen med den metod som valts är att kunna beskri-va lärares egna uppfattningar om förutsättningar för lärande beträffande problemlösning i ma-tematik för elever med diagnos inom AST.